Ungefär samtidigt som Stockholmsmajoriteten på en presskonferens berättade att de vill lägga ned Bromma flygplats, försökte statsministern och utbildningsministern igår ge några besked om skolan. Det de hade att berätta blev ett brutalt uppvaknande för de många lärare som hoppats på att den nya regeringen skulle fortsätta prioritera deras löner. Löfvens och Fridolins magra besked är nu att staten inte avsätter ett öre till lärarlönerna nästa år. 3 miljarder förespeglas från 2016 – men även det löftet är osäkert. Det gäller om arbetsmarknadens parter väljer att låta just lärarlönerna prioriteras, eftersom detta ska skötas ”med stor respekt för den svenska avtalsrörelsen”.

Jag tror att lärarna vet vad det betyder – att några större påslag inte är att vänta. LO har tidigare uttryckt sin skepsis mot att låta just lärarlönerna gå före, och det saknas inte andra yrkesgrupper på svensk arbetsmarknad som nu väntar på högre löner. Och om karriärtjänsterna hörde vi som väntat ingenting.

Tiden av höjda lärarlöner verkar nu vara över. Detta var inte någon fantastisk dag att vara lärare.

Beskedet är att eleverna ”ska få mer tid med sina lärare”; fler lärare ska rekryteras, och kommunerna ska få bidrag att anställa speciallärare för. Efter att den förra S-regeringen la ner speciallärarutbildningen råder det stor brist på speciallärare att rekrytera. Avgörande för att alla dessa ytterligare, skickliga lärare ska kunna rekryteras är att yrkets status och lön fortsätter att höjas så att fler väljer att bli lärare. Annars finns det inte tillräckligt med lärare för eleven att få tid med.

Regeringen ska utreda hur gymnasieskolan kan göras obligatorisk. Det här är ett historiskt misstag. Att tvinga ungdomarna till den plats de allra minst vill gå till är inte att visa omsorg om deras framtid. Vi skulle istället behöva bygga ut lärlingsutbildningarna, som är utbildningar som ger jobb och kunskaper till de elever som inte vill sitta i skolbänken. Men satsningen på lärlingsutbildningar verkar nu istället avbrytas.

Som väntat väljer man att gå fram med ett obligatorium av förskoleklassen. Det är synd att man inte vågar löpa linan ut och göra förskoleklassen till skolans första år. Den stora majoriteten, kring 95-96 procent av sexåringarna, väljer redan att gå i förskoleklassen. Vad förskoleklassen behöver är att kunna utveckla det pedagogiska innehållet som en integrerad och självklar del av skolväsendet, så att lågstadiet får stärkta förutsättningar att lägga en god grund för kunskap på varje elevs villkor.

På podiet igår stod en miljöpartist och en socialdemokrat. Men den politiker som hittills haft allra mest inflytande på regeringens skolpolitik är vänsterpartisten Sjöstedt och hans valfrihetshets. Regeringens skolpolitik går åt helt fel håll.

Annonser

1 kommentar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s