Idag och imorgon är det budgetdebatt i kommunfullmäktige. I två dagar diskuteras och debatteras förslaget till budget för Stockholm för 2012. Här nedan kan ni läsa mina inledningsanföranden.

Ordförande, fullmäktige!

Stockholm växer så det knakar. Tillväxttakten är idag betydligt snabbare än vi trodde för bara några år sedan. Då antog vi att Stockholm stad skulle ha en miljon invånare 2030. Idag är det årtalet flyttat till 2024. Resten av Stockholms län växer också. Häromdagen läste jag att snart är det 25 procent av landets befolkning som bor i Stockholms län. Väldigt många människor vill alltså bo här. Både från övriga landet och från övriga världen. Med rätta kan vi nu säga att Stockholm håller på att förvandlas till en världsstad.

Alla i den här salen är smärtsamt medvetna om att det ställer krav på oss politiker. Trots att det byggs mycket och trots att det aldrig skett så stora investeringar i infrastruktur som nu så ligger politiken ofta ett steg efter. Utvecklingen går helt enkelt snabbare än alla prognosmakare och politiker trott.

Men Stockholm har inte bara förändrats genom att vi blivit fler. Något mer fundamentalt har hänt. Stockholm har förändrats i grunden. Visserligen ligger Stockholm geografiskt fortfarande i Europas utkant, lite svårt att ändra på kanske! MEN, vår stad är inte längre en småstad i Europas periferi utan faktiskt en attraktiv, rolig stad med ett vibrerande kulturliv. Ett viktigt skäl är utbildningsväsendet i Stockholm. Jag tror att vi alltför länge underskattat den högre utbildningens och forskningens betydelse för Stockholm.

I Stockholm finns några av landets mest attraktiva utbildningar. Stockholms universitet och Karolinska Institutet rankas bland de bästa 100 universiteten i världen. Det är ytterst få europeiska universitet som överhuvudtaget tar sig in på den typen av listor.

Men Stockholm huserar också en stor del av de konstnärliga utbildningarna. Här finns ju t ex Konstfack, Musikhögskolan, Konsthögskolan och Stockholms dramatiska högskola. Med så många konstnärliga utbildningar så är det ingen tillfällighet att Stockholm huserar mängder med gallerier, fria teatrar, designbutiker med mera. Mängden extremt kreativa människor på samma plats gör Stockholm till en roligare och mer spännande stad att bo och befinna sig i. Jag tror att det perspektivet varit tämligen underskattat när det gäller synen på Stockholms attraktionskraft och den högre utbildningens betydelse för staden.

Stockholm borde attrahera ännu fler studenter och vi borde tilldelas ännu fler studieplatser. Redan 2030 beräknas Stockholmsregionen ha ett akademikerunderskott på ca 70 000 personer. Det är väl inte osannolikt att tro att det underskottet kommer att fyllas upp med högutbildade från andra regioner och länder. Följden blir inte, som en del kanske tror, att mängden akademiker ökar i andra delar av landet utan snarare att övriga landet riskerar att dräneras på kompetent arbetskraft.

Tilläggas kan väl också att det generellt är mer lönsamt att plugga i Stockholm än i övriga delar av landet. Löneläget är högre här, men det är faktiskt också så att en stockholmsutbildning lönar sig bättre utanför Stockholm än en utbildning från lärosäten i övriga landet. Så gott rykte har alltså många av de högre utbildningarna här.

Men Stockholm måste bli skickligare på att ta tillvara närheten till våra lärosäten. Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att förbättra samverkan mellan universitet och gymnasieskolan. Betydligt fler elever än idag ska t ex kunna läsa universitetskurser redan under gymnasietiden. En tätare koppling mellan universitet och gymnasium ökar också kunskapen och förståelsen. Det gynnar båda sidor.

Samarbetet mellan Stockholm stad och lärosätena måste intensifieras och fördjupas. Att Stockholmsregionen fortsätter vara en av världens mest kunskapsintensiva regioner är av vital betydelse, inte bara för Stockholm utan för hela landet.

Stockholm ska fortsätta på den väg som vi slagit in på. En dynamisk stad där många vill bo och arbeta. Den utvecklingen bör vi vara stolta över, inte motarbeta. En stad i stagnation skulle ha varit betydligt tristare!

Här är mitt andra anförande.

Ordförande, fullmäktige,

Jag ägnade en hel del tid av mitt förra inlägg att prata om Stockholm som en blivande världsstad. Och det är naturligtvis viktigt. Samtidigt måste vi inse att de flesta stockholmare nog inte ägnar särskilt mycket tankemöda åt just det perspektivet. De trivs här, vill bo här och de flesta vill nog att Stockholm helt enkelt ska funka, helst utan att bli brandskattade också.

Stockholmarna är generellt sett rätt lite intresserade av pekpinnar från oss politiker och de vill inte betala mer skatt än nödvändigt. De vill att förskolan ska vara bra, att skolan ska förbereda eleverna för livet, att äldreomsorgen ger trygghet, att hemlösa ges hjälp och stöd, och så vidare. Helt enkelt det som man kan tycka är en kommuns kärnverksamhet.

Att hålla sig till detta är i teorin lätt. Men ack så svårt i praktiken. Särskilt den rödgröna sidan i politiken har svårt att inse politikens begränsningar och vad som skattemedel kan och bör användas till.

Visst vore det bra om vi åt mindre kött. Inte minst klimatet skulle tjäna på det. Men är det vi politiker som ska tvinga sjuka och äldre att äta vegetariskt? Från de rödgröna partierna har sådana förslag väckts. Men jag vill vara tydlig: folkpartiet kommer aldrig att tvinga äldre och sjuka människor att äta vegetariskt!

Men respekt för medborgarna inkluderar också respekt för medborgarnas pengar. Socialdemokraterna vill lägga 25 miljoner kronor på en Räddningskommission för ytterstadens småföretagare, RYS. Jag vet inte riktigt vilka småföretag som ska räddas och från vad, men jag kan lova att folkpartiet aldrig kommer satsa skattemedel på RYS!

Kommer ni ihåg mobilförbudet i tunnelbanan? Under den förra rödgröna majoriteten var det förbjudet att använda mobiltelefon i vissa vagnar. På vilket sätt ett mobilförbud i tunnelbanan hjälper den stressade småbarnspappan som måste läsa dagens första jobbmail på väg till jobbet vet jag inte, men jag kan lova att folkpartiet aldrig kommer medverka till att förbjuda ny teknik!

Politik handlar inte bara om att vilja utan också att våga välja bort. Onödiga politiska pekpinnar och skattemedel till projekt som inte behövs kommer folkpartiet inte att medverka till!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s