I går besökte jag språkförskolan Bamse tillsammans med Ann-Katrin Åslund. På förskolan går 24 barn med språkstörning – ett ganska okänt funktionshinder som ställer till stora problem för de barn som drabbas. Språkstörning kan se olika ut – man kan ha uttalssvårigheter eller svårt med ordföljd och meningsbyggnad, ordförråd eller grammatik. Det blir helt enkelt svårt att göra sig förstådd och kommunicera med andra. Ungefär 1% av alla barn har en språkstörning, berättar Bamses cheflogoped Eva Wåhlström.

Bamses cheflogoped Eva Wåhlström

Bamse startade sin verksamhet 1986 med en avdelning och har successivt utökats. Under den här mandatperioden har Folkpartiet drivit på för fler platser och 2009 öppnades ytterligare en avdelning på förskolan som samtidigt fick nya lokaler på Tantogatan på Söder. I dag har Bamse tre avdelningar med barn i 4- till 6-årsåldern. Hit kommer barnen efter remiss från logoped och behovsprövning som görs av Bamses personal. Under ett par år på Bamse tränas barnens språkutveckling intensivt med målet att de ska kunna börja i en helt vanlig skolklass från årskurs ett. Eva Wåhlström berättar att sju av tio barn går vidare till vanliga skolklasser. Några barn behöver fortsatt stöd efter Bamse, i språkklass och i något enstaka fall särskolan.

Bamsebarnens dag börjar, precis som på många andra förskolor, med gemensam samling på respektive avdelning. Utmärkande för Bamses verksamhet är att det finns en mycket tydlig struktur i allt som görs, och att språket ständigt är närvarande. Under samlingen kommunicerar personalen och barnen både med tal och tecken. Man jobbar med bokstäver, ord och begrepp på ett mycket medvetet sätt. Alla barn deltar aktivt i samtalet och ett par barn får komma fram och prata om något inför sina kompisar. Att stärka barnens självförtroende är en viktig del av ”Bamsekonceptet”. Hos många av barnen är självförtroendet stukat efter år av svårigheter med tal och kommunikation.

På varje Bamseavdelning jobbar tre förskollärare och en logoped. Logopederna jobbar individuellt med alla barn två pass i veckan, och finns också med i verksamheten en stor del av tiden för att se hur barnens språk och kommunikation utvecklas i vardagen. 16 av barnen på förskolan började i höstas när de var 4-5 år. Personalen vittnar om hur i stort sett inget av barnen då pratade. Sedan dess har de genomgått en enorm utveckling. Även om många av barnen fortfarande har uttalssvårigheter och andra brister i språket, har jag inga problem att förstå dem. De äldsta barnen, som gått på Bamse ett par år, är otroligt duktiga på att prata och kommunicera. Ett antal av dem har också lärt sig läsa. Eftersom många barn med språkstörning också får läs- och skrivsvårigheter när de kommer upp i skolåldern jobbar Bamse intensivt med att förebygga detta genom mycket läsning och en del skrivträning.

Trots att språkstörning varit känt sedan 1960-talet är det fortfarande många kommuner som helt saknar språkförskola. I Stockholmsregionen finns ett flertal, men behovet är fortfarande stort. Jag är glad över att ha varit med och bidragit till fler platser i Stockholm. De närmaste åren behöver vi se över behoven ytterligare för att ge fler barn en chans till det stöd och de möjligheter som Bamse skapar.

Annonser

6 Comments »

  1. Glad för denna positiva rapport. Jag har ett barnbarn, Lukas, 4 år snart 5. Han pratar och pratar och berättar så ivrigt – men vi förstår inte! Det är ofattbart hemskt – han har börjat förstå att han inte är som andra.

    Så detta var riktigt bra!

  2. Jättebra Lotta att du skriver om barnen med språkstörning och de konsekvenser som detta funktionshinder för med sig. OCH att det finns hjälp, framför allt när intensiva insatser diagnosticeras och sätts in tidigt.
    Jag vill betona att det i diagnosen språkstörning även finns en grupp barn vars största svårighet är språkförståelsen. De pratar ofta så att vi förstår och vi tror att de förstår. Mycket av det vi säger till barn i de yngre åldrarna är upprepningar och kopplat till något praktiskt. Barnen hittar strategier för att fungera i vardagen så att vi tror att de förstår. När de kommer upp i mellanstadieålder eller lite äldre upptäcker förhoppningsvis skolan att de har luckor och de funderar över dyslexi och skickas till logopedmottagning för utredning. Där upptäcks att de har en språkstörning.
    Alla former av kommunikationssvårigheter ger konsekvenser i det sociala samspelet. När de yngre barnen är med i lek får de oftast rollen av bebis eller hund där de inte behöver säga något. Även jagalekar där de skriker och får jaga andra barn är vanliga.
    Hela samhället är, och blir mer och mer uppbyggt på kommunikation, i såväl ord som text. Därför är det så otroligt viktigt att barnen tidigt får rätt sorts hjälp. Det kan de endast få genom kunskap om språkstörning hos BVC, förskolepersonal och BUP och för de barn som har störst svårigheter, språkförskola. Om det nu är 1% av barnen mellan 1-6 år som har språkstörning så räcker inte 24 platser i Stockholms stad, det behövs säkert lika många platser till. Jag var tyvärr tvungen att bidra till att avveckla en språkförskola med länsintag pga av att kommunerna inte längre betalade för en plats. Jag hoppas att du kan bidra till att öka platsantalet ytterligare i andra stadsdelar för att komma närmare barnen och deras familjer.

    • Dessutom var det så att det fanns en kö på ca 60 barn när språkförskolan fick läggas ner om jag inte minns fel . ?

  3. Språkförskolorna är viktiga och det behövs många, många fler. Vill bara tillägga att det är 1-2 % som har en grav språkstörning (där alla delar av språket är påverkat) och 6-8% av förskolebarnen som har en lätt – medelsvår språkstörning. Det är väl siffror som talar för att vi behöver fler språkförskolor och bättre kompetens bland personal för att ta hand om dessa barn.

  4. Hej Lotta!
    Förskolorna börjar mer och mer uppmärksamma språkstörning eftersom mycket av fokus ligger på språk och språkutveckling, men vad händer sedan i skolan.
    Det skulle vara kul om du vill göra en uppföljning av detta.

    Jag har en son som har språkstörning och går i en vanlig klass. Han har inga andra svårigheter än språkstörning. Tyvärr medför språkstörning många kommunikationsproblem mellan barnet med språkstörning och andra barn och vuxna. Detta leder också till att man känner sig utanför, svårt med kompisar. Med andra ord blir det sociala livet i skolan svårt.

    Min son går i en skola på Värmdö och där har de idag förstått problematiken och jobbar fantastiskt för att han ska få alla kunskaper alla andra får. Han logisk matematisk och logisk före sin åldersgrupp, men de ser till att får göra det också.

    Skolan är ett bra ett exempel när det äntligen fungerar bra. Vägen dit har inte varit lätt, men nu känns det så skönt.

    Hör gärna av dig om du vill besöka denna skola.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s