Idag har Jan Björklund och Tina Acketoft presenterat Folkpartiets nya skolprogram ”Sikta mot stjärnorna”. Den största nyheten är förslaget att införa betyg från årskurs 4, vilket är bra bl a för att föräldrarna ska få tidig och tydlig information om hur barnen presterar i skolan. Dessutom stärker tidiga betyg bilden av att skolan är viktig och ska tas på allvar.

Programmet tar upp en lång rad viktiga reformer som jag hoppas blir verklighet inom en snar framtid.

Läs mer om rapporten här. http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_18977/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

7 Comments »

  1. Kan ni inte fråga elever som går i grundskolan hur det är istället för att bestämma saker som inte är bra, t. ex. Det nya betygsystemet, de flesta undomarna har samma åsikt om det, att det verkligen inte är bra, man blir bara stressad och mår dåligt eftersom det är nästan omöjligt att uppnå ett A. Folk i årskurs 4 börjar mellanstadiet det är nytt och jobbigt redan då! Ni får ju faktiskt börja fråga de som de berör dem här nya ändringarna för egentligen berör det er vuxna bara en liten del, för oss barn kan det leda till mycket. Ni får oss barn att må dåligt att inte vi får vara med och bestämma det som handlar om oss, vi är tydligen stora nog att få svåra betyg att tänka på, men för små att få säga vad som är bäst för oss.

  2. Lotta: Det är tydligt fastslaget inom den pedagogiska forskningen att betyg hämmar kunskapsutveckling. Varför vägrar ni lita på den dokumenterade forskningen? Varför vill ni tydligt sortera 10åringar i enlighet med ett mätinstrument som ingen verkligen tror på?

    Självklart ska föräldrar få god information om sina barns utveckling. Detta får de inte genom er övertro på mätbarhet genom betyg. Lärare har faktiskt förmågan att formulera hela meningar, med både subjekt och predikat, som faktiskt i detalj beskriver hur en elev utvecklas, och än viktigare, hur eleven bör arbeta för att fortsätta utvecklas! ”Er son saknar förmågan att formulera mer komplexa meningar, han måste öva sitt språk genom läsning och ett antal grammatiska övningar jag ska hjälpa honom med för att klara sig framöver” är faktiskt aningen mer informativt än ”E”. Och ja, bokstavsbetyg förtar en stor del av de positiva effekterna av utförliga skriftliga omdömen, så kom inte och mena att det ena inte utesluter det andra.

    Om ni tror att betyg får elever att ta skolan på större allvar och därigenom utvecklas bättre vill jag gärna se tillförlitliga källor för detta. Som lärare har jag sett motsatt trend hos elever i betygsåldern och yngre. Vill man att elever ska ta skolan på allvar ska man undervisa dem i relevansen av den kunskapen som lärs ut. Det skulle aldrig falla mig in att argumentera för kunskapers relevans genom hänvisning till betyg, och detsamma gäller mina framgångsrika kollegor. I dagens skola tenderar elevernas fokus att helt hamna på betygen och hur dessa ska uppnås, snarare än hur optimal kunskapsutveckling ska uppnås. Det är en enorm kamp för lärare att komma runt detta problem. Och nej, betygen speglar inte kunskapsutvecklingen på ett tillförlitligt sätt. Det finns det ingen seriös person inom området som tror.

    Nu ska man dock så klart sätta detta förslag i rätt kontext. Ni har konsekvent visat att ni inte är intresserade av att gynna människors kunskapsutveckling. Ni vill ha kortare utbildningar för de ”hopplösa” arbetarbarnen, mindre estetisk verksamhet inom gymnasiet, mindre modersmålsundervisning, mer betyg, och mindre komvux.

    Bonusfrågan: Ni har vid många tillfällen klagat på 60talets skolreformer. Hur kommer detta sig? Enligt de undersökningar ni tenderar att hänvisa till tycks Sverige ligga som bäst till då man kan säga att dessa reformer bör ha fått effekt? Skolans negativa utveckling sker först i samband med 90talets liberalia reformer, samt självklart krisens besparingspolitik. Så (hur) tänker ni egentligen?

  3. Varför skall man sätta tilltro till ”den pedagogiska forskningen”?
    Den är ett av de svagaste vetenskapliga paradigmen som finns.
    Svensk ped. forskning är provinsiell och enögd.
    De flesta av dess resultat strider mot lärarerfarenheten. Torsten
    Husén kom till slut fram till att undervisning är hantverk, inte veten-
    skap.

    • Du anklagar forskningen för att vara enögd, sen hänvisar du till ”lärarerfarenheten”. Då undrar jag vilken erfarenhet du syftar på? Inte är det min, de många lärare ja samtalat med eller den som forskning faktiskt tenderar att utgå ifrån.

  4. Varför anses betyg ge tydligare information om hur en elev ligger till i jämförelse med målen än vad muntlig kommunikation i ett utvecklingssamtal gör?

    Jan Björklund har tidigare liknat betyg i skolan med en höjdhoppsribba. ”En skola utan betyg är som en höjdhoppare utan ribba”. Skillnaden mellan skolans kunskapsmål och mätning av hur högt någon har hoppat är att i det förstnämnda behövs en tolknings-och kommunikationsförfarande, medan höjdhopparen redan har en standardiserad måtstock att luta sig mot. Då åtestår frågan hur betyget respektive den muntliga kommunikationen av underlaget för betyget tas emot? Och givetvis vad som krävs av ett betygsystem för att ett betyg i årskurs 4 eller 6 eller 8 etc. ska vara vägledande för vilka åtgärder och insatser som ska sättas in med riktning mot slubetyget i årskurs 9.

    Att betyg motiverar låter rimligt, men vad motiverar betyget till – vad ska jag göra för att få ett visst betyg?

  5. Tips från coachen: Prova liberal politik, det kan fungera för ett liberalt parti. Eller ännu bättre, som anhängare av en medborgarkontrollerande dogmatism, byt parti! mvh, kamrat 4%

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s