Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘betyg’

De första preliminära betygsresultaten för eleverna i Stockholms kommunala skolors årskurs 9 för år 2014/2015 är nu klara. Andelen elever som får godkänt betyg i samtliga ämnen har förbättrats enligt de första resultaten liksom genomsnittsbetygen, medan andelen som blir gymnasiebehöriga ligger kvar på samma nivå som 2013/2014 enligt de preliminära siffrorna.

Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var i år 85,7 procent, vilket innebär att den är oförändrad jämfört med år 2013/2014. Andelen som nått godkända betyg i samtliga ämnen var 78,3 procent, en ökning från 77,0 procent år 2013/2014. Meritvärdet, räknat på elevernas 16 bästa betyg, var 230,7 poäng, jämfört med 225,2 poäng år 2013/2014. Både positiva tendenser liksom oförändrade mått alltså. Även om det är roligt framförallt att alltfler blir godkända i samtliga ämnen, en trend som håller i sig sedan tidigare år, är det bekymmersamt att andelen som blir behöriga till gymnasiet inte tycks öka. Utan fullgångna gymnasiestudier blir det för de flesta mycket svårt på arbetsmarknaden och i livet.

Grunden för goda skolresultat läggs genom att satsa på skolan, på lärarna och på trygghet och studiero för alla elever och i alla skolor. Tyvärr har Socialdemokraterna under sin första tid vid rodret i Stockholms stadshus inte ”bara”, mycket uppseendeväckande, avbrutit satsningen på högre löner för lärare. Utbildningsförvaltningen har larmat att det kan bli svårt ekonomiskt även inom skolan kommande år och i flera stadsdelar har förskolorna redan tvingats skära ned och/eller ta in fler barn i varje grupp.

Stockholm och Sverige har fortfarande stora utmaningar när det gäller skolan. Här måste Socialdemokraterna ta sitt ansvar. De satsningar på kunskap som Folkpartiet har genomfört ger resultat långsiktigt, men man måste ha modet att prioritera skolan också när det gäller. Utan kloka politiska beslut får inte skolor och lärare de förutsättningar som behövs för att kunna göra skillnad för eleverna. Socialdemokraternas ointresse för skolan oroar mig

Read Full Post »

Idag skriver DN att Skolverkets statistik verkar visa att barn till utlandsfödda i högre grad får högre betyg än de kunskaper de uppvisar på nationella proven. Undersökningen visar dock också att det är för många, både bland elever med svensk och utländsk bakgrund, som får högre slutbetyg än provbetyg. Drygt var tredje elev som fått resultatet D på de nationella proven i matematik i åk 9 fick ett högre slutbetyg än så. Det är en såpass hög andel att det inte går att förstå det på annat sätt än att skolan blundar för att många av eleverna inte har tillräckliga kunskaper för sitt betyg.

Om en elev konsekvent släpps igenom trots provresultat som inte motsvarar betygen borgar det, som alla förstår, för att man inte kommer att kunna förstå stoffet som krävs för studier på högre nivå. Hade eleven istället fått en rättvisande bild av hur hen låg till hade skolan kunnat sätta in anpassad hjälp och eleven hade förstått vad som krävs för att lyckas bättre.

I Stockholms stad finns sedan några år möjlighet för gymnasieskolorna att genomföra det s k Stockholmsprovet, ett diagnostiskt prov i matematik. DN skrev om detta när provet infördes. Gymnasieeleverna gör provet bland det första de gör i sina nya skolor och provresultaten jämförs sedan med elevernas avgångsbetyg från grundskolan. Provet visar generellt i hur hög grad eleverna efter sommarlovet uppvisar kunskaper i nivå med de betyg de fick i nian. Resultaten visar, inte oväntat, att det ofta är stora diffar.

Stockholmsprovet har lett till ett arbete inom utbildningsförvaltningen och på skolorna för att få till en mer likvärdig betygssättning, ett arbete som jag hoppas kommer att fortsätta under Socialdemokraternas ledning. Men därtill är jag sunt skeptisk. (S) har snarare visat att de är mest intresserade av att mäta resultaten hos dem det trots allt går bra för. I stadens egna uppföljningar, tertialrapporterna, har man precis valt att bara titta på dem som klarat hela gymnasiet (2500 poäng). De som inte klarar att ta 2 500 poäng ska inte längre synas i denna del av resultatuppföljningen. Det är klart att resultaten då kommer att ”se bättre ut”. Man tar helt enkelt inte längre med de elever som har de allra sämsta resultaten…

Alltför låga förväntningar på eleverna är en del i problemet med att svensk gymnasieskola och högre utbildning sackar efter internationellt. Och precis som när det gäller diskussionen om skolor som konsekvent underpresterar, vilket Timbro visade i en rapport häromveckan, är ett stort problem att skolans tillkortakommandena bortförklaras. Att det sätts så många glädjebetyg i svensk skola är inte att underlätta för eleverna – det är att svika eleverna med svaga kunskaper. Det måste vara slut med att sopa skolmisslyckanden under mattan.

Read Full Post »

Idag skriver SvD om att många elever fortfarande inte är säkra på vad som krävs för att få ett visst betyg, och att lärare inte heller alltid gör samma bedömningar.  Det är, som jag säger i artikeln, inte ett nytt problem men en fråga som behöver tas på största allvar. Att nästan hälften av gymnasieeleverna inte tycker att de fått tillräckligt bra information är för dåligt. Detta visar att det krävs mer arbete och information – till både lärare och elever – på detta område. Utbildningsförvaltningen måste se till att alla skolor i Stockholms stad tar del av det stödmaterial som finns om hur betygssystemet fungerar. Och om behov finns ska även fler utbildningar hållas. Betygen ska vara rätt, men det ska också vara lätt att förstå hur betygen faktiskt sätts.

Föräldrarna och elever har rätt till tydlig information om hur det går i skolan. Där är betygen en viktig del i denna information. Det är ett viktigt argument för att ha betyg, liksom för att flytta ned betygen i fyran. Men det allra viktigaste är ett annat. Det viktigaste är att betyg  och nationella prov, d.v.s. en så likvärdig bedömning som möjligt, ger skolan och lärarna möjligheter att snabbare sätta in stöd när en elev halkar efter. Betygen fungerar som allra bäst när de utvärderar hur bra skolan har fungerat för eleven.

Att bedömning är viktigt hindrar inte att det är ett komplext område. Ett matematikprov kanske bara kan vara rätt på ett sätt, men i många ämnen handlar det om att bedöma alldeles unika uppsatser eller färdigheter. Det medför att gränserna mellan ett betyg och ett annat ibland kan vara svåra att avgöra. Därför är det oerhört viktigt att lärarkollegiet och skolan kontinuerligt arbetar med bedömningen och grunderna för denna. I Stockholms stad har vi flera sådana projekt. Det visar sig ofta att ett aktivt arbete med bedömning också ger andra värden till organisationen. Man får en anledning att reflektera över vad man gör, vad man uppnår och hur man ska kunna lyckas bättre för varje elev.

Under våren har jag besökt ett antal skolor i Stockholms stad som har det gemensamt att elevernas kunskapsresultat har ökat starkt de senaste åren. Bakom de mycket starka kunskapslyften hos skolor som Hässelbygårdsskolan, Smedshagsskolan och Skarpnäcks skola ligger att man börjat involvera eleverna i diskussionerna om hur deras kunskapsutveckling går. Varför fick man ett visst betyg? Och vad krävs för att lyckas ännu bättre? De flesta elever vill utvecklas vidare och vill veta hur de ska göra det. De känner sig svikna om svaren uteblir. Det är ju deras framtid det handlar om.

Att arbeta med tydlig och tidig uppföljning är en förutsättning om vi ska kunna lyckas bättre för de elever som har tuffare förutsättningar. Det är de som förlorar allra mest på en skola som inte tar kunskapsuppdraget på allvar. Gång efter annan framförs argument om att skolan inte ska syssla med bedömning, utan med andra processer som leder fram till lärande. Att åter gå ifrån betygen skulle vara att dra undan mattan för framförallt de svagare eleverna.  Det var de som hamnade utanför i socialdemokraternas skola.

Vi ska inte ha en skola för provens skull. Vi ska ha en skola som fokuserar på kunskap. Därför består de viktigaste delarna i den politik jag för som skolborgarråd att återupprätta den viktiga lärarrollen – gårdagens nyhet om högre lärarlöner är en del i detta arbete – att stärka skyddsnätet genom sommarskola, kostnadsfri läxhjälp och tidiga satsningar på läsning och matematik, mer resurser till skolor med tuffare utmaningar och stora förutsättningar för studiemotiverade elever att utvecklas till toppen av sin förmåga. Men utan kunskapsuppföljning blir det ingen skola för elevernas skull.

Read Full Post »

För en elev som har svårigheter i skolan är tidig utvärdering och tydlig feedback helt centralt för att det ska kunna gå bättre. Om skolan ska kunna lära ut kunskap måste man faktiskt också kunna följa upp kunskap, och betygen är en viktig och tydlig mätare för detta. Vi vet att grunden för goda kunskaper läggs tidigt i skolan. Det man missat i de tidigare åren är svårt att ta igen senare. Alliansregeringen går nu fram med förslag om betyg redan från årskurs 4 (istället för som idag årskurs 6). Detta innebär också att de administrationskrävande individuella utvecklingsplanerna kan tas bort i åk 4-6.

Senaste gången Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Stockholm bekände färg i betygsfrågan var 2010. När kommunstyrelsen behandlade regeringens förslag om betyg från årskurs 6 istället för åk årskurs 8 yrkade S och MP plikttroget på ett mellanting – betyg från årskurs 7.

Men uppgörelsen i betygsfrågan då handlade om en omvändelse under galgen, och både Socialdemokraterna och Miljöpartiet motsätter sig i allt väsentligt fortfarande tidigare betyg. I deras förslag till remissyttrande när betyg från sexan behandlades i kommunstyrelsen år 2010 skrev de: ”Istället för att sänka åldern för betygssättning borde arbetet med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner utvecklas.”

Socialdemokraternas och Miljöpartiets reaktioner på Alliansens artikel på DN Debatt, t.ex. på Twitter, är närmast en blåkopia av deras reaktioner då. Vänsterpartiet tycks, liksom tidigare, vara helt emot betyg för att bedöma elevers kunskaper. Trots att all forskning och erfarenhet visar att det är helt avgörande att föräldrar, lärare och elev tidigt får reda på hur eleven ligger till för att kunna sätta in rätt stöd är betyg fortfarande ”fult”. Men att berätta hur en elev ligger till är inte att ”sortera” bland elever – det är att ge möjligheter att sätta in stöd så att det går bättre.

De nationella proven är bland våra viktigaste redskap för att säkra att de betyg som ges är rättmätiga och varken under- eller övervärderar en elevs kunskaper. Hittills har en stor uppgift legat hos lärarna i att rätta och sammanställa resultaten från dem. Att digitalisera proven och införa extern rättning, som regeringen nu föreslår, är därmed ett sätt att lyfta bort administrativa uppgifter från lärarna och samtidigt utveckla detta viktiga instrument för att säkra likvärdigheten i skolan.

Regeringen vill också ta fram tydliga mål och stödmaterial för läskunnighet redan från första klass, en slags ”läsgaranti”. I Stockholm har vi nu byggt ut vår lässatsning redan till förskolan och arbetar målmedvetet med läsutveckling och läsning redan från de tidiga åren i skolan. Vi har satsat särskilt på att stärka skolbiblioteken för att ge möjligheter till den viktiga ”mängdläsningen”.  Ju tidigare ”läskoden” kan knäckas och ju tidigare goda läsmönster kan etableras desto bättre är det för kunskapsutvecklingen även i andra ämnen.

Det har länge ansetts fult att faktiskt visa elever och föräldrar hur barnet ligger till i skolan. Det har offrat de svagare eleverna. Men för att kunna sätta in rätt stöd måste det stå klart för lärare, föräldrar och elever var eleven har halkat efter och varför. Det är dags att även oppositionen vågar stå upp för en kunskapsskola!

Read Full Post »

Det går bra för Stockholms kommunala skolor. Resultaten har gradvis förbättrats under flera år, med undantag av ett negativt trendbrott förra året. Det genomsnittliga meritvärdet har de senaste tio åren ökat från 215,4 (2003) till 222,9 (2013). Under samma period har andelen som uppnått målen i samtliga ämnen ökat från 73,6 procent till 76,1 procent. Däremot har behörigheten till gymnasiets nationella program minskat något, från 88,6 procent till 87,7 procent.  Det är dock viktigt att i sammanhanget komma ihåg att behörighetskraven skärptes betydligt 2011. Nu måste man vara godkänd i åtta ämnen för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram, förut räckte det med att ha uppnått godkänt i svenska, engelska och matematik.

I jämförelse med landets två övriga storstäder, socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö, är Stockholm bättre på i stort sett samtliga punkter (exempelvis vad gäller meritvärden, andel behöriga till gymnasiet och andel som nått målen i samtliga ämnen). Om detta skriver Metro idag.

Framgångsreceptet  är vårt starka fokus på kunskap, lärarrekrytering och mycket uppföljningsarbete. Varje dag gör stadens lärare stora insatser ute i klassrummen.

Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är den mest prioriterade frågan i våra skolor. I nästa års budget fortsätter vi därför att satsa på de elever som har svårt att få godkända betyg. Rätten till sommarskola utvidgas från årskurs nio ner till årskurs sex, läxhjälp garanteras alla elever i grundskolan som efterfrågar det och nyanlända elever får stärkt rätt till sommarskola och fler undervisningstimmar i svenska.

Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Arbetet med att höja kunskapsresultaten i Stockholm fortsätter nu enträget. Vi ger oss inte!

Genomsnittligt meritvärde, kommunala skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö 2003-2013.

Genomsnittligt meritvärde, kommunala skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö 2003-2013.

Read Full Post »

Stockholms skolor håller en hög kvalitet. Varje dag gör stadens lärare stora insatser. Därför är det så trist att oppositionsborgarårdet Rogert Mogert (S) i gårdagens SVD fortsätter sin svartmålning av Stockholms skolor. Det är Socialdemokraternas idélösa och innehållsfattiga skuggbudget, som Mogert försöker piffa till med halvsanningar och luftslott. Det är tråkigt när en politiker med så lång erfarenhet av Stockholmspolitiken hellre trixar och skarvar än talar klarspråk.

Det viktigaste förslaget om skolan i skuggbudgeten tycks vara att rektorerna på skolor i ytterstaden ska kunna rekrytera folk med lön som verktyg i högre utsträckning. Det är ett bra förslag. Precis därför har Stockholm riktat in regeringens satsningar på karriärtjänster för lärare till skolor i dessa områden.  Följaktligen har skolorna i ytterstaden kunnat rekryterat många förstelärare. Alla våra sjutton fokusskolor, som är de skolor som har störst utmaningar, har redan rekryterat minst en förstelärare. Nästa år kan vi rekrytera ett par hundra till. 

Mogert lägger också ut texten om hur gymnasiebehörigheten har utvecklats de senaste åren. Men vad Mogert praktiskt nog glömmer bort att berätta är att behörighetskraven skärpts sedan Socialdemokraternas tid vid makten. Efter 2011 måste man vara behörig i åtta ämnen för att bli behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, förut räckte det med att ha uppnått godkänt i svenska, engelska och matematik. Trots detta är andelen behöriga i stort sett på samma nivå nu som 2006. Dessutom, om man tittar på den generella kunskapsnivån, så har det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått målen i samtliga ämnen ökat markant i Stockholms skolor under samma period. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är dock självklart fortfarande den mest prioriterade frågan i våra skolor. Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Men att som Mogert hävda att resultaten generellt sett går nedåt är inget annat än en svartmålning av stadens skolor.

Betygsresultat totalt kommunala skolor 2006-2013, årskurs 9, årsvärde

Betygsmått 

2006

2013

Andel behöriga till nationellt program

89

88

Andel som nått målen i samtliga ämnen

74,4

76

Genomsnittligt meritvärde åk 9

218,8

223

Likvärdigheten är en annan mycket viktig fråga, som samtliga Sveriges kommuner brottas med. Glädjande nog leder den satsning vi har gjort på att särskilt stötta de skolor som har störst utmaningar – fokusskolorna – till att likvärdigheten i Stockholm åter ökar. Elva av sjutton fokusskolor har höjt sina resultat redan första året. Spridningen i betygsresultat mellan stadens skolor minskade tack vare detta mellan 2012 och 2013 och förhoppningsvis kan den utvecklingen fortsätta.

I Stockholm kompenseras dessutom skolorna genom en särskild ersättning för elevers olika förutsättningar i form av, till exempel, föräldrarnas utbildningsbakgrund och antalet år som eleven har bott i Sverige. Uppemot en femtedel av skolans resurser fördelas på det sättet, och den skola som får högst sådan ersättning får sin skolpeng nästan fördubblad. Faktum är att Stockholm är en av de kommuner som fördelar mest pengar utefter dessa variabler.

Av någon obegriplig anledning påstår även Mogert att de budgetsatsningar vi gör varje år på något vis inte skulle finnas. Varje år slutar det med nedskärningar säger han. Återigen försöker han påskina något som inte är sant. Varför inte hålla sig till sanningen? I Stockholm har vi konsekvent sedan vi tog över 2006 satsat mer pengar på skolan än vad Socialdemokraterna gjorde dessförinnan. Om Mogert inte har de rätta siffrorna får han gärna kika på statistiken nedan. Den visar tydligt hur satsningarna på skolan konsekvent varit högre när Folkpartiet har ansvarat för skolan än när Socialdemokraterna har gjort det.

Schablonutveckling grundskolan (procent) Schablonutveckling gymnasieskolan
2003 3 (S)   2003 4,6 (S)  
2004 1,1 (S)   2004 -5,5 (S)  
2005 3,8 (S)   2005 1,2 (S)  
2006 1,7 (S)   2006 2,5 (S)  
2007 3,7 (FP)   2007 2 (FP)  
2008 5,1 (FP)   2008 2 (FP)  
2009 3,5 (FP)   2009 4 (FP)  
2010 2 (FP)   2010 2 (FP)  
2011 2,1 (FP)2   2011 2,1 (FP)2  
2012 2,5 (FP)2   2012 1,7 (FP)2  
2013 3 (FP)2   2013 3 (FP)2  
2014 4 (FP)2   2014 4 (FP)2  
FP snitt grundskola = 3,2     FP snitt gymnasieskola = 2,6    
S snitt grundskola = 2,4     S snitt gymnasieskola = 0,7    

I vårt förslag till budget för 2014 ökar skolans budget med 794,6 miljoner. En del av det är en följd av att antalet elever blir fler. Men hela 593 miljoner kronor är en renodlad ökning av anslagen. Denna kommer att finansiera angelägna satsningar på en kunskapsskola för alla: sommarskola från 6:an, läxhjälp till alla, en storsatsning på lågstadiet, sommarskola för nyanlända, en utbyggd lässatsning, och ytterligare åtgärder som gör allt det där som Socialdemokraterna säger att vi inte gör, men som de gärna vill ta åt sig äran för i sin egen skuggbudget.

Read Full Post »

De första preliminära betygsresultaten för eleverna i årskurs 9, för läsåret 2012/2013, har nu blivit klara. Glädjande nog visar siffrorna på en förbättrad måluppfyllelse jämfört med förra året. Förra årets negativa trendbrott, efter flera år med förbättrade resultat, verkar således redan ha brutits. Det är mycket positivt.

Enligt de preliminära siffrorna ökar andelen behöriga till gymnasieskolan från 85,9 procent (2012) till 87,1 procent. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är fortfarande den mest prioriterade frågan i våra skolor. Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Andelen som nått godkända betyg i samtliga ämnen har vidare ökat från 74, 6 procent (2012) till 75, 5 procent. Meritvärdet har likaså ökat något från 221,7 poäng (2012) till 222,1 poäng. Det är också intressant att se att den ogiltiga frånvaron, för tredje året i rad, minskar och nu är nere på 1, 86 procent. Alla tecken pekar således i år återigen åt rätt håll.

Siffrorna från utbildningsförvaltningen är visserligen preliminära, och kan fortfarande justeras något innan de slutligen redovisas av Skolverket senare i höst, men allt tyder på att en sådan justering i så fall sker uppåt. Detta eftersom att alla elever som ännu inte nått målen har möjligheten att läsa upp sina betyg i någon av stadens sommarskolor.

Alla resultat kommer nu givetvis att noggrant analyseras för att bedöma vilka av insatserna som vidtagits under året som har givit resultat. Det handlar bland annat om arbetet med fokusskolor för att hitta nya strategier för elever på högstadiet som riskerar att inte få gymnasiebehörighet. Dessutom har arbetet med resultatdialoger utvecklats på alla nivåer, vilket har lett till större fokus på kopplingen mellan åtgärder och resultat.

Arbetet med att höja kunskapsresultaten i Stockholm fortsätter nu enträget. I år har vi bland annat infört rätt till läxhjälp, sommarskola och lördagsgymnasium för alla som behöver det. Vi har infört ett tionde skolår som vänder sig till de elever som misslyckats med grundskolan och som saknar behörighet till gymnasiet.

Fakta sommarskola:
Sommarskolorna anordnas i första hand för de elever i årskurs 9 som inte nått gymnasiebehörighet. Under 1 – 2 veckor i nära samband med skolavslutningen ges dessa elever möjlighet att komplettera sin utbildning för att eventuellt få betyg i de ämnen de inte fått godkänt i.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 4 496 andra följare

%d bloggare gillar detta: