Skolk ska skrivas in i elevernas terminsbetyg från och med nästa år. Beskedet från utbildningsminister Jan Björklund på förmiddagens pressträff är välkommet och angeläget. Jag tror att skolket har olika orsaker hos olika elever. Det krävs därför en rad åtgärder för att minska skolket, och en viktig åtgärd att skolan och hela samhället tydligt signalerar att skolk inte är okej. Föräldrar har dessutom rätt att veta om deras barn inte är i skolan, både genom daglig direktrapportering via t ex SMS och genom att det noteras i betygen.

I Stockholm beslutade vi att införa skolk i elevernas terminsbetyg redan i början av 2007, strax efter att alliansen vunnit valet. Eller rättare sagt, vi återinförde redovisningen av skolk i betygen. Ursprungligen infördes det redan när Jan Björklund var skolborgarråd i Stockholm 1998-2002 men när Socialdemokraterna tog över makten 2002 avskaffades rapporteringen av skolk i betygen.

Inte helt oväntat har dagens utspel redan fått kritik från den rödgröna oppositionen. Miljöpartiets borgarråd Yvonne Ruwaida raljerar över förslaget på sin blogg och vänsterpartiets Lars Ohly kallar förslaget för en återgång till ”en skola som bygger på hårdhet och respekt för överhet”. Socialdemokraternas  Ylva Johansson säger visserligen i en kommentar att (S) är positivt till förslaget, men det är knappast en garant för att det blir verklighet vid ett eventuellt maktskifte. Johanssons partikamrat i Stockholm, Roger Mogert, har åtskilliga gånger riktat kritik mot reformen under de gångna åren.

Även i andra kommuner är Socialdemokraterna starkt kritiska till att redovisa skolk i betygen. Läs till exempel Mathias Sundin och Niklas Frykman.

För mig är det självklart att elevernas olovliga frånvaro ska synas i betygen. Jag är glad att Stockholm återigen är föregångare i en viktig skolfråga som nu kan bli verklighet i hela Sverige.

Annonser

17 Comments »

  1. Jag tycker att det är ett efterlängtat beslut. Varför för oppositionen ständigt fram att Alliansen vill återgå till ett gammalt system? Det faktum att skolket kommer synas i betygen utesluter inte på något sätt att man samtidigt ska arbeta för en tryggare skolmiljö och bättre förutsättningar för lärande.

    Skolk har förutom de olika orsaker du nämner dessutom ibland en annan förklaring som inte är riktigt rumsren att tala om och det är att andra saker många gånger lockar mer än skolan även om lektionerna är lärorika och läraren bra.

  2. Men skolk i betygen säger ju ingenting om elevernas kunskaper. En elev som får VG trots 50% frånvaro borde ju få medalj, det är en grym prestation, så uppmuntrar inte detta till ännu mer skolk i vissa fall? Sen kan jag ju se att det kan funka som en morot för vissa elever som bara är lite slappa. Jag är delad! 😛

  3. Det reella utanförskapet

    Resonemanget om arbetslivet och skolan är bra om vi hade talat om en homogen grupp människor där alla skolkar pga av dålig studiemoral.
    Men för den grupp där det handlar om reellt utanförskap, dvs en känsla av att inte höra hemma bland andra och där skammen över sig själv är styrande så blir detta ännu en kränkning.
    Det kräver samtidiga insatser för att hjälpa ungdomar med bristfällig självkänsla. De flesta vet varför inte Karins eller Johans föräldrar kommer på sociala informationskvällar i skolan. Ibland handlar det om missbruk i andra fall om psykisk ohälsa i familjen.
    Hur kan vi göra för att hjälpa? Vad gör man i en liten kommun där de flesta känner varandra?
    Återstår att skolan har möjligheter till psykosocialt stöd och att samhället ser resursbehoven inom psykiatrin för att möta dessa behov.
    Hjälp också dessa ungdomar att få känna sig stolta över det de är och gör.

  4. Jag kan på inget sätt förstå varför skolket skulle bli mindre bara för att man skriver på ett papper att en elev skolkar. Kanske mindre gruppstorlekar så man kan utföra mer individanpassad undervisning skulle hjälpa?

  5. Frånvaro med resp utan ”giltigt skäl” redovisades väl tidigare i skolbetygen, frågan är varför det avskaffades.

  6. Skolket på gymnasiet minskade med 25 procent när skolket började skrivas in i betygen. Det var 1999 eller 2000. Socialdemokraterna avskaffade detta omedelbart när de kom till makten 2002 och skolket ökade då igen. (S) var också helt emot att det återigen infördes 2006. Mest läpparnas bekännelse när de igår sa att de stödjer förslaget.

    • Närvaro är självfallet väsentligt oavsett om det gäller under studietiden eller i arbetslivet. Men samtidigt med de glada tillropen om ökade närvarosiffror behöver frågorna ställas om vad det är som gör att kapaciteten minskar hos enskilda arbetstagare eller studenter. Vad kan möjligen ligga bakom och hur kan vi hjälpa till?

      Sett till arbetslivet så är en betydande del i rehabiliteringsarbetet på en arbetsplats kopplat till psykosociala faktorer som skilsmässa, sorg, ekonomiska eller juridiska problem, missbruk, psykisk ohälsa etc.
      Varför skulle det vara annorlunda i skolan och speciellt om den unge har en hemmiljö som är rent skadlig för utvecklingen!

      Kanske har värdet om valfrihet för individen genererat en negativ värdeförskjutning grundat i en upplevelse av bristfällig politisk ledning. En del av vuxensamhället kan i valfrihetens och individualismens namn till och med anse att det är försvarbart att blogga, porrsurfa, facebooka/twittra m.m på betald arbetstid. Kan vi människor beluta och handla som fullt ut rationella sociala varelser? Eller måste vi också ta hänsyn till mer primitiva sidor?

      Att ställa krav utan konsekvenstänkande är lätt, men om man gör det samtidigt som besparingar sker på just ungdomarna inom bla socialtjänsten (som i Stockholm men också i övriga landet) och BUP då cementeras det verkliga utanförskapet för dem som inte kan välja hemmiljö, icke mobbing, eller att välja bort egen psykisk ohälsa.
      Det räcker inte med att säga att man ska öka kraven på skolhälsovården. Det måste finnas resurser till det.

      Det är en mer rätt definition av utanförskap än den politiska omskrivningen av begreppet.

      Börja också tala socialpolitik samtidigt med denna sk nyuppfunna ”studiemoral” som ska ge samhället en god arbetsmoralisk uppfattning.

  7. Detta är en viktig fråga! Jag tror att såväl lärare som föräldrar behöver få något som bekräftar det de säger – att det är viktigt at delta i skolundervisningen och inte OK at skolka.

  8. LÅT LÄRARNA SKÖTA SKOLARBETET!

    Att skriva in skolk i betyget är en riktigt dålig metod ur två synpunkter:

    (1) Den fungerar dåligt. Stockholm har vad jag läst länge haft frånvaro inskrivet i betyget. Forskare som studerat resultaten säger att verkan på frånvaron är marginell.

    Det är en långsam metod. Att en lärare på morgonen går hem till eleven och följer honom/henne till skolan är effektivare och snabbare.

    Sedan finns det skäl till att elever skolkar. De kan vara utsatta för mobbing, kommit i dåligt sällskap med kriminella eller halvkriminella, vara raädda för att misslyckas, inte vakna på morgonen, knarka och andra orsaker.

    Skolans uppgift är att ta väl vara på elever och att hjälpa dem. Att skriva in frånvaro i betyget oavsett vad frånvaron beror på, i stället för att åtgärda hjälper inte eleven.

    (2) Att använda betyg till annat än att underlätta lärandet är fel! Så säger pedagogiska forskare. Politiker använder betygen till att sålla elever och nu till att skrämma elever.

    Men skolans huvuduppgift är att lära. Missanvändning av betyg försvårar lärandet!

    Politiker vet ingenting om skolan och hur den bör fungera.

  9. Skolk, ogiltig frånvaro, olovlig frånvaro. Vad är det? Vem i skolan/lärare kan skriva under det? Det är absolut OK att frånvaron ska registreras korrekt och tillskrivas elev och föräldrar – gärna tillfällen också. Men skolk? Man ska vara rädd om orden och dess valör. Kan det i en lagtext stå ett begrepp som är så oklart? Att utfärda betyg är en myndighetsutövning och den lärare/rektor som skriver under måste följaktligen göra en utredning innan han skriver under att eleven skolkat. Har lärarna tid med det?
    Varför inte gå tillbaka och se på de olika varianter som vi tidigare haft i Stockholms skolor?
    Siv Rodin
    Pensionerad f d lärare o studierektor, företagare i Stockholm.

    • Hej Siv,
      Jag tror att man i lagtexten kommer att använda begreppet ”oanmäld frånvaro” ej ”skolk”. Det är bara i det vardagliga som begreppet skolk används.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s