Förra veckan kom senaste numret av Liberal debatt ut, där finns ett längre reportage om hur det fria skolvalet påverkar segregationen. Det är en av de bättre texterna jag läst på ämnet och jag rekommenderar er alla att läsa Martin Liby Alonsos text. Det fria skolvalet och friskolornas etablering är en komplicerad fråga och det är därför uppfriskande med en text som försöker ta helhetsgrepp på frågan.

”Skolforskare är överrens om två grundläggande slutsatser när det gäller skolsegregationen och dess orsaker. För det första, skolsegregationen – vare sig man syftar på etnisk eller socioekonomisk segregation – har ökat dramatiskt de senaste 15 åren. Det har lett till både försämrad likvärdighet och kvalitet i skolan. För det andra, den främsta orsaken till den ökade skolsegregationen – alla kategorier och här är forskningen entydig – är den ökade boendesegregationen. Boendesegregation skapar skolsegregation.”

Jag är intervjuad senare i reportaget och lyfter bl.a. fram vikten av att försöka utjämna skillnaderna i våra skolor. Där använder vi i Stockholm ett mycket kraftigt socioekonomiskt stöd till de skolor som har många elever med utländsk bakgrund eller föräldrar med låg inkomst eller utbildningsnivå. Den skola som får högst stöd får i genomsnitt ca 52 000 kr/elev och år, medan den så får lägst får i genomsnitt ca 1500 kr/elev och år, vilket också är bra eftersom vi ska ge extra stöd till de som behöver det mest.

Artikeln tar också upp det obehagliga diskussionsklimatet som finns kring dessa frågor. Anders Lindbom, statsvetare från Uppsala universitet berättar, ”När vi sökte forskare som ville delta i ett projekt om friskolor så var det några som tackade nej med hänvisning till att de hade fått utstå otrevliga reaktioner för tidigare forskningsresultat.” Det efterspel som min Agenda-debatt mot Lena Sommestad fick på nätet gör mig lite oroad. Det fria skolvalet har sannolikt kommit för att stanna (endast vänsterpartiet vill avskaffa det) och jag tror man gör hela debatten om försämrade skolresultat en otjänst om man tror att lösningen är att tvinga barn att gå i skolor som de och deras föräldrar valt bort. Läs även: mer på min blogg, Lena Sommestad 1, Lena Sommestad 2, Roger Haddad, Expressen

9 Comments »

  1. Bra att du gillar artikeln i Liberal Debatt. Den slår ju fast något som du förnekade i förra veckans Agenda nämligen att skolsegregationen öka, att detta leder till försämrade resultat, och att likvärdigheten minskat.

    Däremot artikelförfattaren fel när han hävdar att ”skolforskare är eniga om … [att] den främsta orsaken till den ökade skolsegregationen – alla kategorier och här är forskningen entydig – är den ökade boendesegregationen.”

    Den som hävdat detta är Anders Lindbom vid tankesmedjan Ratio och som jag visar i min blogg är hans resultat inte entydiga. Tillsammans med två kollegor har jag genomfört en studie som gör det möjligt att mer i detalj följa hur boendesegregation påverkar olikheten mellan skolor och den studien visar att de ökade skillnaderna mellan skolor inte beror på ökande boendesegregation. Efter 2000 ökar t ex den etniska segregationen i skolorna utan att man kan se en motsvarande ökning i boendesegregationen.

    Det för tillbaka till den fråga jag nu ställer för tredje gången. Håller Jan Björklund med dig om att de försämrade resultat som den ökade skolsegregationen leder till inte är något att bekymra siig om?

    Adressen till min blogg är:
    http://bomelkermalmberg.blogspot.com/2011/03/skolval-och-segregation.html

  2. Hej Bo,

    Anders Lindbom är inte vid Ratio, ej heller är Ratio en tankesmedja, eller ”konservativ tankesmedja” som du skriver på din blogg.

    Du har ju apostoferat mig tidigare, både på twitter och på din blogg, men när jag svarar dig där, svarar du inte. (På din blogg har mitt inlägg inte ens dykt upp än, det var väl en vecka sedan jag postade det).

    Hursomhelst, jag har läst er artikel (som är bra) och kikat i Pisa-rapporten. Det är uppenbart att skillnaderna i student performance mellan skolor i Sverige är aningen större nu än år 2000 (men fortfarande liten internationellt sett), och det är troligt, som ni visar, att detta beror på valfriheten.

    Däremot är det en helt annan sak att koppla generellt fallande kvalitet till valfriheten. Jag har inte sett någon studie som övertygar på den punkten. Hur kan man utesluta andra faktorer?

    mvh
    andreas

  3. http://www.ratio.se/en/people/associate-fellows.aspx

    Han är ju med där som associate fellow, så det är lätt att tro att han skulle vara på Ratio.

    På sätt och vis kan man säga att Ratio är ett forskningsinstitut och inte en tankesmedja. Däremot finansieras det av stiftelsen fritt näringsliv, som ju har som mål att

    ”långsiktigt främja idéutveckling och opinionsbildning kring marknadsekonomins och den fria företagsamhetens betydelse för ekonomisk tillväxt och välfärd.

    Stiftelsen ska främja sitt syfte genom att i egen regi eller i samverkan med andra bedriva idéutveckling och opinionsbildning kring marknadsekonomi, fri företagsamhet och hög tillväxt.”

    Då finansieringen av Ratio anses vara i enlighet med Stiftelsen Fritt Näringslivs målsättningar gör att det måste ses som mer politiskt än många andra forskningsinstitut, och därför mer åt tankesmedjahållet.

    Det kanske kan ses som idéutvecklingsenheten i en större lobbyingverksamhet, och ska inspirera andra som har ett mer uttalat politiskt syfte. Varken du eller jag tror väl att Stiftelsen betalar Ratio av ren välgörenhet, och dess tydliga verksamhetsfokus på företagets förutsättningar och politisk förändring gör att den politiska tolkningen står starkare än att det skulle handla om att informera företag om nya resultat som kan hjälpa dem i deras dagliga verksamhet. Det senare är ju en tolkning man skulle kunna göra av varför näringslivet finansierar t ex IFN:s verksamhet.

    Sant är dock att Ratio bara är konservativ i amerikanskt språkbruk, och snarare liberal om något.

    När det gäller artikelns slutsatser och policyimplikationer har jag några kommentarer. Ökningen från under 10% till över 20% är inte ”aningen större” enligt mig: skillnaden är ganska stor. Sant är att OECD medel ligger på 42%, men vi är inte så långt ifrån det nu.

    När det gäller policyimplikationer beror det givetvis på vad ens prior distribution är; kunskapsläget är inte klart och beslut fattas i realtid så vi måste göra det bästa vi kan av det vi har. Om man som både Lotta Edholm och författaren i liberal debatt medger att segregation försämrar resultaten, betyder resultatet från artikeln att man kan dra vidare den kausala länken. Ungefär: du accepterar:

    1. Segregation –> Dåliga resultat

    Någon visar

    2. Skolval –> Segregation

    Då är det i min mening tillräckligt för att en rationell beslutsfattare som tror på segregationens negativa effekter att i alla fall kan försöka undersöka metoder för att minska segregationseffekten av det fria skolvalet inom de policy/värderingsmässiga begränsningen att folk vill ha en relativt stor autonomi i val av barnets skolgång.

    Det går dessutom att stärka sin tro på segregationens negativa effekter genom vissa resultat som tyder på icke-linjära effekter av klassrumssammansättning och liknande. Påstående 1. tycker jag därför vi kan ha viss styrka i vår tro på. Nu handlar det om att etablera om 2. stämmer eller inte, och huruvida 2. kompenseras av andra effekter eller inte (eller ännu bättre, undersöka skolval till resultat direkt, men det verkar nästan svårare). PISA-artikeln tyder på att 2. stämmer, nu är frågan om valfrihetens konkurrensverkan kompenserar, och om man kan skapa ett system som utnyttjar konkurrensverkan, utan att driva på segregationen!

    Mvh,
    Hannes

  4. Sen ska jag också säga att jag inte är alltför negativ till detta. Det är bra att man försöker skriva policyrelevanta artiklar på en sådan nivå att de kan bli publicerade.

    Det är synd att inte vänstersidan har motsvarande institut med samma ambitionsnivå då det leder till en lägre kvarhållningsgrad i akademin av policyintresserade forskare från den kanten, vilket skadar kvaliteten i allmänhet.

    Mvh,
    Hannes

  5. De hade de en gång i tiden. Det hette FIEF, fackföreningarnas institut för ekonomisk forskning, och producerade intressanta grejor.

    Nej, självklart har finansiärer en agenda, det gäller både staten och näringslivet, och således är det helt relevant att kalla Ratio och IFN för näringslivsfinansierade (eller ”fristående” som de själva föredrar) forskningsinstitut. Men forskningsinstitut är något helt annat än en tankesmedja (som Timbro, Agora osv)

    I övrigt håller jag med dig, men även om kedjan skolval – segregation – sämre resultat håller, kan det finnas andra, och t o m viktigare förklaringar till försämrade resultat. Av skolval följer ju också en konkurrenseffekt, som har en kvalitetshöjande verkan.

  6. Bo Malmberg vet förstås att jag tog fram Friskolorna och framtiden på uppdrag av Institut för framtidsstudier och Myndigheten för skolutveckling. Också han var nämligen anknuten till institutet vid denna tid, men tyvärr inte närvarande vid något av de två seminarier på institutet där min och Ellen Almgrens studie diskuterades. Eftersom Framtidsstudier är PK-märkt i hans värld och han uppenbarligen ogillar våra forskningsresultat försöker han därför misstänkliggöra dem genom att istället knyta dem till Ratio.

    Associerad till Ratio blev jag först ett par år efter att boken kommit ut, men i praktiken är min närvaro där tyvärr mycket sporadisk. Ungefär lika sporadisk som min fortsatta närvaro på Institut för framtidsstudier. Själv ser jag nämligen ett stort värde i att umgås med begåvade människor med varierande politiska uppfattningar och sätt att betrakta världen.

  7. Hannes,

    möjligen missade jag din slutkläm:

    ”nu är frågan om valfrihetens konkurrensverkan kompenserar, och om man kan skapa ett system som utnyttjar konkurrensverkan, utan att driva på segregationen”

    håller helt och hållet med.

    Anders, jag hyser tyvärr inget större hopp om att Bo Malmberg kommer att svara, här eller någon annanstans.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s