Bra lärare ska ha bra betalt. Det är tyvärr ingen självklarhet i skolan idag. Många lärare som vill få mer i lönekuvertet tvingas att sluta undervisa och börja vara administratörer istället. Det är inte meningen att våra absolut bästa lärare ska tvingas in i rektorsrummen och till förvaltningarna för att få uppleva att de har ett välbetalt och viktigt jobb. I Stockholm testar vi nu ett nytt sätt att premiera våra bästa skolor och lärare genom att välja ut de skolor där eleverna har presterat bäst, i förhållande till jämförbara skolor.

De skolor som utmärker sig extra i år är Alviksskolan, Mälarhöjdens skola, Nytorpsskolan/Österholmsskolan och Bagarmossens skola. Jag hoppas och tror att det här kan bli en drivkraft för de skolor och lärare som ser sjunkande kunskapsresultat. Forskningen på området är tydlig, det går att vända sjunkande resultat i skolan, men det krävs medvetna och genomgripande insatser.

Ibland glömmer man bort att ingen skola blir bättre än sina lärare. Dagens Nyheter skriver om vår satsning idag.

Advertisements

13 Comments »

  1. Vilken forskning stödjer entydigt det här? Jag ser ett antal synnerligen osäkra svårmätbara faktorer som är i stort sett omöjligt att värdera. Varför just t.ex 2,4,6 år forskningstödet där tack? Man kan t.ex införa variabeln vilket land eller om det är krig just då eleven flyttade etc.. Hur många varibler ska man ha och vilka? Det skulle jag vilja se forskningsresultat på som tydligt stödjer detta förslag.

    Vidare så kan man faktiskt börja manipulera prov och utbildning för att nå det man vill avseende lönesättningsgrunder., Omöjligt säger någon fullt möjligt säger jag..

    Nåväl i det ögonblick man ska utbilda stanskunskap i grupper som mäts enligt mallar har vi således då nått det vi vill då? Tveksamt, mycket tveksamt…. När ska vi börja lönesätta skolledare efter prestation? Eller skolborgarrråd efter välgrundade beslut i pedagogisk forskning. Dummare mer ogenomtänkt förslag får man nog leta efter…

  2. I USA har t.ex. fokus på skolledares bedömning och värdering av lärare fått allt större fokus i forskning, ofta då utifrån frågor kring lärares effektivitet (teacher efficiency) eller i försök att finna grunder för lönesättning kopplade till elevers resultat (Kimball & Milanowski, 2009). Forskningen visar dock att det är stora metodologiska utmaningar i denna form av forskning, särskilt med avseende på validitet (Jacob & Lefgren, 2006; Kimball & Milanowski, 2009). Exempelvis har Jacob and Lefgren (2006) studerat skolledares rankning av lärares effektivitet. Genom att jämföra denna rankning med elevernas resultat fann de att skolledarna hade relativt lätt att identifiera de 10–20 % lärare som låg i toppen respektive botten, men att de var mindre kapabla till att gradera de övriga 60–80 % av lärarna som var inom spannet “middle performances”. I liknande studier har Kimball & Milanowski (2009) visat att det finns stora svårigheter att finna korrelationer mellan rektorernas ranking av lärarna och elevernas resultat, samt att skolledare förefaller variera sin bedömning över tid och i relation till person. De hävdar vidare att skolledarnas bedömning förefaller bygga på intuition och magkänsla, framför en strikt kriteriebaserad bedömning.

  3. Jacob, B. & Lefgren, L. (2006). When principals rate teachers. The best and the worst stand out. Education next. 6(2).

    Kimball, S.E. & Milanowski, A. (2009): Examining Teacher Evaluation Validity and Leadership Decision Making Within a Standards-Based Evaluation System. Educational Administration Quarterly. Vol. 45. No. 1. February 2009. 34-70.

  4. En mode grej som man kommer att garva åt om 10 år. Hur i H-ete kunde dom vara så dumma. Att ge lön korrelerat till
    betyg. :- )
    När man läser om sådana här förslag inser man att Sverige är utan återvändo på väg ned i bottenligan.

    Gissa vad Sverige lå på för plats i Välståndsligan för 20 år sedan?

  5. Lärarfacken har , helt rätt tycker jag, under många år efterfrågat lönesättning som i högre utsträckning baseras på lärarnas skicklighet. Detta är ett försök att åstadkomma detta. Naturligtvis är det inte perfekt, men min förhoppning är att det kan utvecklas. Och ja, skolledarna i Stockholm, ska också ha lön efter prestation. Hur duktig rektor är att sätta lön på lärarna kommer i fortsättningen att vara lönegrundande.

  6. Lotta, du ser ingen risk med att meritvärdesystemet drabbas av viss inflation om elevers prestationer kopplas till enskilda lärares löner? Och hur ser konsekvenserna för segregationen ut? Jag vet ju att du och din fördelningspolitik inte varit en Einstein på att hindra varken klassklyftor eller segregation bland stadens kommunala skolor. Tror du på fullaste allvar att – om ett fungerande meritvärdesystem gällde – att skolor med resurskrävande elevunderlag skulle kunna dra upp kunskapsnivån i lika hög grad som skolor med ett mindre resurskrävande underlag? Vad är du ute efter? Den här högerpopulismen kommer kosta dig mer än den smakar. Beware.

  7. Vad har vi skolledare till om de inte ens kan upptäcka
    talangerna bland sina egna medarbetare? Förslaget
    kan liknas vid en kapitulation.
    Kommer det nya pengar eller skall kollektivet finansiera?
    Om det senare är fallet kommer det att ytterligare minska
    intresset för lärarbanan. De flesta lärarstudentet måste
    nämligen räkna med att hamna i mellanskiktet, d v s bland dem som skall betala satsningen.

  8. Varför inte börja med att lärare ska ha bra betalt.
    Så kanske bra lärare söker sig till yrket. Istället för de obehöriga som arbetsgivare – både i kommuner och friskolor – väljer att anställa för att det är billigare.

  9. Kära Nemokrati,
    Djävulen söndrar och härskar och som av en slump tillämpar borgerligheten ungefär samma metod. Vårt generösa skolborgarråd erbjuder ju just löneförhöjningar – för ett fåtal ”duktiga”. Och hennes kompanjon i brott, Björklund har länge nog gapat om en höjning av det sociala kapitalet (”högre status”) för lärarna. Men som av en slump kräver det sin tribut: det ska skiktas på arbetsplatserna, göras skillnad på ”legitimerade” och ”icke-legitimerade”, trots att skolornas pressade villkor och sociala miljö omöjliggör en reell skillnad i arbetsuppgifter. Flertalet utnyttjas som billig arbetskraft av rektorerna (precis som du säger) och i längden kommer detta inslag av ”icke-kvalificerat arbete” i skolvärlden ytterligare innebära lönesänkningar totalt sett. Det vet svindlarna. De vet också att sådana insikter inte bör få medialt genomslag eller fotfäste hos medlemmarna i de gula facken. Så sett gör Lotta hittills ett bra jobb!

  10. Provisionsbaserad lönesättning är väldig vanligt inom framförallt försäljningsyrken. Det som händer är att man går över lik för att få de bra kunderna, man baktalar och försöker nedvärdera sina kollegor i jakten på att övertyga chefen om att man själv borde få dessa kunder. Jag är övertygad om att det även kommer att gå till så även i det här fallet.

    Det som kommer att hända är att man precis som inom säljyrket får så kallade ”dörröppnare” som lovar guld och gröna skogar allt för att få kunden att köpa och sedan går dessa ”stjärnsäljare” vidare till nästa offer. Och lämnar skitjobbet med att få grejerna att funka till nästa gäng som skall städa upp efter dem. jag har sett det alltför många gånger för att tro att det inte kommer att hända i ett system som detta.

    Givetvis vill vi ha bra lärare, men grund frågan kvarstår. Vad är en bra lärare? Är det någon som sätter bra betyg på eleverna eller är det någon som ser eleverna använda kunskaperna eller vad???

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s