Idag presenteras OECD:s slutrapport om det svenska skolsystemet. Låg grad av styrning, låga förväntningar på elever och ett läraryrke som tillåtits tappa i status pekas ut som orsaker till Sveriges PISA-ras. OECD ger sammantaget stöd för Folkpartiets reformer. Inte minst menar OECD att karriärtjänstreformen är betydelsefull för att långsiktigt stärka svensk skola och läraryrket.

Svensk skola har otydlig styrning, menar OECD. Skillnaderna mellan hur kommuner prioriterar, styr och satsar på skolan är stora. För att förbättra likvärdigheten och resultaten måste det vara tydligt vem som har det övergripande ansvaret för resultaten. Folkpartiet menar att ansvaret för skolan måste vara sammanhållet över hela landet. Skolans kvalitet får inte bero på i vilken kommun man bor. Det är dags att återförstatliga skolan. OECD-rapporten ger ytterligare stöd för att en tydligare och likvärdig styrning är avgörande.

Lärare behöver bättre karriär- och fortbildningsmöjligheter. Det kollegiala lärandet måste förbättras och rektorn ska vara pedagogisk ledare, inte administratör. Det ska vara möjligt att göra karriär och höja sin lön som lärare. De bästa lärarna bör lockas till skolor med störst utmaningar. Tyvärr har regeringen precis med ett penndrag strukit bort den reform som möjliggjorde för skolor i utanförskapsområden att få fler förstelärare. De har också avbrutit utbyggnaden av ytterligare karriärtjänster, precis stick i stäv med vad som behövs. Regeringen har inte kunnat presentera några konkreta planer på hur lärarlönerna ska fortsätta höjas och S-styrda Stockholms stad har rentav avbrutit lärarlönesatsningar. Detta är sorgligt för svensk skola.

För vänstern tycks det största problemet i skolan vara ett ojämlikhetsproblem. Men Sveriges fall i PISA-mätningarna beror till stor del på att de duktigaste eleverna nu lyckas mindre bra. Det här pekar OECD ut som en reell brist i det svenska skolsystemet. När vi bara fokuserar på att alla ska lyckas lika bra tappar vi dem som har möjlighet att vara exceptionella. Den enklaste åtgärden för att ta bort ojämlikheten är nämligen att se till att de som lyckas bäst lyckas lite mindre bra. Det ger i sin tur stora återverkningar på Sveriges kvalitet i den högre utbildningen och på Sveriges utvecklingskraft framöver.

OECD efterlyser en attitydförändring i svensk skola. Alla i skolan måste ha höga förväntningar på att alla elever kan lyckas. Alltför många elever svarar i OECD:s undersökningar att skolframgångar beror på elevens talang. I framgångsrika PISA-länder svarar fler att skolframgångar kommer som ett resultat av ansträngning och arbete. Det måste vara slut med att sopa skolmisslyckanden under mattan. Samtidigt måste stödet till elever med annat modersmål än svenska liksom till elever med särskilt behov av stöd göras mer likvärdigt över landet. Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val.

Sammanhållet ger OECD:s rapport en tydlig bild av att de senaste årens skolreformer varit nödvändiga. De måste nu få tid att verka. Det är svårt och tar lång tid att förändra hur skolan fungerar och vad som sker i klassrummen. Det sker inte på en mandatperiod. Här har både de politiska partierna, skolans myndigheter och den nya Skolkommissionen ett enormt ansvar framöver.

De reformer för kunskap som genomförts får nu sammantaget ett erkännande av OECD. De behöver få kvarstå och utvecklas istället för att åter avbrytas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s