Lotta presenterar FP:s skolpolitiska program

Nu har jag presenterat Folkpartiets prioriteringar för skolorna i Stockholm under de kommande fyra åren (läs hela programmet här). Bland förslagen, som Folkpartiet går till val på, finns omfattande satsningar på lågstadiet, liksom på elevhälsan och på tidiga insatser för de elever som behöver mer stöd. Jag presenterar även innehållet i programmet på Stockholmsbloggen.

Låt mig peka ut några angelägna satsningar. För att fler elever tidigt ska få det stöd de behöver krävs fler lärare med specialpedagogisk kompetens. Folkpartiet vill därför satsa minst 200 miljoner kronor extra på att anställa fler speciallärare, särskilt riktat mot de lägre årskurserna, och på att stärka elevhälsan.

Klassresan börjar i klassrummet, och lågstadiet är skolgångens bärande grund. Alla elever ska tidigt lära sig läsa och skriva och tidigt förstår matematikens grunder är oerhört viktigt för goda resultat högre upp i åren. För detta är mötet mellan lärare och elev avgörande. Folkpartiet vill därför under mandatperioden satsa minst 250 miljoner kronor extra för att lyfta lågstadiet och anställa fler lärare.

Skolan tjänar på högre lärarlöner. Därför vill jag och mitt parti att Stockholms stad under nästa mandatperiod ska kunna erbjuda Sveriges högsta lärarlöner till de förskollärare och lärare som arbetar här, eller som vill söka sig hit.

Stockholms stad kommer, om Folkpartiet får bestämma, att anställa ytterligare 550 förstelärare, som vardera höjer sin lön med ytterligare 5000 kronor i månaden. Och det är dags att införa karriärtjänster också i förskolan – jag vill att 600 förstelärartjänster införs i Stockholms stads förskolor fram till 2018.

I motsats till många andra kommuner har Stockholms stad lyckats höja lärarlönerna under de senaste åren. Det är bra, men vi måste fortsätta höja lönerna. Det är dags att värdera kvinnliga akademikergrupper, som förskollärare och lärare, lika högt som mansdominerade branscher. Det är ett konkret exempel på feminism utan socialism – och det är en viktig satsning för att höja kunskapsresultaten i skolan.

Några av punkterna ur programmet:

  • Ge Stockholms förskollärare Sveriges högsta förskollärarlöner
  • Inrätta 600 förstelärartjänster i förskolan
  • Ge Stockholms lärare Sveriges högsta lärarlöner
  • Anställ ytterligare 550 förstelärare i skolan
  • Satsa 200 miljoner på fler speciallärare och stärkt elevhälsa
  • Inför språkförståelsetest i förskoleklass
  • Satsa 250 miljoner på lågstadielyft
  • Inför maxtak på fritids

2 Comments »

  1. Jag håller med om att elevhälsa och stödinsatser är viktigt. Skolborgarrådets artikel handlar mest om grundskolan. Jag arbetar på en gymnasieskola där jag ser mycket stora behov av stödinsatser för elever som har svårt att klara sina studier och nå kursmålen. Ska vi diskutera prioriteringar finns det ett enkelt sätt att frigöra resurser för mer stödinsatser utan att öka anslagen till skolan – avskaffa gymnasieområdena!

    Den 1 juli 2011 infördes gymnasieområden i Stockholm, med två eller tre gymnasieskolor i varje område. Skolorna í ett område fick en gemensam områdesledning med en gymnasiechef och en administrativ chef. Samtidigt delades skolorna in i enheter. Varje enhet fick en rektor, vilket innebär att varje skola nu har två eller fler rektorer. Vid årsskiftet 2012-2013 lades de ursprungliga gymnasieområdena ihop till större områden, med flera skolor i varje.

    Tidigare fanns det en rektor på varje skola. Rektorn var den högste chefen med ett övergripande ansvar för allt från organisation och budget till elevärenden, en chef som var ständigt närvarande och kunde sin skola med dess elever och personal. Nästa nivå i hierarkin var förvaltningsledningen. Detta var en bättre ordning. Nu har vi fått ett mellanskikt av mycket välavlönade chefer som inte hinner engagera sig i sina skolor, och besöker vissa av sina skolor högst någon gång i månaden. Att de inte inner med sina skolor innebär bl a att de måste fatta beslut eller ta ställning i frågor som de är dåligt insatta i. I ställer för en chef med ett tydligt ansvar har vi fått en hel flora av chefer med en mycket oklar ansvarsfördelning, inte minst när det gäller ekonomi och organisation. Cheferna kan utnyttja detta genom att skylla på varandra när de vill genomföra förändringar som inte har stöd hos medarbetarna. Samtidigt som antalet chefer öka delegerar cheferna allt fler uppgifter till andra medarbetare, d v s vi har fått fler chefer som uträttar mindre.

    I år har nya tjänster som s k administrativa gruppchefer inrättats på de kommunala gymnasieskolorna. Som skäl för detta har angetts att de administrativa cheferna på områdesnivå inte hinner vara arbetsledare för sina personalgrupper på skolorna och att rektorerna behöver ett administrativt stöd på skolorna. Det finns alltså en insikt hos politiker och förvaltningsledning om att cheferna på områdesnivå inte inner med sina skolor, och att rektorerna behöver ett lokalt administrativt stöd ute på skolorna. När de administrativa gruppcheferna är på plats har de flesta skolor lika många chefer lokalt på skolan som de hade innan gymnasieområdena infördes 2011. Till detta kommer alltså en områdesledning och kostnaderna för denna. En given slutsats av detta borde vara att gymnasieområden och områdesledningar inte behövs.

    Gymnasieområdena bör snarast avskaffas. De pengar som sparas när antalet chefer minskar bör återföras till skolorna och användas till undervisning. främst stödsinsatser för elever med särskilda behov. De kommunala skolorna är till för sina elever, inte för att försörja en mindre armé av chefer som inte behövs.

  2. Hej Per,

    Tack för dina synpunkter.
    Utgångspunkten för att Stockholms stad sedan flera år arbetar med gymnasieområden är att ge stöd och avlastning till rektor i dennes uppdrag att höja elevernas kunskapsresultat. Rektor har ett viktigt och stort uppdrag; denne ska leda den pedagogiska verksamheten, följa upp dess resultat på individ-, grupp- och skolnivå, stödja och utmana lärare att utveckla undervisningen enskilt och i grupp, aktivt arbeta för att elevernas möjlighet till delaktighet och ansvarstagande förbättras, ansvara för att driva ett gediget värdegrundsarbete, samt ta ansvar för lärares och elevers arbetsmiljö där studieron är en viktig del. Rektor ska också vara en känd person för alla elever och vara tillgänglig för elever och föräldrar. Därför behövs rektor till sin hjälp ha ett bra administrativt stöd. Detta är i korthet vad gymnasieskolans organisation handlar om och grundas i. Organisationen ska utvärderas under hösten 2016.

    Med vänlig hälsning
    Malin Hasselblad
    Biträdande borgarrådssekreterare (FP)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s