Jonas Thente skrev i DN Kultur i helgen att ”Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig.”. Visst vore det skönt, särskilt för tonårsföräldrarna, om vi helt enkelt kunde lägga ner matematikundervisningen på grund av bristande intresse. Ett sådant ansvarsbefriande skulle dock få stora konsekvenser för Sverige som kunskapsnation.

Även om många, särskilt i Jonas Thentes bekantskapskrets kan det förmodas, arbetar inom diffusa mediayrken där den enda mattekunskapen som behövs är den som krävs för att kunna fakturera, så är det inte enbart dessa jobb som säkerställer den ekonomiska utvecklingen. Sverige går mer och mer över till en kunskapsdriven industri och allt mindre av tillverklingen sker här. Istället är det forskning och utveckling som driver ekonomin framåt – inte sällan av ingenjörer, kemister, fysiker etc. Hur ska denna industri kunna rekrytera nya medarbetare i Sverige om vi avskaffar matematik i skolorna? För att inte tala om de framsteg som dessa industrier bidrar med. Ska utvecklingen stanna av för att ungdomar kollektivt har bestämt sig för att matematik är jobbigt?

Thente tycker att fokus ska ligga på svenska språket. Gott så, den som ordentligt behärskar språket har större möjligheter att lyckas i samtliga ämnen i skolan, också matematiken.  Jonas Thente tycks ha missat att också matematik är ett språk. Ett språk som det inte är alldeles lätt att lära sig och som kräver mycket repetition för att sätta sig. Om högstadiet endast skulle ta upp basal matematik skulle det inte gå att undervisa djupare på gymnasiet; grunden skulle inte finnas där. Det skulle ta åratal att komma ikapp de år som förlorats för våra blivande ingenjörer.

I Stockholm stad satsar vi på både matematik och svenska, utan motsättning. Mitt under pågående mattesatsning har utlåningen i skolbiblioteken fördubblats de senaste åren. Eleverna har inga problem med att satsa på två ämnen, varför har Thente det?

Läs gärna mer om den satsning på matematik som Jan Björklund (FP) presenterade i höstas:  Mattelyftet – 2,6 miljarder ska höja resultaten.

Annonser

9 Comments »

  1. Med tanke på att man inte kan kommentera artikeln så handlar det om att provocera eller om att han visste att artikeln var dåligt skriven redan när han publiceradede den.

  2. Inte alls. Det man ägnar sig åt i skolan, på matematiklektionerna är nästan uteslutande strunt och idén att ”matematiken” skulle vara viktig för Sverige som kunskapsnation är fel. Skolmatematiken växte (tillsammans med utbildningssystemet som helhet, skall sägas) fram som kombinerad ersättning till kristendomskunskapen och de klassiska språken. Dess förtjänster ligger i att sysselsätta och sortera, under förment vetenskaplig flagg. Kontakten mellan skolmatematiken och till exempel ingenjörers yrkeskunnande är obefintlig.

    • Jag och mina kollegor använder matematik dagligen, och en djupare kunskap hade varit ännu mer uppskattat!
      mvh Ingenjören

      • Jag tog civilingenjörsexamen från Chalmers 2001, med inriktning mot matematik och datavetenskap, och sedan har jag arbetat med matematik en hel del, mest i programmet Mathematica. Skillnaden i jämförelse med de flesta andra ingenjörer är nog att jag också ägnat 10 år (jösses vad tiden går fort!) åt att undersöka vad man ägnar sig åt i skolan, vad som sägs om skolan, hur man kan förstå skolan sociologiskt och historiskt, med fokus just på matematiken.

        Jag vet ju av egen erfarenhet att man kan göra många både roliga och användbara saker med matematik. Det krångliga är att ”matematiken” (obs citationstecken) blivit helt sammanvävd med vårt moderna samhälles sätt att fungera, och som en del av detta har det följt en rad föreställningar om matematiken som har föga med ingenjörers yrkesvardag att göra. Dessa föreställningar cirkulerar de pedagogiska och politiska fälten och får skolmatematiken att framstå som nödvändig och viktig. På ett praktiskt plan bidrar dessa föreställningar till att underblåsa meningslösa för att inte säga rent destruktiva aktiviteter i skolan: elever som löser tal efter tal med papper och penna och sedan får sitt livs riktning utpekad efter förmågan att addera och derivera.

    • Du är uppenbarligen ingen ingenjör. Matematiken har varit, är och kommer med all sannolikhet(se där, lite matematik) fortsätta vara en grundpelare i mitt yrkesutövande och privatliv.

  3. Sverker:
    Kanske ska hålla tyst om ämnen du uppenbarligen inte kan det minsta om? Man använder en massa grundskolematte inom analys och algebra, vilka är dom huvudsakliga matematikområden man läser på tekniska utbildningar på universitetsnivå. Det handlar om att tillägna sig matematisk förståelse, och det är ingenjörens mest grundläggande verktyg.

    Utan matematik stannar Sverige som industrination, det är grunden för all teknik och produktion. Kunskapssamhället kräver mer matte, inte mindre.

  4. Men varför ska 100% av eleverna tvingas lära sig något (dvs matematik bortom de fyra räknesättetn och elementär logik) de har 0 användning för i privatlivet och som samhällsmedborgare (till skillnad från språk och samhällskunskap) när bara max 10% kommer att jobba med det även i en ”avancerad kunskapsnation”? De som jobbar med tekniska saker och bidrar till tillväxten är redan duktiga i matematik och har naturlig begåvning. För övriga elever är matematik en meningslösa pina som tar tid och energi från viktigare ämnen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s