Stockholm växer så att det knakar. Att Stockholms tillväxt fortsätter är något som hela landet vinner på, men då krävs det att stadens förmåga att locka till sig nya företag och människor inte minskar. För att även i framtiden vara en hållbart växande och attraktiv region krävs framförallt två saker: En god bostadsförsörjning och en väl fungerande trafikinfrastruktur. Två samhällsfunktioner som är tätt sammankopplade.

För att klara den kraftiga befolkningsökningen, samtidigt som vi underlättar för miljövänliga transporter, cyklister och fotgängare, behöver vi kraftig bygga ut och utveckla kollektivtrafiken. Framtidens kollektivtrafik måste kunna attrahera och ta emot fler av både nya och gamla invånare, för att Stockholm ska kunna fortsätta växa, för att vi ska få plats att bo och leva tätare, för att människor ska trivas och för att vi inte ska öka utan tvärtom minska vår belastning på miljön.

Men trots stora kollektivtrafiksatsningar kan stadens trafiksystem, särskilt gatunätet i innerstaden, inte byggas ut i samma takt som befolkningstillväxten. Det innebär att stadens gator och spår i framtiden kommer att behöva transportera fler människor och mer gods på ungefär samma yta som i dag. I detta syfte har staden tagit fram en Framkomlighetsstrategi, vars slutversion nyligen har presenterats. Strategin beskriver hur stadens gator och vägar behöver planeras för att bidra till den attraktiva staden och vilka prioriteringar som krävs för att uppnå detta.

Framkomlighetsstrategin är i mångt och mycket ett utmärkt dokument – som på många sätt knyter an till Folkpartiets trafikpolitiska program . Korfattat handlar det om att stärka kapaciteten för och attraktiviteten hos de trafikslag som är yt- och transporteffektiva – d v s kollektivtrafiken samt cykel- och gångtrafik – samtidigt som man förändrar kapaciteten för biltrafiken. Om staden inte prioriterar de trafikslag som är yt- och transporteffektiva kommer det att leda till dålig framkomlighet, låg trafiksäkerhet och försämrad miljö.

Genom att exempelvis ersätta körfält och/eller gatuparkeringar för biltrafiken med kollektivtrafikkörfält ges kollektivtrafiken god framkomlighet och blir därmed ett attraktivare alternativ för stockholmarna. Detta beskriver Framkomlighetsstrategin väl. Däremot saknar jag en strategi kring hur felparkerade bilar ska hanteras. Folkpartiet anser exempelvis att böterna för de fordon som parkerar i kollektivtrafikkörfält ska höjas, och fordonen måste skyndsamt forslas bort för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet.

Dessutom anser jag att det också saknas en mer utförlig diskussion kring hur staden genom trängselskatten kan minska efterfrågan på de bilresor som egentligen inte behövs. Folkpartiet anser att en mer flexibel trängselskatt med en högre lägstaavgift bör införas, där en betydligt högre taxa tas ut vid trafiktopparna än vid lågtrafik. Trängselavgift bör även kunna tas ut vid fler skärningspunkter (exempelvis genom ett, eller ett flertal, snitt i innerstaden) för att göra de korta bilresor inom innerstaden som inte är nödvändiga mindre attraktiva. Dessutom bör trängselskatten förändras, efter det att finansieringen av förbifarten är fullbordad, till att bli en avgift som tillfaller Stockholmsregionen för trafiksatsningar.

En nyckelfråga i Framkomlighetsstrategin är vidare hur en mer optimal reglering av gatuparkering kan bidra till ett mer effektivt utnyttjande av den begränsade gatuytan, där rörlig trafik prioriteras framför stillastående, vilket både främjar framkomligheten och nåbarheten till stadens möjligheter.

Den Parkeringsplan som föreslås skickas ut på remiss – som sedermera tillsammans med Cykelplanen, Stomnätsstrategin etc. ska komplettera Framkomlighetsstrategin – innehåller många bra förslag. Folkpartiförslag såsom höjda avgifter och utökad avgiftstid i områden med hög belastning och ökade incitament för de boende att parkera i garage finns med. Däremot står det mycket knapphändigt om hur staden ska arbeta mer aktivt med infartsparkeringar och utfartsparkeringar.

Vi tror att det är en nödvändighet att staden utökar antalet infarts- och utfartsparkeringar, där bilen kan fungera som ett komplement till kollektivtrafiken på de sträckor där turtätheten är begränsad. Det är också viktigt att de människor som inte behöver sin bil dagligen kan långtidsparkera den på ett säkert och tryggt sätt, i ett kollektivtrafiknära läge, utanför innerstaden. På detta sätt blir kollektivtrafiken det naturliga valet och bilen används enbart på de resor som är nödvändiga.

Ett effektivt miljövänligt transportsystem med god framkomlighet och tillgänglighet är en förutsättning för Stockholms – och Sveriges – tillväxt. Det centrala målet för Folkpartiet är därför att skapa en trafiksituation i Stockholm som kännetecknas av bättre framkomlighet och miljö. Dagens tilltagande trafikinfarkt måste lösas. För individen är det en fråga om såväl frihet som ekonomi.

Läs mer: DN

Advertisements

1 kommentar »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s