Lärarnas tidning publicerar i dag en rad kritiska artiklar om Ross Tensta gymnasium. I ett stort antal artiklar på webben riktar tidningen skarp kritik mot en enskild kommunal gymnasieskola och den pedagogiska modell som skolledning och medarbetare valt att jobba efter. Jag måste säga att det är med stor förvåning jag tar del av Lärarnas tidnings ”scoop”. Genom ett selektivt urval av fakta och referenser till olika ekonomiska satsningar på skolan drar tidningen slutsatsen att Rosskonceptet kostat Stockholms skattebetalare 100 miljoner kronor, samtidigt som elevernas resultat försämrats och skolan tappat elever.

Det är inte första gången media försöker svartmåla Ross Tensta gymnasium. För drygt ett år sedan skrev Dagens Nyheter en mycket kritisk artikel som jag kommenterade här på bloggen. Inlägget kommenterades av mängder av lärare och annan personal på skolan som var menade att DNs bild var helt missvisande och att kritiken hade mycket liten grund i verkligheten. Läs gärna inlägget och kommentarerna här.

Vad som förvånar mig mest är inte kritiken mot Rosskonceptet. Det har som sagt kritiserats förr. Det jag förundras över är att landets största lärartidning väljer att så fullständigt skåpa ut en kommunal gymnasieskola, och därigenom gå till angrepp mot sina egna läsare. Att skolan trots sitt läge i ett av Stockholms miljonprogramsområden lyckats bibehålla såväl elevantal som studieresultat under det senaste decenniet nämns inte. Tvärtom försöker man ge sken av skolan misslyckats med kunskapsuppdraget.

”Stockholms stad har satsat minst 100 miljoner kronor på ett ifrågasatt pedagogiskt koncept. Trots försämrade resultat vill man nu sprida det till flera skolor”, skriver Lärarnas Tidning.

Vad tidningen inte skriver är att huvuddelen av denna satsning gått till att bygga om och rusta upp skolan, införa trådlösa nät och datorer till alla elever och lärare. Självklart har denna satsning bidragit till att öka Ross Tensta gymnasiums attraktivitet. Till skillnad från många andra kommunala förortsskolor har Ross Tensta behållit elever under ett årtionde då allt fler gått till friskolor.

Den mycket korta faktaruta där Lärarnas Tidning försöker bevisa att det gått dåligt för gymnasiet under Ross-konceptet lämnar en del i övrigt att önska. Här är ett axplock av den statistik man har glömde redovisa:

– Antalet elever på skolans samtliga program (inklusive individuellt program) har ökat. Från 623 läsåret 01/02 till 727 läsåret 10/11. Detta i en tid då vi sett en tydlig trend där allt färre väljer kommunala gymnasieskolor.

– Andelen elever i procent som är behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,5 procent år 2002 till 79,4 procent 2010.

– Andelen elever i procent som har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,2 procent år 2002 till 87,7 procent 2010.

– Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg ligger ungefär konstant. Detta gäller för hela skolan, samtliga program. Under 2000-talet har betyget alltid legat mellan 12 och 13. 2002 hade skolan 12,7 och 2009 hade skolan 12,8.

– Andelen elever med utländsk bakgrund har stigit kraftigt. Från 67 procent läsåret 01/02 till 91 procent läsåret 09/10. Olika elever har olika bakgrunder och förutsättningar att nå goda studieresultat. Självklart är detta en viktig aspekt.

Här är en länk till Skolverkets statistiksida om Ross Tensta Gymnasium. Gå gärna in här och titta själv.

Rossprojektet initierades av den socialdemokratiska majoriteten 2002-2006. Då genomfördes också många av de investeringar i skolan som jag beskrivit ovan. Även om detta alltså är ett delvis ärvt projekt, ser jag för min del ingen anledning att ifrågasätta att konceptet varit positivt för skolan.

Advertisements

16 Comments »

  1. Orsaken till detta misslyckande ligger ju i den köp-och-sälj-mentalitet som präglar skolans värld. Koncept ska köpas, utan att någon utvärdering skett.
    Ämnesintegrering och små elevgrupper är ju inget nytt och det övriga blomsterspråket i marknadsföringen ger jag inte mycket för.

    Du har verkligen blivit en typisk politiker, Lotta. Först lite försvar av insatsen, sedan påpeka att det var sossarna som införde det hela. Tycker du verkligen att svenska skolan ska handhas på detta sätt?!

  2. Hej!
    Tack Lotta för stödet! Jag är en av tre nytillträdda rektorer på skolan. Sedan två år tillbaka har jag arbetat som skolledare för denna fantastiska skola.

    Ju mer jag i mitt pedagogiska ledarskap kommer i kontakt med det ämnesintegrerade arbetssättet och ser resultat i positiv riktning desto mer övertygad blir jag att eleverna växer med kunskaperna. Det fullkomligt sjuder av elevaktiviteter, ämnessamverkande projekt som i botten drivs av elevernas starka vilja att lära sig och erövra ett nytt språk.

    Ytterst handlar det om att en hel lärarkår döms ut för det gemensamma arbete och målmedvetna engagemang som läggs ner för elevens bästa. Jag delar Edholms kritik mot att mycket fakta utelämnats i artiklarna – och med risk för att vara tjatig – återigen svartmålas skolan av någon som inte satt sin fot i skolan och träffat elever och idag verksamma lärare och övrig personal. Ett journalistarbete gjort från skrivbordet med ett hopkok av fakta med lösryckta antaganden kring Skolinspektionens kritik (avser en helt annan delverksamhet som inte är kopplad till Rosskonceptet) och en nedlagd skola i New York, vars omständigheter kring nedläggningen man inte fördjupar.

    När det så gäller skolans resultat kommer vi bland annat i den kommande kvalitetsredovisningen redovisa kopplingen mellan de svaga diagnostiska testresultaten eleverna hade i svenska i årskurs 1(år 2008) och de slutbetyg i SvB/Sv2B årets studenter uppnådde. Ca 50% av elevernas resultat i svenska låg under nivå 3 på den sk stanine-skalan, vilket motsvaras av en nivå under godkänt avseende målen för åk9. Över 90% (96% i Sv2B) av eleverna går tre år senare ut med minst G i betyg. Stor del i den utvecklingen har lärarna i svenska, men även lärare i andra ämnen som befäster elevernas kunskaper i det ämnesintegrerade arbetssättet.

    Skolan är öppen för besök för intresserade av Rosskonceptet. Även en och annan journalist får gärna titta in och fråga de som jobbar här. Det blir liksom lite mer trovärdigt då. Ring gärna innan så bokar vi tid.

    /Runar Krantz, rektor Ross Tensta gymnasium

    • Hej Bertil! Utifrån ett vetenskapligt perspektiv vet du lika väl som jag att steg ett är observationer och insamling av data utifrån en hypotes. I den bästa av världar är hypotesen öppen; man vill undersöka något man inte vet svaret på. Är utgångspunkten att något fishy är i görningen finns en risk. Risken är att endast den ena sidan av myntet är intressant att undersöka. Den sidan som följer det som är fishy. Allt följer det spåret. Övrigt som upptäcks som inte följer spåret omnämns inte. Nyanser är intetsägande. Brister har större nyhetsvärde än framgångar. Alla skolor har sina utvecklingsområden. Många skolor prövar nya vägar för att öka elevernas måluppfyllelse.

      Nåväl. Jag får väl betraktas som partisk i målet. En rektor som säger att fakta har blandats ihop. Jag hävdar en ”självbeprövad erfarenhet” ställd mot ett okritiskt förhållningssätt. Känslan av personlig upprättelse/vendetta blir i dessa fd lärares berättelser en principiellt viktigare fråga än den käftsmäll som hela skolan, med alla dess anställda, elever och föräldrar får ta.

      Vi antar utmaningen och kommer att leverera.

  3. Uppriktigt sagt förstår jag ine riktigt vad du menar.
    Du menar att det finns nyanser i Ross-konceptet man inte tar hänsyn till?
    Nämn då dem i stället för att fördunkla med ord. Leverera nyanserna!

  4. Bertil! Tensta gymnasium har varit djupt delaktigt i beslutet att använda sig av Ross-konceptet. Att jag nämnde att det var den dåvarande socialdemokratiska regimen som fattade investeringsbesluten beror inte på att jag vill skylla ifrån mig. Jag är fortfarande övertygad om att den nystart som Ross innebar faktiskt räddade skolan från nedläggning. Självklart ska konceptet utvärderas, men det finns ingenting som tyder på att resultaten på skolan skulle vara sämre idag än för tio år sedan, snarare tvärtom.

  5. Hej!

    Har just läst igenom det som skrivits om Ross Tensta Gymnasium. Måste säga att skolan och det arbete som bedrivs här är svartmålat i allra högsta grad.

    Min uppfattning är att Ross Tensta Gymnasium är en både bra och trivsam arbetsplats både för personal och elever. Det pedagogiska arbetet utifrån konceptet bidrar i hög utsträckning till goda studieresultat. Att jämföra olika skolor enbart utifrån studentbetyg kan ge en skev bild. För övrigt är det många av våra elever som direkt efter studenten förtsätter med högre studier.

    Kan den kritik som framförts från visst håll bero på en ”rädsla” eller ett ”motstånd” i användandet av modern teknik i undervisningen? Hoppas jag har fel.

    Arne Berg / Lärare sedan 1985 i ovan nämnd skola.

  6. Bertil! Vi kommer att leverera resultat. Vi kommer att beskriva arbetssättet som ligger bakom de resultaten. Vi kommer att lyfta framgångarna med våra elever vi alla är så oerhört stolta över. Det är en ljuv kontrast till den sörja som kastats på oss. Vår kvalitetsredovisning är vårt svar.

    • Jag ar svårt att förstå varför så mycken kritik då kan ha riktats mot ett
      så genomlyckat projekt. Anser du att det bara är elakt förtal? Varför i så fall?

      Jag avvaktar objektiva resultat.

  7. Svartmålning av Ross Tensta gymnasium?

    Niklas Arevik har skrivit en utmärkt artikel om Rossprojektet. Jag slutade visserligen på Tensta gymnasium 2003, men har följt den fortsatta utvecklingen tack vare kontakter med förutvarande kollegor och elever. Min yngsta dotter har dessutom gått på Tensta gymnasium efter 2003 och jag har också hennes version av förhållandena på Tensta. Dessutom har jag bott i Rinkeby-Tensta sedan 1975 och har gott om kontakter. Jag träffar på f.d. elever överallt, i princip varje dag jag går ut genom ytterdörren.

    Det framgår tydligt av artikeln att Rossprojektet tillkom på lösa boliner. Den dåvarande utbildningschefen Anita Ferm uppvaktades av Courtney Ross svenske man, Anders Holst, varpå Ferm besökte skolan på Long Island och beslöt sedan att införa Ross-konceptet på Tensta gymnasium. Man kan ju undra över varför Ross School gick över ån efter vatten. Det gjordes överhuvudtaget ingen analys, som vägde Ross-konceptet, som grundas på Harold Gardner pedagogiska teorier, mot andra koncept. Dessutom bortsåg Ferm och utbildningsförvaltningen från att Ross Schools elevunderlag hämtades från ett över- och medelklassområde, där i princip vilken som helst pedagogik är gångbar. Indirekt utgick utbildningsförvaltningen därmed också från att Tensta gymnasiums huvudproblem var av pedagogisk art. Detta är naturligtvis nonsens; det är bara en av flera faktorer vad gäller en skolas eventuella attraktionskraft. Detta illustreras mer än väl av att det inte ens gick att överföra Ross-konceptet inom USA, från Long Island till Harlem. Ross skola på Harlem stängdes av skolmyndigheterna i New York.
    Harold Gardners teorier om de sju intelligenserna är ett hugskott, som varken går att verifiera eller falsifiera och inte stöds av vetenskaplig empiri. Han har själv i något sammanhang kallat dem för ”artistiska omdömen”. De skolor som har tillämpat Gardners teorier i USA har aldrig kunnat visa att de är mer framgångsrika än andra skolor. Med utgångspunkt från Gardner innebär Ross-konceptet en tematisk undervisning med en kulturhistorisk infallsvinkel. Men vad är nytt under solen med denna pedagogik? Och varför var utbildningsförvaltningen tvungen att importera den för dyra pengar? Och vad säger att den är mer framgångsrik än om varje enskild lärare på en skola tillåts tillämpa sin egen pedagogik? Den kören kommer att innehålla en massa stämmor, som undervisar på ett varierat sätt.

    Ross-projektet infördes uppifrån, genom dekret. Det var aldrig tal om att konsultera lärarkåren på Tensta, än mindre eleverna, och låta den förutsättningslöst ta ställning till Ross-konceptet och Gardners teorier. Det var underförstått att passade inte galoscherna kunde man dra. Detta var uttryck för ett uruselt ledarskap. Det är omöjligt att uppnå framgångar, om man inte förmår att övertyga och entusiasmera medarbetarna med sakargument. Dessutom tillsatte utbildningsförvaltningen en rektor, Inger Nyrell, som helt saknade denna förmåga. Det är betecknande att när LR:s fackmöte skulle förorda en av de tre kandidater, som utbildningsförvaltningen förordade, fick Inger Nyrell inte en enda röst.

    Ingen av kommentatorerna till Areviks artikel har lyckats förklara vari det unika och förträffliga i Ross-konceptet består. Det är snarare fråga om självbesvärjelser och ständigt upprepade mantran.

    Ingen kan idag svara på hur mycket Rossäventyret egentligen har kostat Stockholms stad och dess skattebetalare, men det är fråga om en bra bit över 100 miljoner. I princip har pengarna kastats i sjön, eftersom elevantalet kontinuerligt har minskat liksom att Tensta gymnasium är en mer segregerad skola än någonsin, eftersom mer än 90 procent av eleverna har invandrarursprung.

    Det värsta är naturligtvis att utbildningsförvaltningen fortsätter att sälja Ross-projektet till skolorna i Stockholms kommun – se den resa som 16 skolledare i Stockholm företog till Ross Institute i maj i år. Det lönar sig nämligen inte att försöka sälja Ross-konceptet till svenska friskolor, eftersom de har egna pedagogiska koncept.

    Allt går tillbaka på att en rik amerikansk miljardärska vill skriva in sig i pedagogikhistorien som en pedagogikens förnyare. Etablissemanget i Stadshuset och utbildningsförvaltningen tycks gärna vara med på noterna, eftersom det inte är deras egna pengar, utan skattebetalarnas, som de strör omkring sig.

    I samband med Ulrika Byes artikel i Dagens Nyheter lyckades man från ansvarigt håll tysta kritiken. Den här gången kommer man att misslyckas. De ”pensionerade” lärarna behöver nämligen inte se några konsekvenser i lönekuverten av att vidhålla sin kritik.

    Per-Åke Lindblom

  8. Hej!

    Jag har läst artiklarna i Lärarnas tidning om Ross-Tensta och noterar det bitvis affekterade tonläget i kommentarerna ovan. Det är förstås frestande att kasta sig in i en diskussion om hurvida kritiken mot Gardners teori om multipla intelligenser är riktig eller inte, exempelvis om det i själva verket rör sig om olika aspekter av en kognitiv förmåga. Studier på strokepatienter visar dock att vissa förmågor förblivit intakta medan andra försvagats efter insjuknande. I vilken utsträckning detta stöder Garders teori om multipel intelligens (multipla intelligenser) är förstås avhängigt definitionen av begreppet ”intelligens”. Här råder ingen konsensus; psykometrisk oriented intelligensmätning är vida kritiserad, dels för att den endast fångar logiska och lingvistiska färdigheter, dels för att IQ-testernas utformning antas vara påverkad av konstruktörens preferenser och värden.
    Nåväl, här är inte platsen att föra en uttömmande diskussion om detta. Personligen skulle jag dock vara försiktig med att avvisa Gardners tankar som ”hugskott”. Oavsett om de avgränsade förmågor som Gardner identifierat bör kallas ”intelligens” eller inte, rör det sig trots allt om vitala aspekter av mänsklig aktivitet. Detta bör skolan bejaka.

    Vidare följer frågan om denna teoris didaktiska derivat. Att stimulera kreativitet är en central del av kursmålet för mitt eget undervisningsämne, företagsekonomi, något som väl kommer till uttryck i Rosskonceptets filosofi om ämnesintegration. Detta var också en av orsakerna till att jag sökte mig till Ross-Tensta. Efter att ha studerat verksamheten sedan 2008 som både lärarvikarie och praktikant är mitt övergripande intryck mycket positivt. De lärare jag mötte visade ett inspirerande engagemang och en öppenhet; ämnesöverskridande projekt ställer onekligen krav på samarbetsförmåga.
    Kanske har jag haft tur, miljön har (med något undantag) varit god på samtliga skolor jag arbetat. Men på Ross-Tensta finns ett nytänkande som känns attraktivt och samtidsanpassat, något jag vet även efterfrågas på andra skolor.

    Hälsningar,
    Anders Hellqvist

  9. Det finns många vitala aspekter av mänsklig aktivitet. Gardners är, som sagt,
    bara en i raden som räknat upp sådana. Du talkar om didaktiska derivat i samband med företagsekonomi . Inom företagsekonomin har vi ju t.ex. marknadsföring som ju ofta går ut på att på manipulativt sätt påverka människor. Det är just denna gren av fantasin jag är rädd ska invadera skolornas syn på kritiskt tänkande.

  10. Inom konsumtionsteori strävar vi efter att undvika förenklade och fördomsfulla attityder. På Ross-Tensta har jag mött många elever som uppvisat ett kvalificerat och kritisk tänkande angående marknadskrafterna.

  11. I Niklas Areviks artiklar finner jag på en punkt motstridiga budskap från gymnasiedirektören Marie-Louise Hammer Åberg och Dig, Lotta Edholm. Marie-Louise vill sprida Ross-konceptet till fler skolor, men Du säger att Utbildningsnämnden inte anslår pengar till detta, och att skolorna får ta det på sin budget. Hur skall det gå att sprida Ross-konceptet till fler skolor om skolorna inte får extra anslag till kostnaderna för studierersor m m, och vilken är motiveringen för att inte anslå de pengar som behövs?

    Eftersom Lärarnas tidning är rikstäckande tycker jag f ö att även Jan Björklund borde träda fram och markera Folkpartiets stöd för Ross-projektet och Ross-konceptet. Tydlighet är alltid bra.

  12. Kom igen Lotta! Marie-Louise Hammer Åberg säger I Lärarnas tidning att Ross-konceptet skall spridas och att detta är en prioriterad satsning inom Stockholms stad, och Du säger att inga nya pengar kommer att satsas utan att de skolor som vill införa konceptet får ta kostnaden på sin budget. Hur vill Ni ha det? Hur kan något vara en prioriterad satsning om inga pengar anslås? Om Ross-konceptet skall spridas til fler skolor måste självfallet pengar anslås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s