Dagens Samhälle analyserar i sitt senaste nummer hur väl kommunerna lyckas med skolan i förhållande till hur mycket resurser man lagt. Man har tittat på hur mycket pengar som läggs på skolan tillsammans med faktorer som lärartäthet och andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, och kopplar det till elevernas kunskapsresultat.  Stockholm placerar sig långt före Göteborg och Malmö och ligger på plats 67 i landet enligt detta sätt att räkna.

Ambitionen att gå från att ensidigt titta på kronor och ören till ett mer kvalitativt sätt att utvärdera hur väl skolorna lyckas är positivt.  Att man nu tillmäter de välutbildade lärarna större betydelse för skolan är också det helt rätt. Samtidigt finns inget enkelt sätt att matematiskt mäta hur effektiviteten i skolan förhåller sig till de resurser som läggs in. Det är också tydligt att nästan samtliga kommuner som ligger i topp är små kommuner med många elever med högutbildade föräldrar. Stora kommuner med intergrationsutmaningar har svårare att placera sig högt i denna typ av rankningar. Detta är en brist.

Jag tror att de viktigaste utvecklingsområdena i skolan för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten är bättre matematikkunskaper och bättre läs- och skrivförståelse. Det är grunden för all senare inlärning. Det är skickliga lärare, gott ledarskap och höga förväntningar på eleverna som gör skillnad och får skolor att lyfta sig. Hur vi skapar förutsättningar för de goda lärarinsatserna och det goda pedagogiska ledarskapet, i alla våra skolor – det är utmaningen vi beslutsfattare i skolans värld delar.

2 Comments »

  1. Den utmaning du talar om i slutet av ditt inlägg är den som ni valda beslutsfattare måste våga ta i och sluta bolla runt som en het potatis emellan er. Det går så bra att prata om vilka kunskaper, förmågor som eleverna ska ha, har rätt till, behöver, borde få, måste erbjudas, och varför dessa kunskaper och förmågor är så viktiga för både individen och samhället. Vi alla är i stort sett helt överens om detta! Frågan är när det ska börja hända något på resursfronten, när ska det på riktigt satsas på lärare och på pedagogik? Vi vet hur man gör, låt oss få tid, ork, motivation och utrymme att göra det.

  2. Frågan är om undersökningen mäter vare sig insatta resurser eller skolresultat?
    I den totala kostnaden per elev (punkt 1) ingår den växande kostnaden för en byråkrati utan kunskaper om undervisning.
    I andelen lärare med pedagogisk examen (punkt 3) ingår de lärare som inte har ämneskunskaper i de ämnen som de de facto undervisar i.
    I det genererade resultatet ingår andelen elever som går till högskola inom 3 år (punkt 7), ett helt absurt mått på skolresultat – alla yrkeskunniga människor behöver inte studera på universitet och högskola och det skulle vara ett misstag att kräva det av dom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s