Under hösten har en försöksverksamhet med ett diagnostiskt prov i matematik för nyblivna gymnasieelever genomförts i Stockholms stad – det s k Stockholmsprovet. Gymnasieeleverna gör provet bland det första de gör i sina nya skolor och provresultaten jämförs sedan med elevernas avgångsbetyg från grundskolan. Analysen från årets testomgång av Stockholmsprovet visar att flera skolor sätter alltför höga eller låga betyg.

Jag tycker att  det är oroande att så pass många skolor verkar sätta felaktiga betyg. De skolor som inte sätter rättvisande betyg måste göra en analys av sina avvikande bedömningar. En av de viktigaste faktorerna för elevers studiemotivation och kunskapsresultat är att de betyg de får faktiskt är rättvisande. Stockholms stad tar nu krafttag mot felaktig betygssättning.

Jag har tagit initiativ till en rad åtgärder för att säkerställa att eleverna i Stockholms stad får rättvisande betyg. Bland annat kommer Stockholmsprovet lanseras fullt ut nästa höst, då förväntas alla gymnasieskolor i Stockholm delta. De grundskolor som har satt för höga eller låga betyg måste upprätta en plan för hur de i fortsättningen ska ge rättvisa betyg. Stockholms stad kommer också under 2012 ha en försöksverksamhet där de nationella proven rättas av lärare på andra skolor än där eleven går.

Här kan du läsa analysen av försöksomgången av Stockholmsprovet 2011: Stockholmsprovet 2011

Idag skriver även Skolverket om rättvis betygssättning utifrån skillnaden mellan slutbetyg i nian och provbetyg i nationella provet. Läs mer här.

 

Uppdatering. DN, Metro (ej online) och Sveriges Radio rapporterar mer om detta idag.

9 Comments »

  1. Ett välkänt problem är att lärarna aldrig byter skola, får elever
    med annan nivå. En lärare som stannar 25 år på en skola med
    svaga elever får så småningom snedvriden referensram: svaga
    resultat uppfattas som normala. Vice versa med lärare som alltid
    har starka elever. Varför arbetsgivaren tycker att detta är ett bra
    system är obekant.

  2. Jag tror att du har en viktig poäng, Vidi. Den gäller naturligtvis på mängder av områden. Omgivningen blir referensramen. Gäller nog oss politiker ibland också… Jag håller med om att lärare borde byta skola oftare och brukar ofta prata om det när jag får chansen.

  3. Det finns ett säkert sätt att komma till rätta med nivåer och rättning av prov mm. Det är att man aldrig bedömer sitt egna arbete. Låt andra lärare bedöma dina elevers resultat och självklart byte mellan skolor. Så länge lärare skall betygsätta sitt egna arbete så får man en konstig situation.
    Jag jobbade med utbildning och prövning av elever under 10 år och jag skulle aldrig accepterat att jag själv skulle bedöma mitt arbete. Trovärdigheten och ensning av nivåer finns inte då. Då alla skolor skall jobba efter samma läroplan så kan det inte vara så svårt.

  4. Jag bor själv i Lund med mina 5 barn för att få en bra skola. Men jag har bott 40 år i Stockholm. Jag blir alldeles glad när jag läser i DN om Stockholmsprovet, och att någon gör något för att kolla kunskaperna hos våra barn. Tack för det fp-Stockholm! Skicka vidare information till våra rikspolitiker tack. En bra skola som ger bra kunskaper i Stockholm kan vara ett argument för mig att flytta ”hem” igen.

  5. I have skimmed the report and my understanding is that ”discrepancies” that are identified are relative to one another and not analysed in terms of the math skills that would be expected from a student based on the grading criteria for the grade they had in fact received.
    If I am correct then I think the study is grossly misguided. Let’s imagine that I graded with average generosity ten years ago and then I continue to grade in the same way whilst, on average, grading becomes more generous in other schools over those years (even though the grading criteria remain the same). The outcome of this would be that my grading would today be labelled as ”too low” because I had failed to keep up with the grade inflation of everyone else.
    The test results should be mapped onto the grading criteria for the Year 9 math courses. This is of central importance; teacher’s grading should be based on the grading criteria not on an attempt to second guess the current rate of grade inflation.

  6. Enda lösningen är anonyma centralprov (som inte rättas av de egna lärarna) och externa examinatorer. Det är enda sättet att bryta den felaktiga betygssättningen (mellan skolor, mellan kön, mellan årskullar) och den generella betygsinflationen.

    Ta en titt på IB systemet (International Baccalaureate). Där har man en utmärkt referenspunkt. Om inte annat så är det väl bara för svenska skolan att köpa hela IB paketet och sedan som största kund kräva att det skapas en svenskspråkig version av provet. Perfekt för en internationell värld och dessutom får svenska skolan en utmärkt referenspunkt.

    http://en.wikipedia.org/wiki/International_Baccalaureate

  7. Det är ett svårt att få till en likvärdig bedömning och något man absolut måste arbeta vidare med men läser man rapporten så är det inte så enkelt som DN gör gällande. Man har endast plockat ut diagrammet över hur många procent resultaten skiljer sig från det förväntade. De är oftast få elever som varit med från varje skola vilket inte gör undersökningen statistiskt säkerställd, vilket man påpekar i rapporten men inte DN tagit med. På NP åk 9 är poängspannet stort för betyget G. Man kan tänka sig att de som precis nått G-nivån på NP åk 9 klarar sig sämre på Stockholmsprovet än de som klarade G-nivån med råge. Jag undervisar många elever i behov av stöd som med just det stödet och intensiv träning når G-nivån men utan större marginal. Jag är fullt införstådd med att de inte klarar ett prov i början av terminen utan ”uppvärmning”.

    Jag hade gärna sett en uppställning över resultaten på NP åk 9 kontra slutbetygen för respektive grundskola. Det är trots allt det som vi lärare i grundskolan kan ansvara för. Sedan ser resultaten på Stockholmsprovet väldigt olika ut för de olika frågorna, någon fråga avvek mycket från övriga resultat. Har DN (och även de som gjort sammanställningen) hört talas om att medianen kan vara mer rättvisande att använda sig av än ett medelvärde?

    Carina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s