Socialdemokraterna har vid flera tillfällen i denna valrörelse anklagat mig för att ljuga. Sannolikt kan anklagelserna skyllas på en viss desperation, men förtjänar ändå att bemötas. Jag har aldrig ägnat mig åt lögner, vare sig omedvetet eller medvetet.

Den första ”lögnen” gällde Rinkebyskolans resultat. I en TV-debatt hävdade jag att många skolor i utsatta områden faktiskt förbättrar sina resultat. Jag nämnde Lillholmsskolan i Skärholmen, Rinkebyskolan i Rinkeby samt Enbacksskolan i Tensta som exempel. Socialdemokraterna hävdar att det är en lögn att säga att Rinkebyskolan förbättrat sina resultat. Resultaten i Lillholmsskolan och Enbacksskolan berör de inte. Sanningen är följande: Lillholmsskolan, Enbacksskolan och Rinkebyskolan tillhör de 10 skolor i Stockholm som förbättrade sina resultat (meritpoäng) mest mellan åren 2006 och 2008.  Under 2009 lyckades dessutom Enbacksskolan förbättra sina resultat ytterligare. Rinkebyskolan föll tillbaka från 195 till 163 meritpoäng. Under samma år tog skolan emot fler, till Sverige, nyanlända elever. Kan man kalla det en lögn att säga att en skola förbättrat resultaten när de gjort så under en rad år innan resultatet försämrats under ett enskilt år? När man samtidigt vet att nedgången i resultat beror på att skolan tagit emot fler elever som faktiskt inte behärskar det svenska språket ännu?

Den andra ”lögnen” enligt (S) gäller lärartäthet i skolorna. Det underliga med det påståendet är att Socialdemokraterna använder helt fel siffror för att bevisa sin tes. Roger Mogert påstår i en debattartikel i SvD den 11 september att Stockholm lärartäthet 2009 var 8,1 lärare per 100 elever. Källan sägs vara Skolverket. Kruxet är att siffran inte stämmer. Läser man Skolverkets statistik för Stockholm 2009 framgår klart och tydligt att lärartätheten än 8,4 elever per 100 elever. Det innebär att lärartätheten i Stockholm är högre än rixgenomsnittet på 8,2 lärare per 100 elever – inte tvärtom vilket S-företrädare upprepade gånger påstått i valrörelsen. En välvillig tolkning av Mogerts felaktiga siffra är att han helt enkelt läst på fel rad i Skolverkets tabell och tittat på siffran för S-styrda Göteborg. Där är nämligen lärartätheten mycket riktigt 8,1 lärare per 100 elever – och alltså under såväl Stockholm som rikssnittet. Lärartätheten är i dag exakt densamma som 2006, när (S) styrde Stockholm.

Socialdemokraterna påstår också att jag ljugit om att Stockholm satsar mest i landet på grundskolan. Under såväl 2008 som 2009 uppgav Lärarförbundet i ”Årets skolkommun” att Stockholm var den kommun i landet som satsar mest på grundskolan per elev. Detta är de resultat som legat till grund för mina uttalanden om att vi satsar mest på våra skolor. I dagarna har resultaten för Lärarförbundets undersökning 2010 kommit, och visar att Stockholm backat något till plats 20 av 290. Samtidigt visar Skolverkets statistik att Stockholm hör till de kommuner i landet som lägger störst del av skolbudgeten på undervisning. I Stockholm går i dag över 60% av skolbudgeten till undervisning, jämfört med 52% under S-styret 2002-2006. Under 4 år har Folkpartiet och de övriga allianspartierna i Stockholm ökat grundskolans resurser med mellan 13% och 15%. (S) satsningar under motsvarande tid 2002-2006 var 9%-10%. När det gäller gymnasiet har vi ökat resurserna med 10%, jämfört med ynka 2,4% under (S) styre.

Statistik kan användas på många sätt. Med ett lämpligt urval av siffror går det mesta att bevisa. Genom att lyfta fram enskilda exempel och blunda för helheten försöker Socialdemokraterna ge bilden av att den kommunala skolan utsatts för stora besparingar. Att den bilden inte stämmer överens med verkligheten tycks spela mindre roll.

Stockholm skolor har mycket att vara stolta över. Åtskilliga skolor, varav flera i utanförskapsområden, har gjort anmärkningsvärda resultatförbättringar de senaste åren. Samtidigt får vi inte blunda för det faktum att det finns skolor som halkar efter resultatmässigt. Jag är övertygad om att det går att lära av de goda exemplen och att framgång föder framgång. För mig ligger en av de stora utmaningarna under den kommande mandatperioden i att lyfta resultaten i alla Stockholms skolor. Då krävs en skolpolitik för kunskap, trygghet och studiero.

Annonser

3 Comments »

  1. Utan att kommentera argumentationen i övrigt: Angående lärartätheten så avser ju siffran 8,1 så väl kommunala som fristående skolor. 8,4 är siffran för enbart kommunala. Se SIRIS/Skolverket. Detta framgår dåligt i databasen för jämförelsetal.

  2. Christian, argumentationen måste rimligen angå den del av skolan som är politiskt styrd, den kommunala. Om andra skolor har färre lärare är det ju en sak mellan de som valt skolan och skolledningen där, inte en politisk fråga.

    Som Göteborgare undrar man om Stockholms skolor också står och möglar (rent fysiskt alltså). I Göteborg är en del skollokaler så fuktskadade att de är en sanitär olägenhet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s