Igår offentliggjordes Föräldraalliansens grundskoleindex, en kommunranking som i hög grad baserar sig på Skolverkets analysverktyg Salsa. Enkelt uttryckt innebär Salsa att en skolas resultat viktas mot elevernas bakgrund. Presterar eleverna bättre än väntat får skolan ett högt Salsaresultat, presterar man sämre än väntat blir resultatet lägre. Dagens Nyheters Stockholmsdel refererar i dag till Föräldraalliansens ranking där Botkyrka placerats på 36:e plats som skolkommun, medan Danderyd placerades på 287:e plats. För att ge perspektiv på det förhållandet vill jag nämna lite annan skolstatistik för dessa båda kommuner. Statistiken avser kommunala skolor. Avgångsbetygen  förra året i Botkyrka var i genomsnitt 201,5 poäng, i Danderyd var det 248,3 poäng. I Botkyrka nådde 71,2% av eleverna i årskurs nio godkänt i alla ämnen, i Danderyd var motsvarande andel 94,5%. Lärarbehörigheten i Botkyrkas grundskolor var år 2010 i genomsnitt 78%, jämfört med 86% i Danderyd.

Salsa, som är Skolverkets analysverktyg som ”presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer”. Dessa bakgrundsfaktorer utgörs av om eleverna, eller deras föräldrar, är födda utomlands, hur stor andel av eleverna som är pojkar samt föräldrarnas utbildningsnivå. De resultat som eleverna uppnår i skolan viktas sedan mot bakgrundsfaktorerna. Detta innebär att en kommun som uppnått låga studieresultat, men anses ha många elever med sämre förutsättningar, får ett högre Salsa-värde än en kommun med högre betygsresultat men där eleverna har gynnsammare förutsättningar.

Syftet med att bygga en kommunranking på Salsa är rimligen att skapa en motvikt till ren resultatbaserad statistik och belysa elevers skilda förutsättningar. Problemet är att slutsatserna av en sådan ranking kan få mycket allvarliga följder för eleverna.  Rent krasst innebär det sänkta förväntningar på stora elevgrupper. För pojkar, elever med utländsk bakgrund och barn till lågutbildade blir det okej att  prestera låga skolresultat. Föräldralliansens grundskoleindex säger till föräldrarna – även om ditt barn har låga resultat så är kommunens skolor bra givet de förutsättningar eleverna har. Sådana index skapar låga förväntningar på eleverna, bland politiker, rektorer, lärare och eleverna själva. Och låga förväntningar föder låga resultat.

I Stockholm har vi en stark socioekonomisk omfördelning i grundskolan. Skolor med en hög andel elever med på pappret sämre förutsättningar får stora extra resurser – omkring 20 procent av grundskolans budget fördelas efter eleverna socioekonomiska bakgrund. De parametrar som påverkar fördelningen är delvis desamma som Salsa. För mig är den omfördelningen självklar och ett viktigt instrument för att ge alla elever förutsättningar att nå kunskapskraven.

Vi vet att det finns faktorer som gör det svårare att nå höga resultat. Därför omfördelar vi medel till skolor vars elever har sämre förutsättningar. Men vi förväntar oss aldrig att vissa elever, skolor eller vissa områden ska prestera låga resultat. Alla elever kan prestera sitt bästa i en bra skola. Det är vårt uppdrag att ge dem den skolan och inte bortförklara låga resultat med att det är ett bra resultat efter elevernas förutsättningar. Ungdomar söker som bekant varken till gymnasiet eller högskolan på betyg viktade för socioekonomisk bakgrund. Det är hög tid att skrota Salsa som ett mått på skolors och kommuners framgång.

Annonser

3 Comments »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s