Idag har nya resultat kommit från kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011. Skolverket rapporterar att de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga har försämrats men att kunskaperna i naturvetenskap har förbättrats. Resultaten i matematik för eleverna i årskurs 4 ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet. Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämras ytterligare. Skolverket lyfter även fram att i matematik och naturvetenskap lär sig svenska elever mindre mellan årskurs 4 och 8 än i andra länder.

Folkpartiet har länge varit tydligt med att svensk skola behöver drastiska förändringar. Just nu genomförs en lång rad skolreformer. Några av de förändringar som sker just nu är tidigare och tydligare betyg, högre kunskapskrav, uppvärdering av läraryrket, fokus på lärarledd undervisning samt mer tid i skolan. Jan Björklund fick frågan vilka reformen han själv skulle vilja se, utöver de som regeringen redan har fattat beslut om. Det finns skilda åsikter om detta men jag delar hans åsikt att vi behöver förstatliga skolan samt införa ännu tidigare betyg.

Jan Björklund presenterad idag en ny satsning på mer undervisningstid i matematik på lågstadiet. Förslaget innebär att lågstadieeleverna får en matematiktimme mer i veckan från nästa höst. Björklund var tydlig med att matematikundervisningen behöver större inslag av lärarledd undervisning och mindre eget lärande. Jag tror att det här är helt rätt väg framåt.

Skolverket lyfter fram att elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Att skolan lider av ojämlikhet är ett allvarligt problem. Jag är av åsikten att en likvärdig skola är en fundamental del av det svenska samhället.

För att vända de skolor i Stockholm med lägre låg andel behörighet till gymnasiet har vi tagit fram en omfattande strategi som kommer att beslutas om i och med verksamhetsplanen för 2013. Det kommer att genomföras riktade satsningar på ett antal skolor. En viktig del i detta är att skolor i större utsträckning framöver ska erbjuda ett extra skolår för de elever som behöver extra tid, framförallt till de elever som kommer till Sverige sent under skoltiden. Här kan man läsa mer om det.

Advertisements

4 Comments »

  1. Ni som bestämmer om skolan, läroplanen osv, håller ni er a jour med aktuell forskning om barns hjärnor, hur lärande fungerar, vad som stimulerar minne, osv? Har ni t.ex. läst om Torkel Klingbergs och Martin Ingvars resultat? GÖR DET NU och vidta därefter RELEVANTA åtgärder istället för att fippla med smådetaljer som betygstart i årskurs hit.-eller-dit och en timma mer eller mindre i ämne si-eller-så. Det blir lätt lite fånigt annars. Man undrar lite vad ni egentligen tror att ni håller på med. Lekstuga?

  2. Det är jätte bra att man försöker förbättra skolan, jag tror också på förstatligande. Det blir skillnader även inom olika kommuner när det inte finns lika mycket pengar till skolorna, vendelsömalmsskolan fick ställa in ett prov för många år sedan för dem hade inte råd att köpa in papper att trycka upp proven på. Alla elever ska ha samma förutsättningar i skolan.

    Mer tid i skolan behöver dock inte vara lösningen på den bristande kunskapen. Förr klarade eleverna av bättre resultat på samma tid och dagens barn är ju inte mindre smarta än de förr. Problemen ligger i att klasserna är för stora, läraren hinner inte hjälpa alla på ex mattelektionen. Dessutom måste man få bukt med disciplinen hos barnen, halva lektionen går åt till att få tyst på eleverna, jag tala.
    r. av egen erfarenhet från högstadiet.
    Hur lösningen ser ut för att få bukt med de elever som inte lyssnar och sim inte har intresse av skolan

    • Fforts. Vet jag inte hur den ser ut. Jag kände ofta att mycket av min spilldes iväg av de i klassen som inte ville vara i skolan.
      Men mindre klasser är ett måste! Våra mattelektioner var 50 min långa och stor del av tiden fick man räcka upp handen och sedan hinna med ett par tal, läraren hann inte med att hjälpa alla elever.
      Alla skolor borde införa att man får välja ett par timmar själv extra i veckan mellan Ma, sv, eng så varje elev får extra hjälp inom det området den behöver.

      • Bra med mindre klasser, inte minst för ordningens skull. Särskilt nu när var och varannan elev har någon bokstavskombination… Min fru är lärare och jag får den vägen viss inblick i skolans problem. För ämneslärare som hon (bild, slöjd) är det en fullständigt orimlig situation när betyg ska sättas. Hon tilldelas ungefär lika mycket tid som en klasslärare för betygsättning, men hon har 230 elever att betygsätta, medan en klasslärare har 25-30 st. Allt detta betyg-, omdömes- och dokumentationsarbete som lärarna numera ska utföra är förhoppningsvis bra och behövligt, men de har inte fått arbetstid tilldelad för det i proportion till vad de förväntas utföra. Jag skulle tro att de flesta lärare som har ambitionen att göra det här på ett bra sätt går på knäna och jobbar arslena av sig (ursäkta uttrycket).

        Jag läste nyligen om en rapport angående vilka faktorer som ger goda resultat i ett lands utbildningsväsende. Hur mycket pengar landet lägger på skolan är INTE utslagsgivande. Däremot är det utslagsgivande att läraryrket är välrennomerat och respekterat, liksom att utbildning, kunskap och kompetens allmänt i samhället ses som något positivt och viktigt. På de här två punkterna ligger Sverige i bottenskiktet.

        Det finns en vanlig attityd här i vårt kära land att ”du ska inte komma här och tro att du kan”. Kunskap respekteras inte. Utbildning ses som snobbigt och fånigt. Det är arbete med händerna som ”är något”. Den som gör karriär fifflar säkert. Osv. Landets ledare måste angripa det här problemet, och det kommer INTE att lösas genom småfipplande med läroplaner, certifiering av lärare osv. Det är fråga om att ändra hela (tja…) befolkningens värderingar.

        Angående läraryrkets renommé så finns det ett antal saker att göra:

        1. Höj lönerna. Detta strider förvisso mot ”tesen” ovan att det inte spelar roll hur mycket pengar landet lägger på utbildningsväsendet, men det berör respekten för läraryrket. Det är idag det allra sämst betalda akademiska yrket, har jag för mig, eller åtminstone ett av de sämsta.

        2. Skapa karriärvägar. Här har meritering av lärare nu påbörjats som ett försök att skapa karriärvägar. Problemet är att det inte är arbetsgivaren som bedömer kompetensen utan en extern ”expert”. Det är ett omfattande arbete att meritera sig, något som ambitiösa lärare som redan går på knäna kommer att ha svårt att mäkta med. Dessutom kommer dessa externa meriteringsbedömare att se en försvinnande liten del av lärarens prestation. Slutligen kommer det fortsättningsvis att vara centrala avtal mellan fack och arbetsgivarorganisation som avgör löneutvecklingen snarare än enskild chef och lärare (dem det berör). En stor apparat som kommer att ge ytterst begränsade resultat. Fråga er istället hur ”karriärvägar” fungerar inom näringslivet (för där fungerar de faktiskt!). En skicklig systemutvecklare (datorprogrammering osv) höjer sin lön genom att själv dokumentera sin kompetens och visa upp den på olika ställen, bli headhuntad eller på annat sätt skaffa nytt jobb, där lönen givetvis hoppar upp en bit, alt. kan användas för att förhandla upp lönen hos befintlig arbetsgivare. Vad krävs för att det ska fungerar för lärarna?
        2a. Kompetenta chefer (rektorer). idag verkar det vara mer regel än undantag att rektorerna inte har kompetens eller ambition att bedöma sökande lärares kompetens. De bedömer om de är behöriga eller inte, men inte om de är mer eller mindre skickliga. De kan inte t.ex. estetiska ämnen tillräckligt bra för att förstå att olika sätt att arbeta kan vara avgörande för hur eleverna presterar (inspiration, frihet att välja uppgifter, aktualisering, samarbete med andra ämnen, …). Så, säkerställ mer kompetent ledarskap inom skolan! Oerhört viktigt!
        2b. En flora av arbetsgivare. Friskolorna har skapat möjligheter för lärare att byta arbetsgivare på ett sätt som inte fanns förut, och det är väldigt bra. Försök hitta vägar för att få olika skolor inom samma kommun att i det här avseendet agera som eller juridiskt utgöra separata arbetsgivare. Byte av skola inom samma kommun skulle då per automatik innebära nytt avtal med ny lönesättning. (Är det kanske redan så?)
        2c. Individualisera lönesättningen. Idag styrs lärarlöneran till alltför stor del av den centralt avtalade ”procenten”. Låt istället varje lärare individuellt förhandla sin lön och ge de lönesättande cheferna befogenhet att sätta MARKANT högre lön för lärare som bedöms mer kompetenta. Detta måste inte vila på officiellt väldokumenterade grunder (som meritering) utan på en från chefen individuellt gjord bedömning, såsom det funkar inom näringslivet. Är läraren missnöjd med chefens bedömning får den väl söka sig till nytt jobb. Detta bygger på att lönesättande chef är kompetent att bedöma lärarens skicklighet, se punkt 2a.
        2d. Ta bort turordningsreglerna i LAS. De låser in människor i jobb de inte tycker om under chefer som är inkompetenta. Detta drabbar lärare precis som alla andra och hämmar därmed deras karriärer (och hälsa!).
        Det finns säkert mer…

        3. Ge lärarna tid att utföra det de ska. Lärarna har under många år fått mer och mer att göra inom dokumentation, betygsättning och bedömning. Ska betyg plötsligt sättas för sjuor och sexor också? Ja, då måste de lärare som undervisar i de årskurserna också få extra tid avsatt för detta. Glöm inte bort att de betygskriterier som finns idag är väldigt omfattande och i vissa fall abstrakta och komplexa. Lärarna tvingas lägga ett omfattande arbete på att konkretisera dem till något som eleverna eller åtminstone deras föräldrar kan förstå, så att de förstår vilka krav som ställs. Sedan ska lärarna lägga ett lika omfattande arbete på att bedöma om eleverna uppfyller ett stort antal olika kriterier för att kunna sätta välgrundade betyg. Har lärarna fått tid avsatt för detta? Mitt intryck är i alla fall att den tid som finns idag för allt detta är kraftigt underdimensionerad. Rätta till det! Om läraryrket ska få gott renommé får det inte vara så stressigt och jobbigt att ingen orkar med det!

        4. Lös problemen med bokstavsbarnen. I så gott som varje klass finns det barn med allvarliga koncentrationssvårigheter. Det är som de där grodorna som hoppar upp på femkampen på Gröna Lund: så fort klassen satt sig och det är klart för genomgång är det minst en elev som hoppar upp och ska hämta något, gå på toa, vässa pennan eller vadsomhelst. Samtliga lärare måste få utbildning i hur man bäst hjälper de här eleverna till koncentration, hur de kan bemöta barnen för att skapa en positiv spiral istället för det alltför lätt hända fördömandet, osv. Det är oerhört svårt att hantera detta idag, med stora klasser och all övrig tidspress. Tillför dessutom extra personal för att hjälpa till: kanske behövs det en extra vuxen i varje klassrum för att hjälpa till att hålla ordning på de här eleverna, inte minst för deras egen skull! Idag faller de ifrån och får inget gjort, lär sig inget och visar inte ens upp det de faktiskt har lärt sig, och dessutom känner de sig misslyckade, utstötta och fördömda. Jag vet inte exakt hur lösningarna kan se ut, men som det är idag kan det inte få fortsätta. För att ge yrket gott renommé måste det vara välkänt att om man är lärare så har man grundmurad kompetens att hantera barn av alla sorter och att man som lärare får avlastning med bl.a. detta med bokstavsbarn så att de kan göra sitt egentliga jobb och göra det väl, snarare än att tvingas ägna all kraft åt att ens få klassen att lyssna.

        Sedan har vi det här med hjärnforskningen. Det finns idag betydligt mer kunskap än för några decennier sedan om hur barnens hjärnor, minne och inlärning fungerar. Samtliga lärare måste få tid och möjlighet att ta del av de här nya rönen. Nämner bl.a. Torkel Klingberg och Martin Ingvar. Några korta punkter:

        1. Inför regelbunden och obligatorisk motion på schemat. Det ger stor och väldokumenterad effekt på minnes- och inlärningsfunktionerna i hjärnan.

        2. Skilj på kunskaper och färdigheter. Läsning och skrivning är inte kunskaper, det är färdigheter. För vissa går det snabbt att lära sig, för vissa tar det längre tid, men de allra flesta lär sig med tillräcklig träning. Det är inte fråga om ”aha” och förståelse i första hand, utan om att hjärnan ska bygga nya mönster och kopplingar för att automatisera de här funktionerna. Uppepning, att ”traggla”, är nyckeln. Skolan måste avsätta tid till denna träning för de elever som behöver det, utan att övriga elever ska ”trampa vatten” under tiden. Extralektioner?

        3. Kosten. Ska verkligen skolmaten innehålla så mycket kött som den gör idag? Hur är det sockerintaget och svaligt blodsocker? Tänker på min dotters till synes ideliga mellanmål med frukt. Ger inte det en sockerkick följt av en dipp? Vore det inte vettigare med riktig mat i skolan som ger långvarig mättnad, så kanske man kan skippa ett eller två av eftermiddagens tre(!?) mellanmål? Hur är det med bekämpningmedel och näringsinnehåll i råvarorna? Osv.

        4. Utanförskap. Att bli exkluderad – känna sig utanför, har nyligen funnits ge exakt samma aktiveringar i hjärnan som fysisk smärta. Kombinera den kunskapen med kännedom om att det tydligen är vanligt att skolungdomar regelbundet självmedicinerar med huvudvärkstabletter trots att de inte har huvudvärk. Tänk efter! Japp, det är förmodligen ungdomar som känner sig osedda och utanför som dämpar sin smärta med värktabletter. Är det OK?

        Här finns MASSOR att göra, men det enda som politikerna ägnar sig åt är småfipplande med betyg från år si-och-så, meriteringar som kommer att ge noll effekt eller leda fel, en timma mer eller mindre i ämne ditt-och-datt. Fånigt. Läs på, följ ett antal lärare i deras vardag, diskutera med enskilda lärare om hur de upplever sin arbetssituation, tala med elever, bjud in hjärnforskare för diskussioner/föredrag, och gör sedan något RIKTIGT och VÄLGRUNDAT åt skolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s