Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet som bl a utvärderar effekter av olika reformer inom utbildningsväsendet. I en ny rapport undersöker de hur friskolorna har påverkar elevernas resultat. Friskolereformen trädde i kraft 1992 och idag går mer än 12 procent av grundskoleeleverna i friskolor. I Stockholms stad går ungefär 20 procent i friskola.

IFAU skriver att närvaron av friskolor har förbättrat både elevernas resultat på nationella prov och betygen i nian. Och då har de tagit hänsyn till bl a betygsinflation och förändringar i elevgrupperna. I ett pressmeddelande skriver de ” Om andelen elever ökar med 10 procentenheter i en kommun så ökar elevernas kunskaper med 3–4 procent i grundskolan. Effekten kvarstår när eleverna når gymnasiet. Andelen elever som läser vidare på universitetet ökar med 2 procentenheter till följd av fler friskolor i grundskolan och antalet utbildningsår vid 24 års ålder ökar med nästan en månad i genomsnitt.”

Konkurrens leder till bättre resultat. Det är glädjande att en av de största valfrihetsreformerna som genomförts i svensk skolpolitik har lett till ökade kunskapsresultat.

Läs mer: Rapporten från IFAU, SvD1, SvD2,

Advertisements

4 Comments »

  1. Friskolor är ett alltför vagt begrepp. Jag tror inte på de friskolor som drivs med religiös fanatism som motor. De lär knappast ha bidragit till resultatet i den här undersökningen. Lyckligtvis finns det många friskolor som står för administrativ kompetens, smidighet och entusiasm.

    • Hm… Jo, visst finns det sådana. Det finns också icke religiöst drivna och icke pedagogikdrivna friskolor som sköts uselt till stor skada för både anställda lärare och intagna elever. Jag är i grunden väldigt positiv till att det finns brett tillgängliga alternativ till de kommunala skolorna så i grunden är friskoleprincipen något klart positivt.

      Men det vore klädsamt om även de mest ihärdiga friskoleförespråkarna kunde vara lite mer framåt när det gäller att lösa de här problemen.

      En kommunal skola läggs ytterst sällan ner (vilket i.o.f.s. kanske är ett problem i sig), men friskolor läggs ner titt som tätt (tja, betydligt oftare än kommunala i alla fall). De berörda eleverna drabbas hårt, särskilt som nerläggningen ofta har föregåtts av minst något års usel undervisning. Vad har friskoleförespråkarna för förslag till lösning på det?

      Sedan har vi detta med undervisningens kvalitet, hur personalen hanteras, tillgång till bibliotek, kurator, m.m. Hur ska vi säkerställa att allt detta sköts tillräckligt bra?

      Tillsyn i all ära, men visst är det lite trubbigt när det bygger på punktvisa och glesa kontroller, regelbundna eller ad hoc? Ännu trubbigare när skolan får ur elevernas synvinkel orimligt lång tid på sig att komma tillrätta med påpekade brister, eller hur? Det verkar kunna ta ett par år från att problem uppdagas tills skolan slutligen tvingas upphöra om de inte åtgärdat bristerna. Två år!? Skolans elever kan i det läget ha tappat 3 år eller mer av sitt liv på en bristfällig skola. Är det verkligen acceptabelt?

      Så, fram med lite rejäla och effektiva förslag!

  2. Osäkert utredningsresultat. Allt bygger på betyg, terminsbetyg och
    NP, som alla sätts av undervisande lärare. Skolverkets omrättningar av
    NP har visat att betygsättningen inte är tillförlitlig. Säkert är dock att
    konkurrensen höjer betygen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s