Bra skolmat är en förutsättning för att alla elever ska orka göra bra ifrån sig under hela skoldagen. Stockholms stad ska fortsätta att utveckla skolmåltiden ännu mer, fortsätta med våra satsningar på att bygga om mottagningskök till tillagningskök, fortsätta se över akustiken för att få till lugna miljöer i skolmatsalarna och fortsätta satsa på att utveckla måltidernas kvalitet och öka andelen ekologiska livsmedel, så att fler elever äter av maten och uppskattar den.

I debatten om skolmaten har jag kritiserat Livsmedelsverkets rigida krav på näringssammansättning, som bortser från att det stora problemet med skolmaten inte är att den är onyttig, utan att alltför många väljer bort den. Livsmedelsverkets rekommendationer till kommunerna består i detaljerade tabeller över hur många gram fett och hur mycket fibrer barn och unga i olika åldrar genom ”ska” få i sig. Men diskussionen om skolmat kan inte, och får inte, reduceras till en diskussion om tabeller, gram och kalorier. Skollunchen kan vara hur näringsriktig som helst om den inte sedan hamnar i magen.

Jag har nu givit utbildningsförvaltningen i uppdrag att tydliggöra för skolorna att de är fria att välja mellan smör och margarin efter vad man ser att eleverna uppskattar, äter av och står sig på. Det innebär att Stockholms stad delvis frångår Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan – där lättmargarin och lättmjölk eller vatten rekommenderas.

Samtliga partier i utbildningsnämnden ställde sig bakom skrivelsen utom Socialdemokraterna, som valde att avstå från att underteckna.

Läs skrivelsen i sin helhet nedan.

Stockholms stads skolor får välja mellan smör och margarin

Skrivelse till utbildningsnämnden 2014-02-06

Bra skolmat är en förutsättning för att alla elever ska orka göra bra ifrån sig under hela skoldagen. Skolmåltiden spelar också en viktig roll för eleverna i att etablera hälsosamma matvanor. Maten som serveras i skolan ska därför hålla hög kvalitet, vara god, varierad och näringsriktig.

I den enkätrapport som staden genomfört genom verktyget Skolmat Sverige, presenterad i december 2013, framkommer att 69 % av de 96 deltagande skolorna ”sannolikt inte uppfyller” de näringsrekommendationer som Livsmedelsverket utfärdar för skolmaten. Det är mycket strikta krav som ställs på att skolorna håller sig inom ramarna vad gäller vitamin D, järn, fibrer och fettkvalitet. I de fall man sannolikt inte håller sig inom ramarna, är det i det flesta fall vad gäller gränsvärdena för vitamin D och fettkvalitet. Samtidigt visar rapporten en ljus bild av skolmaten i skolorna som generellt håller en hög kvalitet. Till exempel lyfter man fram att skolorna serverar ett varierat utbud av rätter, att drygt 9 av 10 skolor varje dag serverar salladsbuffé med minst 5 olika komponenter, och att 70 % av skolorna serverar en vegetarisk huvudrätt som alla får ta av 4-5 dagar i veckan.

Att skolmaten håller hög kvalitet är viktigt för att eleverna ska orka med skolan och etablera ett hälsosamt förhållande till mat och ätande. Därför ska vi utveckla skolmåltiden ännu mer; fortsätta med våra satsningar på att bygga om mottagningskök till tillagningskök, fortsätta se över akustiken för att få till lugna miljöer i skolmatsalarna och fortsätta satsa på att utveckla måltidernas kvalitet och öka andelen ekologiska livsmedel, så att fler elever äter av maten och uppskattar den.

Livsmedelsverkets rekommendationer till kommunerna består i detaljerade tabeller över hur många gram fett och hur mycket fibrer barn och unga i olika åldrar ska få i sig. Men diskussionen om skolmat kan inte, och får inte, reduceras till en diskussion om tabeller, gram och kalorier. Skollunchen kan vara hur näringsriktig som helst om den inte sedan hamnar i magen. Vad som framkommer i enkätrapporten är tydligt: Livsmedelsverkets kostråd kommer i konflikt med skolornas möjlighet att erbjuda eleverna skolmat som är både näringsriktig och som uppskattas och äts av eleverna.

I den diskussion om skolmat som förts har generaldirektören för SLV nu uttryckt att kraven på att förhålla sig till näringsrekommendationerna inte ska tolkas strikt av huvudmännen. Kommuner och skolhuvudmän har sålunda, enligt Livsmedelsverket, en möjlighet att frångå dem och ändå hålla sig inom vad skollagstiftningen menar avser med näringsriktig kost.

Vi vill med anledning av detta tydliggöra att skolorna i Stockholms stad är fria att själva välja mellan olika typer av bordsmargarin, lättmargarin eller smör, efter vilka behov och önskemål de ser i sin verksamhet.

Utbildningsförvaltningen bör alltså se över de riktlinjer för måltider inom Stockholms stads kommunala grundskolor som nämnden antog i april 2012. Översynen ska syfta till att säkerställa att riktlinjerna fungerar som ett stöd för skolorna i att servera bra och näringsriktig mat, samtidigt som det tydliggörs att ett utrymme finns för skolorna att välja mellan livsmedel efter vad man ser att eleverna uppskattar, äter av och står sig på.

Stockholm 2014-02-06

Lotta Edholm (FP)                                                         Markus Nordström (M)

Karin Ernlund (C)                                                          Ella Bohlin (KD)

Per Olsson (MP)                                                             Marina Gunnmo Grönros (V)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s