Igår skrev Ann-Katrin Åslund och jag en debattartikel i Aftonbladet. Den tog upp det svåra problemet med föräldrar som vägrar att skicka sina barn till skolan. En del debattörer har i den efterföljande debatten anklagat mig för att vara kommunist som anser att barn ska gå i skolan. Andra har sett det som ett angrepp på hemundervisning.

Enlig min uppfattning så har barn, oavsett vad föräldrarna anser, egna rättigheter. Rätten till utbildning är en sådan rättighet. När Sverige, som ett av de första länderna införde allmän skolplikt så var det en mycket omstridd reform. Varför skulle barn ryckas upp från potatisåkrarna där de bevisligen gjorde nytta för att tvingas lära sig läsa, en färdighet som man kunde ifrågasättan nyttan av? Men utbildning ökade möjligheten att leva ett fritt liv som vuxen och att fatta väl avvägda beslut. Utbildningssystemet ger dessutom samhället som helhet en möjlighet till framsteg. Det är ingen tillfällighet att utvecklingsländer ofta försöker satsa på skolan, trots brist på resurser.

De som förfäktar idén om att alla föräldrar alltid är kapabla att fatta väl avvägda beslut som gynnar barnen bör betänka att detta faktiskt inte är sant. De allra flesta föräldrar vill förstås sina barn väl och gör allt för att barnen ska ha det bra. Men det finns en övertro i dagens lagstiftning på att precis alla föräldrar har förmåga och vilja att ta väl hand om sina barn. För många utsatta barn är skolan inte endast en möjlighet till utveckling utan också en säker hamn. Skolplikten är något att vara stolt över.

UNT skriver också om detta idag.

Advertisements

15 Comments »

  1. Handlar skolplikten om att alla barn ska få undervisning, eller är det viktiga att barnen befinner sig i det område som kallas skola?

    Har själv genomgått grundskolan i hemmiljö, med tillhörande tillsyn från kommunal skola, med fullt godkända resultat och betyg som använts i vidareutbildning osv.

    ”Skolan en säker hamn”. Hm, för en del kanske, för många – nej.

  2. Det finns en övertro på den samhälleliga undervisningen utförd av experter. Och en misstro mot barnets egen kapacitet i trygg miljö. Det finns alldeles för många utbildade lärare utan engagemang och alldeles för många språklärare som inte ens kan skriva en korrekt mening. Hemundervisade barn är inga skolbarn, de är forskare! Och aldrig förr har det varit så lätt att hemundervisa, med tanke på den faktatillgång barnen/ungdomarna har genom internet, nätverksbyggande, föredrag, museum m.m. Hemundervisningen har egentligen bara ett stort problem. MAKThavarna!

  3. Anser du att Sverige är ett utvecklingsland, eller varför denna liknelse? Tror du inte att vi har tagit oss längre än så? Folk vill inte längre att deras barn ska plocka potatis istället för att lära sig läsa och skolan är inte längre enda stället där man kan lära sig det. I utvecklingsländer så har skolan en helt annan betydlese än vad den har i Sverige.

  4. Alla barn har rätt till undervisning. Det är viktigt. Den kan dock utformas på långt fler sätt än nuvarande skollagstiftning godkänner. Barn har också rätt till trygghet, vilket långt ifrån alla upplever i skolmiljön.

    Visst ska socialtjänstlagen utformas så att det finns tydliga riktlinjer och en samsyn om vad som är vanvård, försummelse osv och vilka åtgärder som då kan vidtas (och pengar nog att möta alla behov av insatser – här brister det ofta!).
    – MEN, och detta är OCKSÅ viktigt, med respekt för individers och familjers behov och önskemål, samt olika religiösa eller ideologiska ställningstaganden. Vi har ingen lagstadgad statsideologi. Vi lever i en demokrati – alltså måste vi ges möjlighet att välja, inom rimlighetens och lagens gränser.

    Nuvarande skollag och läroplan är skrämmande inflexibel när det gäller att tillgodose olika individers behov (timplan, t ex. Varför kräva X antal TIMMAR i ett ämne, om förståelse / kunskap uppnås olika fort, och resurser oftast saknas för att låta enskilda elever gå vidare). Att alla ska med, på precis samma tåg, i konforma led, är absurt.

    Visst står det jättefina saker i skollagen, om värdegrunden (vilket visserligen ligger farligt nära åsiktskonformering och lagstadgad ideologi – men jag skriver under på denna) och individuell anpassning, men med dagens gruppstorlekar och kommunala skolors generella utformning är möjligheten att faktiskt uppnå detta utopi (även om undantag kan finnas – jag har dock inte sett något).

    Vad vi behöver är inte i första hand en socialtjänst som släpar motvilliga barn till skolan. Vad vi behöver är möjligheter till mer individanpassad, flexibel utbildning!

    – Vi behöver friskolor, distansskolor och hemundervisning som alternativ, om alla elevers faktiska behov ska kunna mötas. Vi behöver god in- och tillsyn av dessa, förstås, med grundkrav på t ex lärarutbildning för skolor och nationella prov att stämma av med, men inte fler stränga regler om exakt hur vars och ens utbildning ska utformas eller se ut.

    – Framförallt behövs mindre gruppstorlekar och enheter i den offentliga skolan, både för att öka möjligheten till kvalitet och individanpassning i undervisningen OCH för att uppnå målen om en trygg miljö – fortfarande är mobbing ett stort problem, och kanske håller vissa föräldrar barnen hemma för att skydda dom! Det måste man rimligen få lov att göra!

    Varför inte tillåta distansundervisning, åtminstone delar av tiden (även för grundskolebarn)? Internationellt är detta på framfart. För elever som har svårt att koncentrera sig i stora grupper (de flesta faktiskt) kan detta antagligen öka välbefinnandet, koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan. För föräldrar vars arbete eller livsstil innebär många resor eller flyttar skulle det möjliggöra studier även för medföljande barn (som får värdefull omvärldskunskap på köpet).
    Varför inte godta att barn kan få flera av sina sociala (och andra) behov tillgodosedda utanför skolans byggnad, att läroplanen kan uppfyllas mha t ex föreningslivet, stadsbibliotek eller snickarkurs på folkuniversitet. Bara som exempel på möjligheter som nuvarande skollag helt bortser ifrån, men som hade kunnat fungera för många familjer som skulle föredra alternativa undervisningsformer.

  5. En övertro på att staten vet vad som är bäst för alla barn är väl just det du talar om Lotta? Menar du att vi ska bygga upp ett system för barn, vars föräldrar inte är lämpade att ta ansvar, för att dessa barn lättare ska fångas upp, även om det innebär att familjer som fungerar alldeles utmärkt blir drabbade? Bör barn skyddas från sina föräldrar eller skulle samhället istället kunna ge stöd inom familjer där det behövs.

    Naturligtvis har barn rättigheter, de är människor som ska behandlas med samma respekt som alla andra, men föräldrarna är ansvariga och barn kan knappast klara sig själva på egen hand eller se till sina egna behov upp till en viss ålder. Barn ingår i ett mycket starkt sammanhang, sin familj och den påverkar barnet mycket mer än skolan.
    Folkpartiet verkar tro att skolan är lösningen på alla problem, men har vi inte starka familjer, där barn kan känna sig trygga, så kommer knappast det pedagogiska vara det barnen främst behöver.
    Något vi kan se i ett och annat oroligt klassrum runtom i Sverige idag.

  6. Anser du Lotta Edholm, att ett förbud mot hemskolning är en liberal åsikt? Det är mycket svårt att förstå hur ni tolkar er ideologi och det skulle vara intressant att få en förklaring.

  7. Ang denna längtan efter större statlig kontroll:
    I en artikel i Sydsvenskan (http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1599873/Kortsiktig-skol–politik-hammar-Barnens-disciplin-imponerade.html) påpekades att nya skollagen kräver att undervisning sker enligt vetenskapliga metoder. Detta blir möjligt först om detta även gäller utformningen av skollag och läroplan. Forskning pekar på vikten av att undvika direktstyre uppifrån, att överlåta undervisningen till lärarna på plats, och sluta lägga sig i detaljer från riksnivå.

    Mycket forskning finns också om inlärning, som visar fördelen med små grupper, en trygg miljö, personlig kontakt – något som även påverkar barnens hälsa positivt (minskad stress, minskat buller mm). Detta kunde statliga myndigheter ägna sig åt att skapa bättre möjligheter för.

    Fortfarande håller jag med Lotta Edholm om vikten av socialtjänstens arbete, att utreda behov och ev missförhållanden, samt erbjuda stöd åt individer, familjer och barn. Att ombesörja omhändertagande där barn far illa eller riskerar fara illa är en viktig uppgift, dock sällan utförd (här har det ju tydligt brustit i flera tragiska fall, där ingripande inte skett). Socialtjänsten måste kunna skydda samhällets mest utsatta. För visst finns det barn som lider. Just skolvistelsen skyddar tyvärr inte de mest utsatta barnen under deras övriga tid. Det kan vara en kontrollinstans, visst, men det är inte detta den är utvecklad för. Man får hitta andra sätt att stämma av barns välbefinnande (barnhälsovård, t ex, måste ju inte vara knuten till skolan).

  8. Lotta, du definierar skolplikt som skoltvång – det finns inget mycket mer tvingande än ett tvångsomhändertagande. Detta är inget att vara stolt över. Skolplikt i betydelsen skoltvång hittar du i Nordkorea och i Tyskland med dess skollag från 1938. Nästan inga demokratier har skolplikt. Demokratier följer MR-konventionerna och har istället läroplikt i olika former där hemundervisning ses som en giltig utbildningsform bland andra, inklusive skola. Detta inkluderar alla våra nordiska grannländer. Det är även FN:s uttalade tolkning av begreppet rätten till utbildning.

    Du förfäktar idén att staten alltid fattar väl avvägda beslut som gynnar varje individuellt barns utbildning. Detta ligger faktiskt mycket längre från sanningen än ditt påstående om föräldrar. Svensk skola hör till de sämre i världen sett i resultat per investerad krona. Även svenska barns psykiska hälsa hör till de sämre i världen relativt vår materiella rikedom. Tiotusentals barn mobbas och lika många går varje år ut skolan utan elementära kunskaper. Du vill överväga att omhänderta barnen från alla goda föräldrar som hittar en bättre situation för sina barn, men en situation som inte passar din skolpolitiska ideologi.

    Jag känner personligen ett antal vuxna människor som blivit mobbade i skolan. Sådan skada kan ingen någorlunda frisk förälder orsaka sina barn. Inte heller har jag någonsin träffat ett hemundervisat barn som inte haft minst långt över grundläggande kunskaper, och jag har träffat hundratals. Jag ifrågasätter inte att skola ibland kan vara till hjälp. Samtidigt måste du erkänna att tiotusentals barn varje år skadas i skolan i sin självkänsla, i sina kunskaper och i sina framtidsmöjligheter. En del skadas brutalt. En och annan tar till och med livet av sig. När föräldrar anser att staten inte är uppgiften mogen så måste de kunna ta ansvaret för sina barns utbildning. Annars talar vi inte demokrati längre.

    En sak till: Är det så att du anser att du har blivit missuppfattad och att din kritik inte alls gällde hemundervisning så bör du nog omedelbart komma med en dementi. Internationellt ser man nämligen utomordentligt allvarligt på din artikel i Aftonbladet. Du utmanar en framgångsrik internationell pedagogisk folkrörelse med miljoner aktiva.

  9. Herregud Lotta, vi lever på 2000-talet! Många av oss håller på vakna upp och tolererar inte gamla maktstrukturer. Politiker kan inte prata och bestämma över våra huvuden, den är nog nu!

    Om föräldrar ”vägrar att skicka sina barn till skolan” som Lotta Edholm skriver så finns det en anledning. Hur stolta kan vi vara för den svenska skolan, är det en skola som barn längtar till och lär sig de de behöver? Svar i många fall: nej.

    Oroväckande att Edholm refererar till barn som arbetar på potatisåkrar då skolplikten infördes, Snälla du det bevisar bara att du inte är uppdaterad hur det ser ut idag och visar vilken gammalmodig föreställning du har att skolsystemet är den enda formen av lärande. Varför tar du inte reda på fakta?

    Jag var på en konferans i Spanien i höstas där 350 hemundervisare från hela Europa samlades med barn. Jag var imponerad av hur mycket kunskap och hur uppdaterade pålästa och engagerade föräldrarna var och vilken fin atmospere det var bland barnen.

    Edholm, du måste läsa på!!!
    Hemundervisning är ett modernt alternativ och en rörelse som växer sig starkare ute i världen. I USA finns i vissa stater på universitet en särskild kvot för hemundervisade för att de är mycket populära att ta in. Jag har träffat barn i alla åldrar som hemundervisas och sett hur framgångsrikt de lär sig och utvecklas och är övertygad om att Sverige har fel när de förbjuder föräldrarna rätten till ett alternativ som hemundervisning är.

    Det är oförskämt när Lotta Edholm säger att barnen har rättigheter oavsett vad föräldrarna anser – som om sunda föräldrar inte sätter sina barns rättigheter i främsta rummet? Det är alltför många som litat för mycket på experter och politiker som visat sig ha fel. Hur kan Edholm tala om rätt till skola när debattartikel och reportage avlöser varandra som talar om en djupgående kris?

    Det är inte en demokrati utan storebror fasoner att tvinga på friska familjer ett skolsystem som är i kris utan alternativ att välja utanför ramarna!

    Och vilket parti eller politiker lyssnar verkligen på barn och föräldrar, det undrar jag?

    P.s.Tips: ”Världens bästa skitskola” av journalisten Natanael Derwinger på UR D.s.

    .

  10. Lotta är folkpartist – ett parti som säger sig vara liberalt. I alla fall har liberala rötter.
    Åndå är partiet ett av de mest rabiata i detta med att tvinga på oss en socialistisk, antiliberal samhällsingenjörskonst, ofta, som här om barnens vård och fostran, i skarp konllikt med flera mänskliga fri- och rättigheter enligt Europakonventionen från 1950.

    Det är en mänsklig rättighet att få utbildning. Och det är en mänsklig rättighet att föräldarnas vilja när det gäller barnens fostran och utbildning skall respekteras av staten. Hemskolning av barnen är förenligt med båda dessa mänskliga rättigheter. Barnen får utbildning, och föräldrarna har inflytande över barnens fostran och utbildning.

    I fall, att föräldrarna inte själva, eller genom andra, ombesörjer barnens utbildning, kan staten – politikerna – ingripa. Annars har de ingen rätt att göra det !

    Lotta argumenterar försåtligt för en totalitär tvångspolitik – djupt oanständigt för en politiker som tillhör ett ”liberalt” parti. Men Lotta är inte ensam kryptosocialist i ett parti som av likasinnade vridits till motsatsen av vad det en gång var: antiliberalt !

  11. Sanslöst! Hur många barn far inte illa av socialtjänstens totalitära agerande mot familjer, barn omhändertas redan runt om i landet på lösa grunder, de hamnar då oftast under sämre förhållanden än innan. Vad kostar inte det i mänskligt lidande och samhällsekonomiskt? Vad är det för fel på dessa politiker och på hela det svenska systemet? Vad för undervisning kan skolor ge idag? Vilken miljö kan de erbjuda? Vilken kvalité är det på lärarna? De flesta kan nog intyga att den svenska skolan inte har särskilt mycket bra att erbjuda. Varför skall man då ta ifrån familjer möjligheten att hemskola?! Vill staten inte ha fritt tänkande individer?

  12. hej,jag mår inte bra just nu.. trivs inte i skolan och får ännu mer ångest när jag inte hittar något annat alternativ till att få bra utbildining.Har inte jag mina rättigheter,bara för att jag inte är vuxen behöver det vell inte betyda att jag inte kan ha ett like bra samvete som alla andra vuxna.hm.. och vi ska kalla det här landet en demokratiskt land

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s