Idag skriver SvD om att Skolinspektionen ska skärpa sin granskning av friskolor. Det tycker jag är mycket bra. En nyhet är att Skolinspektionen framöver ska granska alla skolor med samma ägare samtidigt, istället för att granska alla skolor i samma stad som det var tidigare.

Pedagogig och didaktik är ingen barnlek och kräver stor kunskap. Det måste därför finnas hårda kontroller på  skolor om vi ska kunna vara säkra på att de levererar bra utbildning. Vi som ser att fördelarna överträffar nackdelarna med friskolor har ett stort ansvar att slå ned på de skolor som inte lever upp till kraven, kommunala som fristående. För de kommunala fungerar dock även kommunen som en kontrollinstans.

Annonser

10 Comments »

  1. Varför ska inte ALLA skolor inspekteras på samma sätt??!! Känner att många kommunala skolor kan smita undan för att de skyddas av kommunen, medan friskolorna är den stora boven. Jag tycker snarare att de fristående skolorna har högre kvalitet än de kommunala! Lite mer press på de kommunala skolorna vore bra. Vad händer när en kommunal skola visar dåliga resultat och inspektionsrapporterna är översållade med anmärkningar? Inte stänger man skolan. Man borde ALLTID utgå från barnens bästa. Kräv att rektorn ska kliva av, både i en fristående och i en kommunal, men det är allt för många fristående skolor som drabbas pga inkompetenta rektorer. De som drabbas är lärarna som arbetar där och framför allt eleverna!!!

  2. Hej Lotta! Jag såg dig nyss i Agenda där du debatterade skolfrågor med Lena Sommestad. Du hävdade under debatten att betygen i svensk skola ”näst intill avskaffats”. Som lärare undrar jag vilken värld du lever i? Dagens skola, likväl som dagens elever, lider av en enormt betygsfixering. Vi har i dag stora problem med att undervisningen helt är inriktad på just betygen. Elever utför endast uppgifter med betygen i åtanke och undviker att lägga tid på allt det som inte ges ett direkt betyg. Att försöka genomföra uppgifter utan att eleverna får ett betyg är en hopplös affär. Finns inte bokstaven där så får du ingen ambition från eleverna. Detta är otroligt destruktivt för undervisningen. Bland annat leder det till att lärare flyttar fokus från utförliga omdömen och uppgifter som är svåra att ge bokstavsbetyg, exempelvis muntliga framställningar.

    Ni i Folkpartiet måste ta till er den forskning som finns på skolområdet. Det är direkt pinsamt att höra er lyfta betyg och nationella prov som skolans räddning då detta sedan länge är bevisat skadligt för inlärning. Jag rekommenderar att ni läser exempelvis Christian Lundahls Bedömning i och av skolan, där flera forskningsartiklar som motsäger er är samlade. Det går inte att gömma sig för de studier som faktiskt finns på området och som det parti som faktiskt har hand om just forskningspolitik borde ni skämmas. Hela lärarhögskolan och skolverket föraktar er.

    • Ja, verkligheten kan ju se olika beroende på från vilket håll man ser den. Under 70-talet var den politiska målsättningen att avskaffa betygen. Det stannade vid att de endast fanns kvar i årskurs 8 och 9. Nationella prov fanns i år 5 och 9. Däremellan ingenting. Nu införs betyg från årskurs 6 och nationella prov i 3, 6 och 9. Svårt att se att det skulle leda till en enorm betygsfixering. Att det idag överhuvudtaget är möjligt att diskutera resultat i den svenska skolan beror på att Sverige nu, liksom de allra flesta andra länder i världen, vågar mäta kunskapsutveckling. Annars hade vi sannolikt fortfarande svävat omkring i villfarelsen att den svenska skolan är världsbäst på allt. Väldigt mycket behöver förändras i skolan. Betyg och nationella prov är ett sätt att mäta kunskap och se till att likvärdigheten ökar, men också en möjlighet att se hur kunskapsutvecklingen ser ut över tid. Och, Fredrik, vilken ”lärarhögskola” menar du? Kanske någon av alla de lärarutbildningar som nu inte får examensrätt p g a av för låg kvalitet?
      Till Erik: Självklart ska alla skolor granskas lika! Den statliga skolinspektionen har nu fått betydligt större resurser att granska alla skolor lika. Kritiken mot en del kommunala skolor har också varit hård. Här i Stockholm fick vi t ex helt berättigad kritik för för dåliga utredningar vid särskoleplaceringar.

  3. Lotta! Ja verkligheten för människor som jobbar som lärare och utbildar sig till lärare skiljer sig ganska markant från er folkpartisters. Du behöver inte göra mycket annat än att sätta på ett avsnitt av Klass 9A för att se betygsfixeringen på sin topp. Det enda människor pratar om i skolan i dag är betyg. Om du faktiskt tog till dig den forskning som finns inom området så kanske du skulle visa lite mer respekt mot landets lärare. Nationella prov och betyg är inte bara ett sätt att försöka mäta kunskap, det är främst något som styr undervisningens utformning.

    Den lärarutbildning jag gått och den jag hänvisar till har examensrätt, och jag har nog inte hört ett enda positivt ord om era skolreformer från mina lärare. Och hur kommer det sig att ni har mage att klaga på outbildade lärare när ni själva, politiker utan pedagogisk utbildning över huvud taget, anser er ha rätten att detaljstyra skolans verksamhet? Ni sätter er över skolverket och den forskning som finns inom utbildningsområdet utan att blinka. Samtidigt talar ni om att läraryrkets status ska uppvärderas och hur viktigt det är att de som jobbar inom skolan är kompetenta.

    Skolans brister i dag beror främst på resurser. Lärare har ingen möjlighet att utföra sitt jobb. Istället för att planera lektioner förväntas vi sköta en enorm mängd sidouppdrag. Om vi skulle ha tid att sköta lektionsplaneringen ordentligt vore det dock ändå omöjligt att individanpassa undervisning för 30 elever i samma klassrum. Detta har i dag din regering ansvar för. Varje sänkt skattekrona är en krona som skulle kunna ge mig och mina kollegor drägliga arbetsvillkor och rättvis lön. Problemet är INTE att vi har för lite betyg, prov, läxor eller annat kopplat till en stenålderskonservativ syn på skolan. Välkommen till 2011, dagens skolforskning säger oss att skolan inte ska se ut som den gjorde 1950.

    • Hej Fredrik! Betyg och andra typer av utvärderingar är ju till för att man bl a ska upptäcka bristande kunskaper. Jag delar inte din syn att det är så mycket betyg och nationella prov. Betyg i årskurs 6-9, samt nationella prov i år 3, 6 och 9 kan väl knappast vara en flod av utvärderingar?
      Jag tycker inte att betygshetsen är det mest intressanta i Klass 9 A utan det faktum att så många elever uppvisar så bristande kunskaper i förhållande till kraven. Att eleverna får med sig de kunskaper de behöver för att klara sig bra i livet måste väl ändå vara det viktigaste?
      Jag delar heller inte uppfattningen att skolans brister främst beror på resurser. Sverige ligger i topp när det gäller kostnader för grundskolan. I Stockholm satsar vi dessutom ca 20 procent mer än snittet i riket. Dessutom går en större andel av dessa pengar till undervisning i jämförelse med andra kommuner (enligt Lärarnas riksförbund). Jag tror snarare att frågan är om dessa pengar alltid används optimalt?

  4. Lotta! Det främsta problemet med dina resonemang är att du helt utgår ifrån att utvärderingssystemen är pålitliga mätinstrument och att de enbart fungerar som utvärdering. Det man tydligt kan se i forskningen i dag (se bland annat ovan nämnda bok av Lundahl) är att mätinstrumenten och utvärderingssystemen styr hur undervisningen utformas. Det kanske inte låter som särskilt mycket med betyg i 6-9 och i gymnasiet, men det påverkar enormt mycket undervisningens utformning. Då mätinstrumenten hamnar i fokus försvinner de uppgifter som inte genererar direkt ”mätbara” resultat. Mätbarheten är dessutom i sig självt en illusion. Läskunnighet, analytisk kompetens och språkkunskaper är inte nödvändigtvis något som går att i detalj mäta med bokstavsbetyg. Det är en obehaglig IQ-ism som detta betygsfokus lägger grunden för. Detta borde inte jag behöva berätta för dig då en politiker i din position själv borde ha koll på forskningen inom området.

    Det du är blind för i Klass 9A (som ett talande exempel på hur skolan i dag ser ut) är att det enda elever och lärare pratar om är BETYG. Du tar betyg och nationella prov för givet utan att begrunda vad de mäter, hur de mäter och hur de påverkar undervisningens utformning. Din syn på skolan är så konservativ att man blir lite mörkrädd. Synen på utbildning har utvecklats sedan 1950.

    Som sagt kan man fråga sig hur ni kan påstå er värna om att de som arbetar i skolan ska vara kompetenta inom utbildningsområdet samtidigt som ni politiker anser er ha rätten att detaljstyra undervisningens utformning. Ni kunde inte ens låta ämneskompetenta människor utforma kursplanerna i fred. Ni tror er veta hur mycket kristendom som ungar bör lära sig och ni tror er veta hur mycket teoretiska kunskaper yrkesutbildade behöver. Ni sätter er över samma människor ni säger er värna om.

    Och detta med resurser. Hur mycket vi satsar i stockholm jämfört med resten av riket eller hur mycket andra länder satsar eller inte satsar är irrelevant då problemen fortfarande ser ut som de gör. Är fördelningen optimal? Säkerligen inte, men då får väl utbildningsdepartementet lösa det problemet! Är det anständigt att en lärare har 30 elever per klass och i stort sett ingen tid till lektionsplanering (en lärares viktigaste arbetsuppgift)? Det enda jag hör mina kollegor prata om är hur de så gärna vill lägga tid på att individanpassa och planera, men att det är omöjligt när klasserna är så stora och de dessutom förväntas sköta en rad arbetsuppgiter som är frånkopplade den direkta undervisningen. Och hur kan 5 års utbildning och ansvar över barns utbildning ge mig 25 000 kronor i månaden när en läkare med lika lång utbildning tjänar det dubbla? Det blir ganska oanständigt att säga att resurserna inte är ett problem. Eller tycker du att man ska nöja sig med detta?

    Jag tar mig tid och skriver till dig för att detta verkligen är viktigt. Det går knappt att läsa en bok om utbildning i dag utan att fråga sig hur ni tänker. Populism och konservativism får aldrig ersätta väl grundad kunskap och politik byggd på verklighet.

    • Fredrik! Jag är för betyg (liksom en mycket stor andel av den övriga befolkningen), men det innebär inte att jag också kan se de problem som du tar upp. Frågan är bara om det vore bättre att helt avskaffa betygen? Jag kan också konstatera att mycket få länder i världen valt att avskaffa betygen (jag vet faktiskt inte på rak arm något sådant land). Möjligen är det väl ett tecken på att det finns fler politiker som har ungefär samma syn som jag, men antagligen har också dessa dålig ”koll” på forskningen.
      Jag tycker att det verkar som du ibland vill att politiker ska lägga sig i (t ex höja lönerna), men ibland låta bli (t ex fatta beslut om betygssystem). Jag anser att politiker bör försöka avhålla sig från att diskutera pedagogik, men att det är viktigt att vi (inte jag som kommunalpolitiker utan snarare riksdagspolitikerna) fattar beslut om nationella mål i de olika ämnena samt om ett nationellt system för utvärdering, t ex nationella prov och betyg.

  5. Vi kanske avslutar här.

    Om väldigt många tycker en sak så betyder det inte att du måste tycka detsamma. Över 90% av Sveriges befolkning väljer att inte rösta på ditt parti. Gör detta att du överger det? De flesta länder har svagare våldtäktslagstiftning än Sverige, innebär det att vi gör fel? Majoriteten av alla politiker är inte pedagoger eller insatta i pedagogisk forskning, så ja de flesta har nog ganska dålig koll. På precis samma sätt som du, jag och de flesta andra har dålig koll på modern läkemedelsforskning, juridisk forskning och folkhälsoforskning. Problemet med skoldebatten är att folk inte respekterar lärares yrkeskunnande. Alla anser sig veta hur skolan ska se ut eftersom alla minsann gått i skolan.

    En skarp observation har du gjort. Ibland tycker jag att politiker ska lägga sig i skolan och ibland tycker jag att de ska hålla sig utanför. Du kanske själv förstår skillnaden mellan att sätta löner och tillföra resurser och att utforma lärares undervisning. Att påverka ekonomiska ramfaktorer är inte detsamma som att påverka pedagogisk metodik. Detta försök till att slå hål på min argumentation var nästan lika högklassigt som när du försökte påstå att de lärarutbildare som ogillar er bara är sura på grund av indraget examinationstillstånd.

    Men det viktigaste vi har lärt oss genom denna diskussion är: Du kan inte säga att dagens klasstorlekar, lärares arbetsbörda och lärares löner är ett problem. Du anser att ”det finns problem” med betyg som jag tar upp men att det ”enda” alternativet: att avskaffa betygen, är en dålig idé (om du ser problemen kanske MER betyg är fel väg att gå? Man får faktiskt välja mellan mer eller mindre). Du anser dig inte heller behöva svara på frågan varför du anser dig ha rätten att uttala dig om undervisningens utformning samtidigt som du värnar om lärares yrkeskompetens (tänk om Filippa Reinfeldt började prata om hur läkare ska operera folk). Jag har lärt mig något om Folkpartiet genom denna diskussion, jag hoppas att du lärt dig något också.

    Du ska dock ha tack för att du tar dig tid att svara! Det är starkt av en politiker som säkert jobbar en hel del. Att förespråka bisarra förslag som lärarleg och mer betyg tar ju på krafterna!

  6. Skolborgarrådet väljer naturligtvis ut det som passar henne o Fp.Därför ska jag citera vad Skolinspektionen har tagit upp som förbigått skolborgarrådet:
    # ”Statistik för de fem senaste åren visar att ungefär var fjärde elev i Stockholm som avslutar grundskolan inte når målen eller kunskapsmålen i samtliga ämnen,vilket är lägre än i riket”.
    # ”det finns över åren en variation i resultaten som gör det svårt att urskilja vilken effekt vidtagna åtgärder har fått på elevernas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen”
    # Skolinspektionen vill understryka att myndigheten redan år 2013 riktade kritik mot brister i likvärdigheten i Stockholms kommunss gymnasieskolor..kritiserade
    huvudmannen Stockholms kommun för att man inte följde upp resultaten i gymnasiesärskolan.. anmärkningsvärt att huvudmannen fortfarande inte kommit längre i detta arbete”
    # ”varierar huruvida fritidshemmen ingår i skolenheternas kvalitetsarbete,det vill säga om fritidshemmens verksamhet följs upp och utvecklas…bl.a. antog förvaltningen en plan för utveckling av fritidshemmen.. i dokumentationen som Skolinspektionen tagit del av finns dock inte någon redogörelse för målupp-
    fyllelsen i kommunens fritidshem”.
    Det här var ett axplock av synpunkter från Skolinspektionen.Ett mynt har alltid två sidor.Skolborgarrådet avslutar sin blogg med orden ”våra skolor är på rätt väg”, ”jag lovar..höja läraryrkets status”,..”förbättra löner”,..”förbättra arbets-
    miljön”..”en kunskapsskola för alla”. Floskler kan man ju alltid kosta på sig,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s