Idag skriver DN att Skolverkets statistik verkar visa att barn till utlandsfödda i högre grad får högre betyg än de kunskaper de uppvisar på nationella proven. Undersökningen visar dock också att det är för många, både bland elever med svensk och utländsk bakgrund, som får högre slutbetyg än provbetyg. Drygt var tredje elev som fått resultatet D på de nationella proven i matematik i åk 9 fick ett högre slutbetyg än så. Det är en såpass hög andel att det inte går att förstå det på annat sätt än att skolan blundar för att många av eleverna inte har tillräckliga kunskaper för sitt betyg.

Om en elev konsekvent släpps igenom trots provresultat som inte motsvarar betygen borgar det, som alla förstår, för att man inte kommer att kunna förstå stoffet som krävs för studier på högre nivå. Hade eleven istället fått en rättvisande bild av hur hen låg till hade skolan kunnat sätta in anpassad hjälp och eleven hade förstått vad som krävs för att lyckas bättre.

I Stockholms stad finns sedan några år möjlighet för gymnasieskolorna att genomföra det s k Stockholmsprovet, ett diagnostiskt prov i matematik. DN skrev om detta när provet infördes. Gymnasieeleverna gör provet bland det första de gör i sina nya skolor och provresultaten jämförs sedan med elevernas avgångsbetyg från grundskolan. Provet visar generellt i hur hög grad eleverna efter sommarlovet uppvisar kunskaper i nivå med de betyg de fick i nian. Resultaten visar, inte oväntat, att det ofta är stora diffar.

Stockholmsprovet har lett till ett arbete inom utbildningsförvaltningen och på skolorna för att få till en mer likvärdig betygssättning, ett arbete som jag hoppas kommer att fortsätta under Socialdemokraternas ledning. Men därtill är jag sunt skeptisk. (S) har snarare visat att de är mest intresserade av att mäta resultaten hos dem det trots allt går bra för. I stadens egna uppföljningar, tertialrapporterna, har man precis valt att bara titta på dem som klarat hela gymnasiet (2500 poäng). De som inte klarar att ta 2 500 poäng ska inte längre synas i denna del av resultatuppföljningen. Det är klart att resultaten då kommer att ”se bättre ut”. Man tar helt enkelt inte längre med de elever som har de allra sämsta resultaten…

Alltför låga förväntningar på eleverna är en del i problemet med att svensk gymnasieskola och högre utbildning sackar efter internationellt. Och precis som när det gäller diskussionen om skolor som konsekvent underpresterar, vilket Timbro visade i en rapport häromveckan, är ett stort problem att skolans tillkortakommandena bortförklaras. Att det sätts så många glädjebetyg i svensk skola är inte att underlätta för eleverna – det är att svika eleverna med svaga kunskaper. Det måste vara slut med att sopa skolmisslyckanden under mattan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s