Stockholms skolor håller en hög kvalitet. Varje dag gör stadens lärare stora insatser. Därför är det så trist att oppositionsborgarårdet Rogert Mogert (S) i gårdagens SVD fortsätter sin svartmålning av Stockholms skolor. Det är Socialdemokraternas idélösa och innehållsfattiga skuggbudget, som Mogert försöker piffa till med halvsanningar och luftslott. Det är tråkigt när en politiker med så lång erfarenhet av Stockholmspolitiken hellre trixar och skarvar än talar klarspråk.

Det viktigaste förslaget om skolan i skuggbudgeten tycks vara att rektorerna på skolor i ytterstaden ska kunna rekrytera folk med lön som verktyg i högre utsträckning. Det är ett bra förslag. Precis därför har Stockholm riktat in regeringens satsningar på karriärtjänster för lärare till skolor i dessa områden.  Följaktligen har skolorna i ytterstaden kunnat rekryterat många förstelärare. Alla våra sjutton fokusskolor, som är de skolor som har störst utmaningar, har redan rekryterat minst en förstelärare. Nästa år kan vi rekrytera ett par hundra till. 

Mogert lägger också ut texten om hur gymnasiebehörigheten har utvecklats de senaste åren. Men vad Mogert praktiskt nog glömmer bort att berätta är att behörighetskraven skärpts sedan Socialdemokraternas tid vid makten. Efter 2011 måste man vara behörig i åtta ämnen för att bli behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, förut räckte det med att ha uppnått godkänt i svenska, engelska och matematik. Trots detta är andelen behöriga i stort sett på samma nivå nu som 2006. Dessutom, om man tittar på den generella kunskapsnivån, så har det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått målen i samtliga ämnen ökat markant i Stockholms skolor under samma period. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är dock självklart fortfarande den mest prioriterade frågan i våra skolor. Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Men att som Mogert hävda att resultaten generellt sett går nedåt är inget annat än en svartmålning av stadens skolor.

Betygsresultat totalt kommunala skolor 2006-2013, årskurs 9, årsvärde

Betygsmått 

2006

2013

Andel behöriga till nationellt program

89

88

Andel som nått målen i samtliga ämnen

74,4

76

Genomsnittligt meritvärde åk 9

218,8

223

Likvärdigheten är en annan mycket viktig fråga, som samtliga Sveriges kommuner brottas med. Glädjande nog leder den satsning vi har gjort på att särskilt stötta de skolor som har störst utmaningar – fokusskolorna – till att likvärdigheten i Stockholm åter ökar. Elva av sjutton fokusskolor har höjt sina resultat redan första året. Spridningen i betygsresultat mellan stadens skolor minskade tack vare detta mellan 2012 och 2013 och förhoppningsvis kan den utvecklingen fortsätta.

I Stockholm kompenseras dessutom skolorna genom en särskild ersättning för elevers olika förutsättningar i form av, till exempel, föräldrarnas utbildningsbakgrund och antalet år som eleven har bott i Sverige. Uppemot en femtedel av skolans resurser fördelas på det sättet, och den skola som får högst sådan ersättning får sin skolpeng nästan fördubblad. Faktum är att Stockholm är en av de kommuner som fördelar mest pengar utefter dessa variabler.

Av någon obegriplig anledning påstår även Mogert att de budgetsatsningar vi gör varje år på något vis inte skulle finnas. Varje år slutar det med nedskärningar säger han. Återigen försöker han påskina något som inte är sant. Varför inte hålla sig till sanningen? I Stockholm har vi konsekvent sedan vi tog över 2006 satsat mer pengar på skolan än vad Socialdemokraterna gjorde dessförinnan. Om Mogert inte har de rätta siffrorna får han gärna kika på statistiken nedan. Den visar tydligt hur satsningarna på skolan konsekvent varit högre när Folkpartiet har ansvarat för skolan än när Socialdemokraterna har gjort det.

Schablonutveckling grundskolan (procent) Schablonutveckling gymnasieskolan
2003 3 (S)   2003 4,6 (S)  
2004 1,1 (S)   2004 -5,5 (S)  
2005 3,8 (S)   2005 1,2 (S)  
2006 1,7 (S)   2006 2,5 (S)  
2007 3,7 (FP)   2007 2 (FP)  
2008 5,1 (FP)   2008 2 (FP)  
2009 3,5 (FP)   2009 4 (FP)  
2010 2 (FP)   2010 2 (FP)  
2011 2,1 (FP)2   2011 2,1 (FP)2  
2012 2,5 (FP)2   2012 1,7 (FP)2  
2013 3 (FP)2   2013 3 (FP)2  
2014 4 (FP)2   2014 4 (FP)2  
FP snitt grundskola = 3,2     FP snitt gymnasieskola = 2,6    
S snitt grundskola = 2,4     S snitt gymnasieskola = 0,7    

I vårt förslag till budget för 2014 ökar skolans budget med 794,6 miljoner. En del av det är en följd av att antalet elever blir fler. Men hela 593 miljoner kronor är en renodlad ökning av anslagen. Denna kommer att finansiera angelägna satsningar på en kunskapsskola för alla: sommarskola från 6:an, läxhjälp till alla, en storsatsning på lågstadiet, sommarskola för nyanlända, en utbyggd lässatsning, och ytterligare åtgärder som gör allt det där som Socialdemokraterna säger att vi inte gör, men som de gärna vill ta åt sig äran för i sin egen skuggbudget.

1 kommentar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s