Det mesta har redan sagts om Maud Olofssons förslag om att elever ska kunna betygsätta sina lärare. Jag instämmer med Jan Björklund, facken och många andra debattörer i att detta är en dålig idé. Framförallt därför att det skulle underminera lärarens roll i klassrummet, samtidigt som det skulle ge elever ett ansvar de inte ska behöva axla. Jag är generellt  mycket öppen för  idéer från andra länder, även om just denna idé inte var särskilt produktiv. Johannes Åman kommenterar detta perspektiv i Dagens Nyheter idag.

Däremot är det precis som Maud Olofsson säger; vi ska aldrig acceptera att elever går ut skolan utan godkända kunskaper. Det är dock ett problem som bäst avhjälps av ett tydligt kunskapsfokus, ordning och reda i klassrummet, en uppvärderad läraroll,  tidiga betyg och tydliga kunskapsmål. Inte ett orimligt ansvar för eleverna och konstiga beroendesituationer för lärarna.

Advertisements

3 Comments »

  1. Håller helt med dig om detta. Konstig situation om en lärare ska betygsättas av sina elever, särskilt som man kan anta att dessa betyg inte kommer behöva motiveras eller kan ifrågasättas, vilket ju lärares betyg av elever kan.

  2. Ja håller med, det finns mycket i socialdemokratisk skolpolitik som motverkar sitt syfte och det här är ett praktexempel. Det var SSU som drev frågan innan den hamnade hos Maud Olofsson. Tanken är nog att eleverna ska lära sig att tycka om demokrati, men verkan blir det ju den motsatta om det inte fungerar. Det är risk för att eleverna kastar ut barnet med badvattnet när de upplever det vänsterpopulistiska kaos som blir resultatet av att eleverna ska tvingas göra något som de inte har lärt sig att göra, nämligen att sätta betyg. Tråkigt att c lider av en sådan idétorka att de måste kopiera den sämsta s-politiken.

  3. Blev lite förvånad när jag läste om trenden att få tre barn i Sverige och att du Lotta Edholm applåderade utvecklingen, även om den kunde skapa platsproblem:” ett kärt problem” skrev du, ”underbart när det föds många barn”. Men är det verkligen så bra på sikt att vi förmerar oss så våldsamt? Jag menar, tre barn kan vara ok., men är det någon vits i att ekonomiskt premiera familjer som får mer än tre barn?
    Globalt sett har vi ett befolkningsproblem, vi är redan för många till att alla skall kunna leva drägliga liv, och då menar jag inte på vår västliga lyxstandard. Men att alla säkras en någorlunda rimlig levnadsstandard med tillräcklig mat, skolgång,utbildning,hälsa osv. Då måste nog också vi inse att vi bör hålla vår egen befolkningstillväxt närmare ”status quo”, dvs. att det föds ung. lika många som dör och att de som kommer til landet utifrån också begränsar sin reproduksjon i solidaritetens namn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s