Under sommaren och hösten 2013 fördes en debatt som rörde hur svensk skola bäst ska tillgodose barns rätt till en god skolgång. Varje elev har rätt till det stöd som krävs för att han eller hon ska få en bra utbildning. Den skollag som Folkpartiet har drivit igenom lägger ett betydligt skarpare fokus på denna rätt än tidigare, och ger föräldrar en tydligare möjlighet att säga ifrån om inte skolan lyckas tillräckligt bra med detta. Det har varit en stor förändring som satt ljuset på vilken beredskap skolor har att fungera för varje enskild elev.

För att säkra att särskilda resurser finns för att även elever med de största behoven av särskilt stöd, där intensivt stöd behövs under lång tid och detta inte kan finansieras inom skolans vanliga resurser, finns i Stockholm möjlighet för skolor att utöver skolpengen söka extra medel för dessa elevers skolgång. Resurserna för tilläggsbeloppet har ökat, från 216 miljoner 2010 till 330 miljoner kronor för 2014. Dessa resurser är sedan 2013 öronmärkta inom utbildningsnämndens budget. Samtidigt stärks sedan 2013 också uppföljningen av hur resurserna kommer varje elev till del, för att säkra att alla får det stöd de har rätt till och att pengarna används till det de är avsatta för.

Nu är den stora merparten av ansökningarna gällande tilläggsbelopp inför nästkommande läsår klara och behandlade. Jag har presenterat de första resultaten här.

Hittills har 1527 ansökningar om tilläggsbelopp inför höstterminen 2014 behandlats. Då har samtliga ansökningar från fristående resursskolor blivit behandlade. Återstår gör främst ett antal sent inkomna ansökningar samt ett antal från kommunala skolor, som fortfarande behandlas.

En tydlig tendens är att andelen beviljade ansökningar om tilläggsbelopp ökat. År 2012 beviljades 25 % av de inkomna ansökningarna. År 2013 beviljades totalt 35 %. I år har hittills ungefär 60 % av de ansökningar som behandlats blivit beviljade, en signifikant ökning.

Förhoppningsvis kan en del av denna trend för 2014 förklaras med de ansträngningar som har gjorts från stadens sida att förbättra sin transparens och kommunikation kring tilläggsbeloppet. Förvaltningen har under året besökt de flesta av länets s k resursskolor, som tar emot stockholmselever, och genomfört flera möten med både kommunala och fristående skolor i syfte att få till ett gemensamt erfarenhetsutbyte.

De analyser som förvaltningen har gjort av sina processer i arbetet med tilläggsbelopp under 2013 har främst lett fram till dessa förändringar, som har börjat genomföras under 2014:

Insatserna för information och kommunikation förstärks. Under våren 2014 har till exempel informationsmöten både för fristående och kommunala skolor genomförts.

Öppenheten ska öka. Förvaltningen har ansträngt sig för att tydliggöra vad som berättigar till tilläggsbelopp och vad som inte gör det, samt vilka kriterier som finns för de olika behovsgrupperna.

Samarbetet stärks mellan tillhandahållaravdelningen, som genomför bedömningarna och fattar besluten, och grundskoleavdelningens ledning för att utveckla arbetet med bedömningar av ansökningar från kommunala skolor.

Förvaltningen besöker fristående resursskolor för att skaffa sig kunskap om hur respektive skola arbetar samt inhämta synpunkter och erfarenheter från skolorna. Man har i detta syfte under 2014 besökt de flesta av de 28 resursskolor i länet där elever från Stockholms stad går.

Att staden nu anstränger sig för att bli tydligare och mer transparent mot såväl föräldrar som skolor i dessa frågor tror jag är angeläget, liksom att vi ska fortsätta att följa upp hur systemet fungerar. Vi behöver fortsätta att utveckla hur vi arbetar för att alla elever i Stockholms stad också ska få det stöd de behöver. För dem med de störst utmaningar ska stödet också vara starkast.

2 Comments »

  1. Jag är som förälder till ett barn med NPF glad att se att det finns en ambition att förbättra och förstärka stödet till barn med särskilda behov.

    Samtidigt är det inte korrekt att påstå att stödet har ökat så kraftigt som det anges. Mellan 2010 och fram till 2012 betalades mycket av stödet till t.ex. resursskolor direkt av respektive hemskola och syntes alltså inte i den centrala budgeten. I takt med att detta system fasades ut ökar naturligtvis den centrala budgeten med motsvarande belopp. Hur mycket detta var och hur många elever som fick stöd jämfört med idag verkar i praktiken omöjligt att få några exakta uppgifter om. Men att antalet elever som får stöd skulle vara så många fler idag kan inte stämma.

  2. Väldigt konstigt då princip inga barn i de kommunala skolorna får stöd för barn med särskilda behov. I min sons skola har alla fått avslag vilket har resulterat i kraftigt neddragande av personal både inom skola och fritids. Vilket fått katastrofala följder . Man vill att barn med autism skall inkluderas i den vanliga kommunala skolan hur kan man sedan i Stockholm ta bort allt stöd för dessa barn. Sedan att barnet klarar målen i nuläget men gått i från höginteligent till att precis klara målen men samtidigt fått både fobier och ångest samt sömnsvårigheter . Har fått rådet att ställa barnet i kö till resursskola av både kurator och specialpedagog. Bara att hoppas att han kommer in inom 2år samt får bidrag då.
    I höst kommer det va ca 75 barn på fritids varav 9 med diagnos sedan en del utan på detta skall man kunna klara sig på fyra och en halv personal.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s