Ikväll fattade kommunfullmäktige i Stockholm beslut om Slussen. Mindre betong, färre hus och bättre cykelbanor; så kan man sammanfatta det förslag som nu gått igenom. Det är glädjande att vi äntligen kommit till beslut, framförallt för de tusentals stockholmare som använder Slussen varje dag. Risken att få fallande betong i huvudet kommer knappast minska om vi drar ut på beslutet.

Borgarrådet Regina Kevius har lagt upp en bra sammanfattning av processen på sin blogg. Här blir det också väldigt tydligt vilken skillnad Folkpartiet gjorde när vi som enda borgerliga parti sa nej till husen som annars skulle blockera utsikten. De skymmande byggnaderna är nu bortplockade och en större del av siktlinjen har därför kunnat bevaras. För oss har det också varit viktigt med ett tydligt fokus på cyklister, och de nya cykelbanorna kommer att vara både säkrare och bredare än dagens. Nedan finner du historik kring slussenfrågan samt det förslag till beslut och skrivelse Alliansen lade i stadsbyggnadsnämnden. Där utvecklade vi vidare våra visioner för platsen.

Folkpartiets ledamot i Trafiknämnden Mark Klamberg har bloggat om den senaste kritiken som framförts, bland annat från ”kulturslussen”.

Läs mer om slussen i media: SvD1, SvD2, SvD3,

Nedan hittar du Folkpartiets åsikter om Slussen följt av det förslag Alliansen lade i Stadsbyggnadsnämnden i slutet av september.

Dialogen kring Slussens framtid har pågått sedan tidigt 1990-tal. Mängder av förslag har presenterats, diskuterats och samråtts. När allmänheten exempelvis fick tycka till om frågan om rekonstruktion eller ny utformning under programsamrådet 2007, föredrog en klar majoritet en ny lösning för Slussen. Det nuvarande förslaget är således ett resultat av alla utredningar, samråd, remisser och de tusentals synpunkter som kommit in under den öppna medborgardialog som skett under de senaste åren. Det faktum att tre av fyra stockholmare (enligt Demoskop) nu ställer sig positiva till det nya förslaget visar att samrådsprocessen har fungerat och att majoriteten av stockholmarnas förändringsförslag har kunnat inarbetas.

Den ombyggnad som vi nu står inför har därmed diskuterats grundligt under lång tid, och att dra ut på tiden ytterligare genom nya utredningar eller att riva upp förslaget från grunden är inga bra alternativ. Många Stockholmares röster har blivit hörda och Slussen är i akut behov av ombyggnad.

Det nya förslaget till detaljplan för Slussen presenterar en lösning för hur Slussen återigen ska bli en vacker och tillgänglig del av Stockholm, med en modern trafiklösning som respekterar platsens historiska värden liksom kultur- och stadsmiljövärden. Vi folkpartister är stolta över att ha fått gehör för att minska exploateringsgraden, och de byggnader som tidigare skymde utsikten över Mälaren och Saltsjön är numera helt borta.

När det gäller vägbrons utformning är det viktigt att minnas att omkring hälften av vägytan som idag täcker vattnet försvinner. Mindre betong och mer vattenspegel! Dagens tolv körfält över Slussen blir åtta, varav två har reserveras för kollektivtrafiken. Den nya lösningen är dessutom flexibel och i framtiden kan körfälten fördelas på ett annat sätt för att ge ännu mer plats åt spårvagnar, bussar samt gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafiken ökar i betydelse i Stockholm, och när den nya Slussen utformas måste vi säkerställa att staden kan möta ökade mängder av passagerare från en växande storstadsregion. Brons exakta utseende är dock något som fortfarande kan diskuteras. Alliansen har därför lagt en skrivelse i nämnden om att analysera olika trafiklösningar avseende antal körfält för huvudbron.

När tunnelbanan till Nacka byggs – för den kommer verkligen att behövas i framtiden – bedömer SL att det ändå kommer att finns ett behov av en bussterminal vid Slussen. Att den bussterminal vi bygger skulle vara onödig finns det således inga som helst grund för. När vi placerar den nya bussterminalen i Katarinaberget frigör vi dessutom värdefull yta vid Stadsgårdskajen så att mer plats blir tillgänglig för gång- och cykeltrafik liksom för en utbyggd båttrafik. Dessutom blir det med den nya lösningen mycket lättare att byta mellan tunnelbana, buss, Saltsjöbanan och båttrafik.

Slussen är en viktig knytpunkt för stadens infrastruktur och utgör entrén till Söder. Med respekt för historiska, kultur- och stadsmiljövärden ska en föråldrad och överdimensionerad trafikapparat nu ersättas av en modern och vacker mötesplats för alla stockholmare.

Folkpartiet har under processen kring Slussens ombyggnad tillhört de kritiska rösterna. Vi har pratat, lyssnat och framfört synpunkter. Detta är ett av skälen till att det nuvarande Slussen-förslaget är starkt förändrat. Många av Stockholmarnas förslag har varit bra och har fått förändra utformningen. Men staden kan bli bättre. Stockholm ska bli än mer lyssnande i alla kommande byggprojekt.

Nedan följer det förslag till beslut som Alliansen ikväll lagt i stadsbyggnadsnämnden.

Stadsbyggnadsnämnden 2011-09-29

Tillhör ärende nr 18

Slussen, Karl Johans Torg, Södermalm, Dnr 2005-08976-54

Förslag till detaljplan (nybyggnation)

Förslag till beslut: Detaljplanen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande

Regina Kevius m.fl. (M)

Sahar Almashta (FP)

Christer Mellstrand (C)

Erik Slottner (KD)

 

Förslag till beslut

att godkänna förslaget till detaljplan och överlämna det till kommunfullmäktige för antagande

att därutöver anföra

Inledning
Det är viktigt att nya Slussen blir en plats där människor vill och kan mötas. Slussen är på många sätt ett nav i Stockholm och det är viktigt att alla dess funktioner samspelar på ett sätt som fortfarande gör platsen vacker och inbjudande. I ombyggnationen av Slussen måste hänsyn tas till de höjda vattennivåerna i både Mälaren och Saltsjön orsakade av klimatförändringar.

Huvudbron

Skeppsbrons förlängning utgör huvudbron där alla trafikslag finns. Brons bredd har kritiserats under planarbetet, men det måste understrykas att den är betydligt smalare än de båda befintliga broarna i klöverbladskonstruktionen tillsammans.

I handlingarna redovisas hur bron rymmer upp till åtta körfält samt ytor för gående och cyklister. Detaljplanen låser inte brons bredd, utan anger endast dess maximala utbredning. Beroende på hur trafiksituationen utvecklas under Slussens livslängd kan ett stort antal tänkbara omdisponeringar ske, med exempelvis fler körfält för kollektivtrafik, färre antal körfält totalt och mer plats för gångtrafikanter och cyklister, eller till och med planteringar och grönytor.

I dagsläget reserveras ett körfält i vardera riktningen för kollektivtrafik. Körfälten som är tänkta för en framtida spårvagn ska göras breda och förberedas för att spårvagnen ska kunna gå på eget spårområde som avskiljs från övrig trafik.

Tillgänglighet

Tillgängligheten i Nya Slussen ska vara hög och platsen ska vara trygg, säker och tillgänglig för alla människor. Tillgängligheten ska ses i så brett perspektiv som möjligt, inte enbart som möjligheten att förflytta sig mellan olika nivåskillnader. Platsens tillgänglighet ska vara hög även för exempelvis hörselskadade, synskadade och personer med kognitiv funktionsnedsättning. Detta kan ske exempelvis genom god och funktionell belysning, dygnet runt öppna hissar, kontrastfärger och skyltning. Miljöerna ska vara trygga. Belysning, hissar, gångvägar, broar med mera ska vara anpassat med hänsyn till trygghetsskapande funktionalitet.

Kulturverksamheter

Under Skeppsbrons förlängning mot Södermalm föreslås nya lokaler för t.ex. kaféer, restauranger och annan publik verksamhet. För dessa lokaler anges bestämmelsen C (centrum i undre plan, publika verksamheter ska inrymmas i bottenvåning mot kaj) och kommunen ska ha rådighet över dessa lokaler. Vi ser gärna en saluhall, lokal marknad, kulturverksamhet eller liknande aktiviteter på platsen. Den nedre, större glasbyggnaden på Södermalmstorg, ska innehålla kulturverksamhet.

Cykel

Det är av yttersta vikt att vi tar höjd för den kraftiga ökningen av antalet cyklister de kommande åren. Körfält ska utformas så att gående och cyklister har mycket gott om utrymme och det ska vara enkelt att ta sig runt i området. I det fortsatta arbetet ska det ordentligt utredas vilka angörings- och uppställningsytor för cyklar som behövs. Det inkluderar möjligheten till cykelgarage i centrala lägen. Det är också viktigt att Slussens cykellösning inte blir en isolerad företeelse, utan att även cykellederna till och från Slussen är väl genomtänkta och integrerade i trafiklösningen exempelvis genom en sammanhängande cykelförbindelse mellan Södermalmstorg och Klara mälarstrand. Det ska vara enkelt och säkert att transportera sig med cykel i Stockholm.

Kollektivtrafik på vattnet

Slussen ska bli ett nav för kollektivtrafik på vatten. Kajerna där kollektivtrafiken på vatten kommer att lägga till måste både till utrymmet och utformningen vara väl anpassade för sina ändamål, och på ett nära, tydligt och enkelt sätt vara sammanbundna med övriga kollektivtrafikslag så att kollektivtrafiken på vatten blir en väl integrerad och självklar del av stadens kollektivtrafiklösning. Det är också viktigt att poängtera att sådana kajer måste anläggas på båda sidor om Slussen – både vid Mälaren och Saltsjön och att båda dessa platser skall vara tydligt integrerade med övriga kollektivtrafikslag. Ansvar för drift av kollektivtrafik åvilar kollektivtrafikhuvudmannen.

Kulturvärden

Kvarvarande delar av Polhemsslussen bör, efter dokumentation, tas tillvara och integreras i utformningen av nya Slussen (exempelvis genom att stenar från slussenanläggningen återanvänds på lämplig plats). Stadsmuseets fastighet och verksamhet ska värnas och utvecklas i relation till den nya Slussen.

Gestaltning

De låga glashusen på Södermalmstorg ska hålla högsta arkitektoniska kvalitet. Byggnaderna ska vara intressanta samtida uttryck, samtidigt som de spelar med stadens äldre delar. Det är också av yttersta vikt att de inte ges en sådan höjd att de stör platsens siktlinjer. Gestaltningen av gatuplan kring Södermalmstorg är mycket viktig. Det bör vara gott om träd, blommor och grönytor som kan mjuka upp intrycket av den relativt omfattande bil- och busstrafik som trots allt finns på Slussen. Den konstnärliga gestaltningen av tekniska lösningar ska väga tungt, och planteringar, träd och grönytor ska utgöra en viktig del. Även lyktstolpars, papperskorgars, skyltars och offentliga toaletters placeringar och utformningar är viktiga att beakta.

Huvudbrons gestaltning

Gestaltningen av broarna ska ges ett uttryck som håller över tid och som tar hänsyn till närheten till Gamla stan. Intrycket av huvudbrons påverkas av vilket material den utförs i, något som bör studeras vidare i ett gestaltningsprogram.

Takterrasser

Den befintliga blomsterkiosken och nedgången till de undre planen ersätts med en ny byggnad. I denna byggnad kan café- eller restaurangverksamhet lämpligen inrymmas. Möjlighet till serveringsytor på byggnadens tak kan medge ett bättre tillvaratagande av lokalens läge.

Likaså bör taken på tillkommande bebyggelse längs lokalgatan framför KF-huset och Glashuset utföras så att takterrasser för vistelse medges. Samtliga dessa tak kan med fördel utföras som gröna tak.

Bostäder

Industribuller omöjliggör idag bostäder på platsen. Under förutsättning att lösningar på denna problematik finns i framtiden är bebyggelsen längs lokalgatan framför KF-huset och Glashuset väl lämpad för bostadsinnehåll, något som då prövas i särskilt planarbete.

Avslutning

Slussens unika blåa värden bör kompletteras med frikostiga gröna inslag. Den planerade parken är en viktig del i detta, men de gröna inslagen måste vara fler än så. Planteringar och träd skänker liv till en plats som idag främst förknippas med betong, och gröna tak och väggar bidrar också till att motverka föroreningar och buller. Vi vill att det gråa Slussen ska förvandlas till det gröna Slussen.

2 Comments »

  1. Tyvärr är det så… att så länge vi inte kan ta ansvar och bete oss som vuxna människor och samarbeta över ”blocken” istället för att bevaka våra egna små revir, får vi dras med ett stereotypt ”vinnarförslag” som helt förstör Stockholms identitet.
    Felet är att prestigefyllda politiker, rädda tjänstemän, leverantörer, arkitekter inte orkar eller vågar samarbeta, därför man är beroende av uppdrag från STADEN.
    Snacka om att tänka kortsiktigt och sälja sin själ.

    Istället för att måla in oss i ett hörn borde vi kunna enas och åstadkomma något bra tillsammans.

    Med arkitekt Lars Liedegrens, geniala förslag -en grön park över trafiken på Centralbron, ges ett unikt tillfälle att uppföra 25 landskaps hus med restauranger, caféer, utställningshallar, butiker, hotel och barer för marknadsföring av hela Sverige på ett trevligt och kul sätt – utan att kommersiella krafter styr.

    -Tänk att Sveriges karta placeras på bron, – närmast Centralstation ligger hus som representerar norra Sverige och närmast Slussen hus som representerar Sveriges södra landskap. (inte ett friluftsmuseum eller nytt Skansen)
    Fotgängare, turister och cyklister berikas med kreativa möten och upplevelser i en levande modell i koncentrat av det svenska landskapet, från norr till söder.

    -Bron blir en gigantisk turistmagnet och spännande åretruntupplevelse,
    som man kan besöka helt gratis, utan att tröttna, eftersom platsen ständigt förändras av idéer, händelser och produkter från lokala talanger och företagare från Sveriges alla hörn.
    På köpet får Sverige en stinn och grann kassako som ständigt skapar nya intäkter och nya möjligheter när människor möts för att utveckla och starta nya projekt tillsammans.

    med vänlig hälsning och Gott Nytt År
    Christer Carlson
    presentation
    http://issuu.com/fotografchristercarlson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s