I dagens DN finns en artikel om Ross Tensta Gymnasium och skolans utveckling under det senaste decenniet. De sista fem åren har Ross Tensta har gått från att vara en förortsskola med dalande betygsresultat till en nytänkande, modern och IT-intensiv skola som lockar allt fler elever och där både medelbetygen och högskolebehörigheten ökar för varje år. Men det är inte denna bild som ges i DN. ”Dyr USA-satsning ger klen utdelning för elever i Tensta”, lyder rubriken.

Sanningen är att Ross Tensta Gymnasium under de senaste fyra åren lyckats vända en starkt nedåtgående trend. Under 2000-talets första hälft dalade medelbetygen och behörigheten till högskolan. Samtidigt skedde en stor förändring av skolans elevunderlag, främst till följd av en ökad valfrihet i valet av gymnasieskola. År 2001 hade 58,5% av eleverna utländsk bakgrund. År 2006 hade andelen ökat till 87,9% – en siffra som legat relativt still sedan dess. Vad som däremot förändrats avsevärt de sista fyra åren är andelen högskolebehöriga av de som fick slutbetyg, som har ökat från 57 till 74 procent. Även medelbetygen har ökat, liksom antalet sökande till skolan.

Rektor Inger Nyrell har berättat för mig att även om många elever fortfarande inte når toppbetyg så är skolans studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Som exempel nämner hon att alla handelselever fått fast jobb efter examen nu i vår. Skolan satsar stort på att ge eleverna en bred kompetens inom många områden, som datorkompetens, självförtroende och prestationsförmåga.

Självklart måste man som ansvarig politiker eller skolledare alltid fråga sig om ekonomiska satsningar och pedagogiska förändringar leder till önskat resultat. Ross Tensta Gymnasium har jobbat efter Ross-konceptet fullt ut sedan 2006. Skolan jobbar mycket aktivt kring samverkan med näringslivet och är en av Stockholms spjutspetsar när det gäller IT i skolan. Eleverna har många gånger kunskapsluckor från grundskolan men trots det ökar både högskolebehörigheten och betygsresultaten. Jag är personligen ganska övertygad om att om inte 2000-talets storsatsning på skolan kommit till stånd, så hade Tensta Gymnasium med all sannolikhet inte längre funnits i dag.

Advertisements

24 Comments »

  1. Med bestörtning läser man Dagens Nyheters våldsamma sänking av Stockholms stads satsning på RTG (Ross Tensta Gymnasium) sedan 2003.

    Dels finns det ett antal vinklingar i statistiken som är ovärdig dagstidnings journalistiken. Sedan visar Ulrika By att hon inte har någon förståelse för vad ett utvecklingsprojekt inom skolan innebär, när man bryter ny mark inför det stora paradigmskifte vi pedagogiskt och metodiskt står inför i det 21:a århundradet. Jag har läst många andra artiklar av just Ulrika By och jag måste säga att jag är förvånad att hon väljer att sänka ett förortsprojekt som detta. Det finns också rena felaktigheter som ter sig märkliga. Var har hon hittat sina citat exempelvis? Reaktionen bland elever och lärare är chockartad. Jag har läst ett brev som en elev på skolan har skrivit till reportern, det är ju intressant att han vet vad källkritik är. Hoppas kunna delge innehållet på vår hemsida inom kort.

    Några kommentarer till artikeln:
    Eleverna får inte några datorer – de lånar dem och vi har haft en mycket kostnadseffektiv hantering. När vi började var detta bland de första 1 till 1 projekten i full skala i Sverige. Det fanns inte mycket erfarenhet men samhällsnyttan har varit stor med den spridning av know-how till andra satsningar som varit generös och omfattande.

    66% har slutbetyg 4 år inom påbörjade gymnasiestudier.
    Tydligen har inte Dagens Nyheter läst skolverkets statistik eller, missuppfattat den.
    66,4 % gäller alla elever även de som går IVIK och PRIVIK, de har alltså inte kommit in på de nationella programmen.
    Tittar man på de nationella programmen som har relevans i frågan är siffrorna helt annorlunda.
    Se Skolverkets statistik på:

    ”http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&notgeo=&report=gystrom2004&p_skol_kod=018017701&p_verksamhetsar=2009&p_hm_kod=&p_lan_kod=01&p_kommun_kod=0180&p_kgrupp_kod=&p_komminv_kod=&p_rapport=gystrom”

    Där kan man också se att de elever som har gått igenom gymnasiet på det femte året efter starten når högre än det nationella genomsnittet.
    Dvs.: Man behöver lite längre tid pga av olika orsaker.
    Ska man verkligen vara så lumpen så att man sparkar på dem som ligger. Dessa som sedan tar sig upp och vidare med den äran?

    Om inte satsningen skett på RTG när den gjordes, så hade med stor sannolikhet Tensta varit ett skymningsland för ungdomarna i förorten. Det brinner inte i Tensta på det sätt som det gör runt om i världen i liknande etniskt segregerad områden. Varje satsad krona återbetalas i detta faktum. RTG är en levande och viktig motkraft, där lärare, personal och elever bidrar efter sin förmåga. Det finns ingen här som menar att vi inte kan bli bättre, det kan vi definitivt, men det finns många komponenter att skruva på och justera.

    Eftersom IT i lärandet är mitt eget specialområde hävdar jag med rak rygg och stolt huvud att vi, när det gäller tillämpning av digitala media i pedagogik och metodik, i riktigt många fall nått fram till Världsklass 2010. Det innebär inte att andra lärare och skolor inte når dit. Jag bara hävdar att vi har många pedagoger som har gjort den mycket stora resan att transformera sitt arbetssätt till att bli modernt och kvalitativt för det 21:a århundradet. I många fall har vi lyckats att gå från ett teoretiskt arbetssätt till ett erfarenhetsbaserat, som passar våra ungdomar mycket bättre. Troligen passar det hela vår tids ungdomsgeneration bättre, som generellt sett, har en motivationsbaserad attityd till lärande. Detta till skillnad från traditionell metodik som är en kopieringskultur där läraren läser före och eleven läser efter. Men, det har tagit tid, det finns klent med stöd från våra förlag till detta, men det lärarna gör är helt enkelt strålande. Vi har också fram till idag haft en understödjande organisation med IT-hjälp.
    Jag ser det som en ”biotop”, där lärare, elever, digitala media och understödjande personal och strukturer bidrar till utvecklingen. Tyvärr ska denna nu nedmonteras och tas ifrån oss. Men det är en annan fråga.

    Seth Norberg
    IT-samordnare och IT-pedagog
    Ross Tensta Gymnasium

  2. Vi håller starkt med Seth Norberg och Lotta Edholms kommentarer kring DN´s artikel. Ross Tensta Gymnasium är en central del av Järvaområdet och arbetar på ett modernt och nytänkande sätt. ”Skolan mitt i byn” har i Tensta blivit verklighet tack vare ROSS-konceptets helheltssyn på elevens välmående. Det är enkelt att stirra sig blind på siffror och statistik, visst har satsningen kostat pengar, men hur mäter man statistik kring förebyggande arbete och framtidstro? Ross Tensta Gymnasiums elever som fått Rosspedagogiken under sina gymnasieår har fått en utbildning för framtiden med kontakter i näringslivet, dator/IT-kompetens, knutit kontakter med omvärlden och mycket mer. Det är enligt oss en trevlig, lugn och harmonisk stämning i skolan och det finns mycket resurser för de som behöver stöd i undervisningen och som Seth skriver så har en del av eleverna en bakgrund som gör att de behöver lite mer tid än andra. Vi har mycket duktiga elever som kommer förändra världen.
    Vi anser att det är viktigt och nödvändigt att granska den svenska skolan för att säkerställa kvaliteten för ungdomarnas utbildning, men vi kan aldrig lita på en så vinklad artikel där fakta inte kan bevisas och är rent av felaktiga och där samtliga enkätpersoner är anonyma. En duktig grävande journalist är neutral och har inte rubriken klar innan man börjat skriva.
    Ross Tensta Gymnasiums elever ska vara stolta, de har fått en unik utbildning och har en otrolig konkurrenskraft den dagen de springer nerför trappan med studentmössan i handen!
    Nenne Thorin & Maria Zahir
    Stolt och nöjd personal
    Ross Tensta Gymnasium

  3. Ulrika By har pratat med ”många” lärare på RTG. Jag undrar om hon inte räknar ett, två, många? Jobbar dessa källor överhuvudtaget kvar på skolan? Kritiken som framför känns förlegad och dök upp internt när satsningen på skolan inleddes, dvs för sju år sedan. Jag känner igen argumentationen från pensionerade kollegor som bittert efterfrågat 30 elever instängda i ett klassrum utan fönster, energiskt antecknande varje ord läraren antecknar på whiteboard-tavlan så att sanningarna ska kunna memoreras ordagrant till nästa prov. Kanske är det den skola Ulrika By tror ska gynna förortens ungdomar i ett framtida Sverige?

    Men det är inte den skola vi har på RTG idag. I det arbetslag som jag är ledare (Handelsprogrammet och Samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning) för har vi en undervisning som inriktas på inlärning i projektform med inriktning på entreprenörskap och ekonomi. Våra elever på Handelsprogrammet utvecklas under tiden hos oss till anställningsbara ungdomar med framtiden i egna händer. De erbjuds i mycket hög utsträckning fasta jobb efter, eller till och med före, examen – trots ibland så låga ingångsbetyg som 30 p. Är inte det ett integrationsprojekt, så säg?

    Några av våra elever på SpEk-programmet driver en arbetsförmedling för sommarjobb åt skolans elever. Några andra genomförde under Långfredagen en fotbollsturnering för högstadieungdomarna i Tensta – över 100 ungdomar spelade fotboll från 7 – 22 under en dag när de annars inte haft något att göra. Fyra tjejer i åk 1 driver en klädinsamling där de samlar in kläder och skickar de vidare till Afrika.

    Vad hade området Tensta varit utan vår skola? Det vore intressant att höra vad Ulrika By har för vision för området.

  4. Tack för inlägget och ditt stora förtroende!

    Förutom de tre lärare och två elever som citerades av journalisten, kan jag glatt meddela att vi dryga 85 ur personalen och 650 från elevskaran, är mkt stolta över vår skola, vår rektor, vår stadsdel och vår pedagogiska modell, Rosskonceptet.

    Jag undrar om det inte vore mer intressant för journalisten, och tidningen, att istället för att negativt värdera en skola som lyckats och som betyder enormt mycket för många ungdomar och föräldrar i närområdet – ställa sig frågan vad det kostar samhället och skattebetalarna att merparten av Stockholms och Svea Rikes skolor, bedriver undervisning á la traditionellt manér som om tiden stått still?

    Vi förbereder eleverna för en föränderlig framtid och ger dem de bonuskunskaper många andra skolor inte kan ge. Det med hjälp av en genomtänkt pedagogisk modell och inte minst en absolut fantastisk lärarkår som har verkligheten med sig i klassrummet och eleven i fokus. En alternativ pedagogisk modell är inget mål i sig, det är ett medel för att eleverna lättare, och till bättre resultat, skall nå målen!

    Heja Ross Tensta Gymnasium.

  5. Något är ruttet i staten By

    Alla som arbetar i skolans värld vet vad deras arbete är värt. Värdet ligger i det som händer i mötet med eleverna. Lotta Edholm vet vad hon talar om. När man vet vad man talar om har man tagit reda på saker. Man har frågat fler än 1, 2. Enkelt, eller hur?

    Ross-konceptet ägnas i Ulrika Bys artikel inte många rader. Det är intressant. Hon är hjärtligt välkommen att besöka oss för att ta reda på mer om konceptet – och för all del – fråga 1, 2 många fler.

    Alla vi som arbetar på Ross Tensta gymnasium vet vad vårt arbete är värt. Det blir svårare när beskrivningen av det arbete vi lägger ner inte överenstämmer med en beskrivning som görs av någon som inte varit med i processen. Kanske inte ens varit på plats och observerat det som sker/har skett? Kanske inte ens bemödat sig att ta fram de framgångsfaktorer som såväl Lotta Edholm som Seth Norberg, Björn Dahlman, Nenne Thorin, Maria Zahir och Sofie Nyström tar upp i sina kommentarer.

    Det största problemet med Ulrika Bys artikel är inte att den är vidhäftad med taffligt underbyggd statistik och är ett hårt slag mot alla dem som arbetat med konceptet under lång tid med goda resultat. Det största problemet är att artikeln inte ens beskriver Ross Tensta gymnasium utan ger sken av att så är fallet.

    Runar Krantz

  6. Tack Lotta!

    Jag vaknade idag och läste med bestörtning hur en journalist (Ulrika By) på DN en morgontidning som jag tidigare haft stort förtroende för genom lögner och förvriden statistik försöker förgöra den skola som jag med stolthet arbetar på.

    Jag skulle gärna vilja vet vilka det är som Ulrika By säger sig talat med, om hon gjort det vill säga. Jag tycker mig nämligen liksom andra hör ekot av gamla röster från lärare som jag inte sett på mycket länge. Jag är dessutom själv facklig förtroendeman och känner inte alls igen kritiken som ges. Jag ställer mig mycket tveksam till att Ulrika By verkligen talat med ett fackligt ombud på vår skola!

    Jag skulle gärna se att DNs chefsredaktör Gunilla Herrlitz granskar artikeln och materialet som Ulrika By säger sig ha. Jag är säker på att hon får be om ursäkt för de övertramp som Ulrika By gjort sig skyldig till!

  7. Jag läser DN varje morgon till frukost. Men idag fick jag nog!
    Först och främst så Jag håller med om ovanstående inlägg ifrån mina kollegor och arbetskamrater på Ross Tensta gymnasium (RTG)! Jag vet precis som ni skriver att den statistik, citat och påhopp som Ulrika By, DN, använder sig av är felaktiga. Detta har dessutom belagt via källor som finns angivna ovan.
    När jag läser Ulríka Bys artikel så blir jag kränkt. Kränkt som lärare, Kränkt som person och Kränkt för mina fantastiska elever skull. Jag läste tidigare i år en krönika om att vi alla idag blir just kränkta! Att det blivit ett modeord. Men nu är jag, just kränkt. Det känns så djupt, jag är ledsen, sårad och besviken. Hur kan en seriös journalist, Ulrika By, välja att uttrycka sig på detta sätt om min skola, min fantastiska gymnasieskola – Ross Tensta gymnasium.
    Hon skriver i sin artikel att Ross konceptet påstås vara unikt. Ja, men det är unikt! Vi är den skola på denna sidan Atlanten som arbetar med just detta koncept. Hon kan inte genom att lägga in värdeord förstöra det vi byggt upp tillsammans på denna skola. I sin kommentar till bilden så skriver hon att Nyamko Saonis budskap var att det är att svika eleverna att inte ställa krav på dem!
    Det gör vi varje dag! Våra elever tycker att vi, lärare, är jobbiga för vi ställer frågor som inte går att besvara med: Ja, Nej eller 1945… Vi kräver mer av de elever som studerar hos oss. De ska reflektera, de ska se samband och de ska jämföra med då och nu och i morgon. Vi arbetar aktivt med pedagogik. Vi är tydliga med mål och kriterier för våra elever. Vi är tydliga med vad som krävs för att klara kurserna på RTG som eleverna läser inom sina program. Vi hittar var eleverna lyckas och stöttar dem så att de lyckas mer.
    På RTG ser vi individen – varje elev har förutsättningar att lyckas med det de vill. Vi stödjer, lyssnar, hjälper våra elever. De är fantastiska, duktiga och de vill. De vill fungera i vårt samhälle. De vill studera, arbeta och lyckas. På RTG har vi en aktiv diskussion med varandra och med våra elever hur det är att leva med flera kulturer. Hur kan vi nå fram och vad kan vi göra för att varje individ ska kunna möta de olika kulturer som ingår i deras liv för att fungera i vårt samhälle. Detta är vår vardag och den är utmanande, ibland utmattande och många gånger spännande men inte utan lösningar. Vi viker inte för problemen vi arbetar med dem. Våra elever är vardagshjältar och de kommer, var så säker, att synas och höras i framtiden. De har kompetens att möta världen, med ett livslångt lärande. Världen förändras varje dag och vi med den. Men det har kanske Ulrika By missat….

    Gunilla Brändefors
    Lagledare på Samhällsvetenskapliga programmet
    Ross Tensta Gymnasium

  8. I min ungdom hänvisade man ofta till det som stod i morgontidningarna. Så gott som allt som skrevs var korrekt och redaktionerna ansåg det vara ytterst viktigt att föra fram sanningen.

    Tydligen är det inte så idag. Var och en som känner till lite om Ross Tensta Gymnasium och läser dagens DN hittar snart flera felaktigheter i tidningsartikeln. Man kan bli förvånad över att sådana skriverier får så stort utrymme i en av de största morgontidningarna.

    Är man på DN beredd att ta in vad som helst framöver?
    Finns det ingen som granskar så att iallafall de värsta felen uteblir?

    Lärare sedan 1985 i ovan nämd skola och har följt utvecklingen i ganska många år och är övertygad om att vi är på rätt väg!

  9. Jag instämmer till fullo med mina kollegor ovan. Vill endast lägga till en kommentar till att Ulrika har pratat med fackombud i frågan om att ”glasväggarna” skapar stök i skolan. Detta torde alltså vara en arbetsmiljöfråga och då kan man tycka att hon ska ta kontakt med skolans skyddsombud. Jag kan med bestämdhet påstå att hon inte har pratat med skyddsombudet. Den rollen innehas av mig! Jag har varken den egna inställningen eller fått några klagomål från kollegorna att dessa ”glasväggar skapar stök.

    Mats Öström
    Skyddsombud på Ross Tensta Gymnasium sedan 2003
    Lärare i historia och geografi på handelsprogrammet och samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning

  10. Vill inte hugga någon/några i ryggen här, men det är väl snarare en skicklig journalistik att utan minsta lilla skam visa verkligheten genom en oförankrad och främmande bild, eller är det bara jag som fascineras, för vem annars skulle våga på en sådan djärv sak? För övrigt är det väl lite av en vardagsmat att dagstidningar och kvällspress kränker personers integritet, eller trampar på organisationers värdegrunder, kör över mindre grupper osv. Kanske är det jag som misstar det hela? Visst är det enkelt att klanka på de som får minst gehör i etablissemangets media. Samtidigt kan inte heller detta gensvar till DN-artikeln heller vara särskilt tilltalande för elever på RTG, för både lärare och personal borde beskriva elevernas bild, inte hur fantastisk man tycker ens arbetsplats är, det är inte alltid så att elevers syn och lärarens stämmer överens, dock borde inte de eldsjälar till lärare beröras av denna kritik.
    Låt eleverna komma till tals, en sak ska man ändå ha klart för sig, att det alltid kommer existera problem och brister, frågan är bara vems verklighet som får tolkningsföreträde och gehör.

    • Jag skulle inte vilja påstå att det är god journalistik att med dålig underbyggd och bortsorterad fakt försöka skapa en bild av någonting. Vad det än handlar om. När det gäller eleverna så uppger de i anonyma enkäter att de trivs, att lärarna är bra och att undervisningen är bra. Duger det som svar på hur det är ur elevernas perspektiv? En elev har på eget bevåg kontaktat Ulrika By.
      Så om man ska kunna hävda tolkningsföreträde tycker jag att man åtminstone borde använda sig av relevant och uppdaterad information. Det borde vara ett minimikrav.

  11. Riksdagsvalet närmar sig, och de lite trubbiga skoldebattfrågorna som alltid tar plats i media blir ännu talrikare: Kunskap, rätt och fel, ordning och reda. Svart och vitt. Bra och dåligt.
    – Valtider är inte nyansernas bästa tid…
    Kanske är det så man ska läsa Dagens Nyheter-artikeln?

    Du har här på bloggen redan markerat att Ulrika Bys artikel inte ger en korrekt bild, och de samstämmiga kommentarerna från RTG-medarbetare talar sitt tydliga språk. Synd att DN-artikeln är gömd för kommentarer via beslutet att inte ha den på DN-webben.
    Konspirationsteorierna får därmed god näring…

    Jag har under flera år varit en imponerad konkurrent till RTG, i egenskap av rektor för en annan gymnasieskola i Stockholmsområdet – YBC i Nacka. Numera driver jag det egna bolaget Business Creatives Sweden, där jag hjälper skolor som vill utveckla och förändra sin verksamhet, och har i min nya roll dessutom på djupet studerat skolor i Sverige och utomlands som verkligen försöker driva skolutvecklingen framåt – i synnerhet de som jobbar med nya grepp, ny pedagogik, utveckling, 21st century skills osv.

    Jag kom nyss tillbaka från två veckors olika studiebesök i USA, och en skola som imponerade stort på mig var Ross School på Long Island. De jobbar med ett ytterst genomtänkt curriculum och kan visa på mycket goda resultat. Det är intressant att de inte bara lyfter faktakunskaper och kursmål, utan tar ett mycket bredare, holistiskt grepp på elevernas utveckling.

    Det är verkligen spännande att den modellen nu applicerats i ett så pass segregerat och studieovant område som Tensta. En satsning att vara stolt över som Stockholmare. Men man måste komma ihåg att Ross-pedagogiken ÄR ett annat sätt att se på lärande. Det ÄR en annan slags skola. Det är inte konstigt att ett så pass avancerat projekt tar tid att få på fötter till 100%. Och faktum är att man faktiskt HAR lyckat bra med väldigt mycket, trots den korta tiden (du vet ju hur många år det tar att ändra på saker i svensk skola…).
    – Svensk skola har massor att lära av Ross och RTG!

    RTG och dess medarbetare har helt enkelt gjort ett utmärkt jobb.
    Därmed inte sagt att detta projekt på något vis är färdigt. Det är aldrig någonsin skolprojekt! RTG har massor av stora utmaningar framför sig. Eleverna behöver få bättre träff på kunskapsmålen, man bör fundera noga över hur man kan utveckla sin 1:1-satsning, man behöver attrahera fler elever från andra områden av Stockholm, man måste fånga upp och lyssna på de lärare och elever som onekligen ÄR kritiska, mm.
    Men inget av detta står i opposition till Ross-satsningen. Tvärtom är den en strålande bas för dessa – och andra – framtida utmaningar.

    Det jag spontant tänker efter DN-artikeln igår är att RTG och Stockholms Stad behöver bli bättre på att kommunicera vilka tankarna bakom Ross-projektet i Tensta är. – Hur ser konceptet ut? Hur jobbar man? Vad är nytt? Vilka utmaningar finns? Vilka resultat kan man faktiskt se? – Okunskap är kritikens bästa vän…

    Och jag hoppas att både politiker och elever nu gör sina röster hörda och ger en motbild, som bättre speglar verkligheten.

    Hans Renman

  12. Jag läser med intresse inläggen som ger en annan bild av Tensta Ross. Kul att den mediekritiska diskussionen är i gång.

    Vi startar nu en diskussion kring frågan på mediegranskande nyhetstjänsten Second Opinion. Alla är välkomna att skriva på vår sajt, och jag vill gärna ha inlägg från både elever, lärare och andra berörda, som vill ge sin syn på saken.

    Naturligtvis är även personer som är positiva till artikeln välkomna att skriva! Hör av dig till oss eller gå direkt in på sajten.

    Mvh, Hanna Navier, redaktör Second Opinion

  13. Hej!

    Det är inte första gången DN skriver väldigt snävt om Tensta gymnasium. Jag är gammal elev och redan i slutet av 90-talet uppkom debatt kring skolan och då fanns tyvärr inte nätets sociala plattformar på samma sätt. Vi elever försökte bemöta debattartikeln som var väldigt trångsynt och dåligt underbyggd, utan att få gehör. Tack och lov för internets utveckling så att fler får ge sin syn på det medierna skriver!

    Att Tensta gymnasium har haft problem, det går inte att sticka under stol med, men något som alltid har funnits på skolan är en vilja att göra något åt det också!

    Mvh
    Anna S, tog studenten 1998 och följer med intresse vad som sker med min gamla gymnasieskola.

  14. Till förra året var jag i tre år ordförande för föräldraföreningen på Tensta (just fram till namnbytet). Det var förvisso en blygsam verksamhet och dessvärre lyckades vi inte med att hitta nya föräldrar som velat föra arbetet vidare. Men föräldraföreningar är sällan sucéer på gymnasieskolor.
    Tror mig hursomhelst ha fått en hyggligt bra bild av skolan – naturligtvis framför allt från min son som valde Tensta för att bredda sin erfarenheter och ta del av det naturvetenskapliga forskningsprogrammet.
    Det mesta om Ross Tenstas förtjänster är redan sagt i tidigare inlägg. Får jag bara tillägga något om studiekrav och studiekvalitet. Ross Tensta vill ju vara attraktivt både för förortens närboende och andra Stockholmsungdomar från mer priviligierade sammanhang – att ge ett alternativ till den förhärskande trenden att alla söker sig till innerstaden.
    Den ambitionen är fortfarande svår att förverkliga; Men jag kan inte föreställa mig att min son och hans kamrater som satsade hårt på NV-programmen kunde ha fått en mkt bättre gymnasieutbildning än den de fick i Tensta. Kombinationen av Ross och samverkansprojekt som det med KI gav en både krävande och högklassig ämnesutbildning utöver den erfarenhet av det verkliga samtids- och framtidsSverige som det innebär att ha pluggat i Tensta.
    Jag vet inte vilka glasögon eller skygglappar som statsrådet Sabuni och min gamla DN-kollega Ulrika By haft med sig när de fått flumvibrationer av att ha kommit till RTG.
    Anders Mellbourn

  15. Hej jag är en gammal elev som tog studenten från samhällsprogrammet i Tensta 2005.
    Jag måste bara säga att den kunskapen som jag fick med mig från Tensta har varit till stor hjälp för mina vidare studier.
    Det är tyvärr inte första gången som DN har gett en skev bild av Tensta i allmänhet. DN läses av många och därför bör det vara extra viktigt för DN att vara mån om informationen som dem förmedlar.
    Jag anser att Ulrika By ska ta och kolla igenom hennes källor igen och faktiskt förmedla saningen till läsarna. Att hon inte vill träffa någon från RTG är förmodligen för att hon inte kan stå till svars för hennes handlingar.
    Enligt Minoo Alinia som diskutrerar vardagsrasism så är det dem subtila och indirekta handlingarna som är farligast.

  16. Jag har jobbat de senaste 3,5 åren på ROSS Tensta gymnasium och varit aktiv fackligt, som biträdande lokalombud för LR, de senaste två åren. Jag känner inte igen att de fackliga represanter på skolan ska vara emot själva konceptet. Jag skulle gärna vilja vet vilka fackliga representanter som Ulrika By säger sig ha talat med.

    Det är högt tväksamt och oärligt jornalistik att sätta ord på munnen på folk man inte har pratat med. Vilket borde få DNs chefsredaktör Gunilla Herrlitz granskar artikeln och materialet som Ulrika By säger sig ha. För att det hon skriver stämmer inte!!

    Necmettin Sahindal

  17. Inger Benselfelt och Camilla Seton-Benthin

    Vi håller med om allt det som våra kollegor och elever skrivit i ovanstående inlägg angående Ulrika By’s onyanserade artikel om Ross Tensta Gymnasium (RTG).
    Ulrika By hävdar i artikeln att locket skulle ha lagts på den interna kritiken. Detta vill vi, som var med då, hävda inte stämmer. Inger Nyrell har ALLTID varit oerhört lyhörd, mottaglig för saklig kritik, elevtillvänd och har hela tiden elevernas bästa för ögonen. Så även personalens.
    Att Rosskonceptet skulle lanseras var ett politiskt beslut, rektor Inger Nyrell fick förfrågan om att införa detta på skolan och tackade ja till det. I samma veva beslutade hon också att införa lärarlag på skolan. Detta var då något relativt nytt inom gymnasieskolan. Båda dessa förändringar innebar påfrestningar på såväl lärare, elever som övrig personal. Det är ju allmänt känt att omorganisation och utvecklingsarbete är jobbigt för de inblandade och oftast kostar, både monetärt och på andra vis. Förändring tar dessutom tid.
    Många av våra elever kommer dessutom in på skolan med mycket låga betyg från grundskolan. Utvecklingen dessa ungdomar gör under sin tid på RTG är fantastisk. Både studiemässigt, socialt och utvecklingsmässigt på ett personligt plan. Hur mäter man social och personlig utveckling med statistik?
    Vi undrar också om Ulrika By inför artikeln har kontaktat någon av alla de som jobbar på eller är elever på skolan NU? Ulrika By skriver också att segregationen har ökat på skolan. Självklart har den det eftersom huvuddelen av eleverna kommer från närområdet, där andelen boende med utländsk bakgrund också har ökat de senaste åren.
    Utvecklingsarbete och förändringsarbete tar tid och måste få ta tid. Resultaten ser man oftast inte förrän efter en tid. Där är vi nu.

    Inger Benselfelt, skolsköterska Ross Tensta Gymnasium, anställd sedan 1995.
    Camilla Seton-Benthin, kurator Ross Tensta Gymnasium, anställd sedan 2002.

  18. Hej där, jag har blivit uppmuntrad till att skriva en kommentar här. Så jag väljer att dela med mig vad jag skrev till Ulrika.

    Hej Ulrika!
    Jag heter Abud Adayson och går på Ross Tensta Gymnasium. Jag har läst din senaste artikel om våran skola.
    Jag kan inte rå för att skriva dig detta brev, detta är första gången jag gör det här, men jag är så j*vla upprörd.
    Allt du skriver är FALSKT! Okey, det är sant om att skolan har fått alla dessa bidrag men du nämner om glasväggar o.s.v… Allt du nämner som skolan har använt sina pengar till är FEL! Sedan nämner du att 4/5 spelar spel och chattar hela dagarna, helt fel! Du nämner även att vi elever inte får rätt till de undervisningar vi har rätt till, helt FEL!

    Det är så roligt, skrattretande att läsa din artikel UTAN några som helst källor. Du säger att en elev säger ”Det var ingen som fattade något av Ross, inte ens vi som försökte bry oss” och ”I min klass var det många som satte sig längst bak och spelade datorspel. Det var aldrig någon som sa åt dem”

    Det första citatet: Vi här på gymnasiet(jag har frågat runt) vet vad Ross konceptet går ut på. Så min fråga till dig är vem har du ställt frågan till? Jag ser ingen källa. Du säger att vi inte får någon undervisning. Här har du något som jag har lärt mig. KÄLLOR!! Viktigt om det ska publiceras eller liknande. Jag ser inga källor!

    Andra citatet: Jag har varit med om elever som spelar spel.
    Nr1; spel portarna i gymnasiets nätverk är BLOCKERADE!
    Nr2; Elever som spelar spel på nätet. Så snabbt en lärare ser något sådant ELLER misstänker det så stänger de av nätet för eleven!
    Nr3; Så snabbt något sådant händer så BESLAGTAS datorn. Det betyder att du inte får tillbaka datorn på 24 timmar. Om det upprepas så höjs straffet till 1 vecka!

    Jag börjar sucka när jag läst klart artikeln. Det är synd, för jag vet inte vad du försöker få ut av det. Har du något hat mot Tensta förorten och Ross konceptet för jag har läst några av dina andra artiklar om Tensta. Jag tycker bara synd om dig. Jag skulle vilja ha dig här en dag. Kolla, iakta och observera vad som händer här. Detta är ett område för ALLA. Jag vet inte om någon inte känner sig välkommen här.

    Meningen med mitt brev till dig är; Kom ner hit och rätta dina fel, intervjua elever och lärare PÅ RIKTIGT denna gång. Sen kan du skriva en riktig artikel om Ross konceptet!

  19. Hej

    Jag arbetar också på Ross Tensta gymnasium, som är en mycket trevlig arbetsplats. Jag har några frågor till skolborgarrådet som jag tror kan intressera många, inte minst bland de som arbetar inom Stockholms kommunala skolor.

    Folkpartiet ser positivt på Ross-projektet och Ross-konceptet, och Du ger flera exempel på framsteg. Vill Folkpartiet och dess allierade verka för att sprida Ross-konceptet till fler kommunala skolor, både grundskolor och gymnasieskolor?

    Finns det idag resurser för att göra om den satsning som har gjorts i Tensta på fler kommunala skolor? Är Folkpartiet och dess allierade annars beredda att skjuta till de pengar som behövs för att göra andra skolor lika framgångsrika?

    Om Ross-konceptet skall spridas, kommer de skolor som kan bli aktuella att få ta ställning till saken själva eller kommer besluten att fattas i Utbildningsnämnden?

    Per Amundson

  20. Hej!
    Tycker att det är roligt att se att så många vill skriva om Ross Tensta!
    Per Amundsson ställer en rad olika frågor som jag ska försöka besvara.

    Jag ser inga hinder för att grundskolor samverkar med Ross Institute eller utvecklar andra profiler.
    Så som lagstiftningen för resursfördelning har ändrats finns små möjligheter att ge enskilda skolor särskilda utvecklingsbidrag. Det är därför rimligt att skolor själva finansierar sin utveckling. Det finns alltid möjlighet i renoverings- och ombyggnadsprojekt att anpassa lokaler och inventarier till hur verksamheten är tänkt att genomföras.

    Flera skolor i staden, främst på Järvafältet, har deltagit i aktiviteter med Ross Tensta gymnasium och Ross Institute. Detta började under förra mandatperioden och finansierades genom den dåvarande Kompetensfonden. Detta ledde dock inte fram till att någon av dessa grundskolor startade en process för att certifiera sig.

    Beslut om hur en grundskola ska profilera sig fattas normalt av skola/rektor, eftersom det är rektor/skola som förfogar över resurser och timplanefrågor. Ibland fattar förvaltningen eller nämnden sådana beslut eftersom det är flera skolor som är inblandade.

    Det finns fn inga planer på att nämnden fattar några inriktningsbeslut om att grundskolor ska certifieras enligt Ross-konceptet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s