Idag publicerar DN min debattartikel om stadsmiljö. Folkpartiets besked är att vi ska vara rädda om Stockholms skönhet och speciella karaktär samt de känsliga kulturmiljöerna. Läs mer här.

Annonser

4 Comments »

  1. Att kategoriskt slå fast att inga högre hus skall byggas i innerstan låter som ett väldigt ogenomtänkt och drastiskt förslag. Populistiskt skulle kanske en del säga. Hade samma konservativa syn fått råda genom historien hade näppeligen vare sig Kungstornen, Stadshuset eller Globen byggts (den sistnämnda hade iofs kanske inte varit någon större förlust).

    Men vad är det då Folkpartiet vill bevara och förhindra händer? Mig veterligen har inte ett enda förslag lagts fram som innebär att man skall bygga nya höga hus på bekostnad av några av de klassicistiska stenhus som till stor del präglar Stockholm som stad. Däremot handlar det om förslag vid trafikplatser, industrimark och kanske där det idag står några av de brutalistiska lådor som man uppförde på 60-70-talet, och vilka till ganska stor del utgör Stockholms City efter de brottsliga rivningarna.

    Dessa hus runt bland annat Sergels Torg är, i mina ögon, anskrämliga. Inte bara för att dom är gråa kvadratiska betongklumpar a la 60-tal, utan för att dom varken är höga eller låga. Det känns som vilket trist småstadscentrum som helst i Sverige, fast något högre.

    Jag tror City skulle vinna på att placera en handfull högre hus (kanske 100-150 meter) på bekostnad av vissa av dessa. Det skulle ge staden en mer internationell urban prägel.

    Men då ”förstörs silhuetten”. Jaha, för det första så kan man konstatera att Stockholms silhuett alltid har förändrats. Nya Stockholms Slott, kyrkorna, Stadshuset, Kungstornen, Västerbron, funkishusen på Kungsholmsklippan, Kaknästornet, Skatteskrapan, Sergelskraporna, Wennergrens, DN-huset, Globen.. ja i alla tider har silhuetten förändrats. Nu har man dock alltså bestämt att petrifiera Stockholms utseende i evinnerliga tider? Staden är klar.

    Men den här omvurmade, ja rent gloriösa, silhuetten.. från vilket håll är det egentligen man menar? Silhuetten ser olika ut från olika vädersträck och altituder. Och hur många människor är det egenligen som i sin vardag befinner sig på Saltsjön, på Västerbron eller Skinnarviksberget för att betagas av denna silhuett? Är det inte så att människorna oftast befinner sig på gatunivån, där staden ser helt annorlunda ifrån. Från gatunivån så njuter man inte av en jämn horisont av tinnar och torn. Däremot är det, tycker jag, ganska häftigt att röra sig i ett stadscentrum som markeras av en del höga hus. Liksom att det är stimulerande att röra sig i exempelvis Gamla Stans trånga gränder.

    En levande och dynamisk stad är en heterogen stad. Likaså ger en arkitektonisk varierad stad en urban känsla. Så snälla, lås er inte i lösningar som bygger på konformitet och stockkonservatism. Det är inte det liberala och framåtskridande Folkpartiet som jag en gång kände till.

    Mvh

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s