I dag skriver jag på DN debatt om att undervisningens andel av grundskolans resurser måste öka. Det är genom att satsa pengarna på undervisning vi når visionen om en skola i världsklass – inte genom mer administration eller tomma skollokaler. Ett rimligt mål är att Stockholm under den kommande mandatperioden ökar skolbudgetens andel som går till undervisning, med sikte på att nå OECD-genomsnittet på 63,6 procent.

Stockholm hör till de kommuner i landet som redan i dag lägger högst andel av skolans resurser på undervisning. 2008 användes enligt Skolverket 61,1 procent av grundskolans resurser till undervisning. Siffran har stigit kraftigt sedan socialdemokraternas styre 2002-2006.

Annonser

8 kommentarer »

  1. I was in complete shock after reading your recent article in DN. I work as a “gymnasium” teacher in Stockholm Stad and my experience is that things have become worse since 2006. My understanding is that problems have been caused by decisions at the political level.
    You boast that the proportion of funding allocated for administration has decreased. I agree that there should be less administration and more teaching but my experience is that emphasis on teaching has actually decreased. This is because some administrative duties have been transferred from administrators to teachers. In addition, some new initiatives have made things worse. I can illustrate this with some examples:
    GSIT
    The local government has also introduced GSIT, which has recently been introduced into our school. A company showed up and destroyed our computer system, replaced it with one of laughable quality and disappeared to hide behind a so-called “Service desk”, which took twelve days to fix one problem that I reported. The situation at our school now is that teachers are choosing to put up with minor problems rather than spending a lot of time trying to help from “Support”, this also gives the illusion that there are fewer problems than actually exist.
    Vision 2030
    The local government has introduced Vision 2030. In connection with this teachers have been forced to sit through a number of web-based modules. I tried to “complete” the modules but this took several attempts due to internet problems. Later, I received a message that the local education authority had collected statistics on the proportion of teachers that had “completed” the module. All of this might not be so bad if the modules themselves had content of any value. The fact that I have too little time to perform my work in the best way makes it especially infuriating to waste time in this way.
    School reform
    The national government is in the process of introducing school reform. Last autumn, Stockholms gymnasium teachers were sent to a half-day session on this topic. The information presented was identical to information that teachers had already received by e-mail. This episode shows the contempt that exists for the competency of teachers. Can you imagine hundreds of doctors being removed from work for half a day each to be told information that they have already read and understood?
    Fronter
    Again as a result of decisions made by local government, teachers are forced to use a system called Fronter. This system is also so poor that infuriating amounts of teachers’ time is wasted. My understanding is that the system is fundamentally flawed.
    Extra burden caused by increasing grade inflation by “friskolor”
    I have taught mathematics for nine years and it is a persistent pattern that students coming from “friskolor” often have poor math skills despite having received MVG in math from those schools. Often our school has to organize remedial teaching to help bring these students up to a reasonable level. The “friskola” system is a perfect example of privatizing profits and socializing costs. Many “fri grundskola” use inflated grades to maximize profits and the costs are transferred to the “gymnasium” schools. Since the gymnasium schools then put extra time into teaching those students, they often end up with reasonable grades thus rendering any input/output statistical comparisons meaningless. The “kommunalskolor” do not receive any additional resources to cover the costs of remedial teaching of students that had previous been to “friskolor”. My experience is that grade inflation from “friskolor” is increasing, thus resulting in an increased burden for “kommunala gymnasieskolor”.

  2. Skolans resurser ska öka…?
    En skola i ”världsklass” kräver (vilket alliansen inte förstår) en radikal uppvärdering av lärarlönerna (svenska lärarlöner ligger i paritet med Grekland, Moldavien och
    Slovenien). Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) bygger sin artikel i DN på en rapport från Lärarnas Riksförbund (LR). LR skriver retoriskt Utbildning eller byråkrati. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) svarar LR den 21 januari 2010 ”I SCB:s statistik ”Kostnader för utbildningsväsendet 2004-2010” framgår att nästan 52% av den totalkostnaden för den kommunala grundskolan går till undervisning, dvs. lärarlöner. Resterande 48% går till elev-
    vård, läromedel/utrustning, skolmåltider,lokaler,skolskjutsar
    och övrigt. Det handlar alltså inte som LR påstår om ”skol-
    byråkrater” utan om skolans hela verksamhet”. Hur ser det ut i LE:s stockholm?
    * I LR:s rapport ”Vem blir vad-och varför” framgår att 30-40% bland de blivande juristerna, läkarna, socionomerna
    övervägt att bli lärare men valt bort detta PÅ GRUND AV DEN LÅGA LÖNEN.
    * I Stockholm har lärartätheten sjunkit från 8,6 till 7,8 lärare per 100 elever.
    Läs och begrunda- en skola i ”världsklass” kan vi glömma.
    Bengt Sundell
    Skyddsombud/LF

    • Bengt,

      Angående lärartätheten i Stockholms grundskolor så har lärartätheten ökat från 8,4 lärare per 100 elever 2006 till 8,7 lärare per 100 elever 2009. År 2008, som du refererar till, skedde ett statistikfel i samband med inrapporteringen till Skolverket. Därför sjönk lärartätheten dramatiskt just detta år i Stockholm till 7,8 lärare men för 2009 är alltså siffran 8,7 lärare per 100 elever. Stockholms stad har upprepade gånger påpekat detta fel för Skolverket. Källa: http://www.skolverket.se

      Vänligen,
      Åsa Härkegård
      Borgarrådssekreterare (fp)

      • Svar på Åsa Härkegårds inlägg. Innebär ”ökade resurser” en satsning på lärarlöner. Har roteln ingenting att säga om detta? Första handssökande till lärarutbildningarna har minskat med 16% ht 2008. Är det också fel siffror? I Stockholm har skolbarnsschablonen under de senaste 12 åren ökat med 19% (jag vet- det är inte bara ert fel) men en kommentar vore klädsamt. Skolschablonen har ökat med 78% (4 ggr högre) under samma period. Är det också fel siffror? Bara 0,5% av det kvalitetssäkrade statsbidraget 2008 gick till personal inom fritidshemmen. Är det också fel siffror. Kommentera och förklara GÄRNA- DET ÄR MÅNGA SOM VILL VETA INNAN VALET.

  3. Hej Lotta! Jag skulle bli väldigt glad om du ville redogöra för vad som framkommer under interpellationen i eftermiddag kring kostnaderna för GS-IT i Stockholms stad.

    Gärna också dina tankar kring IKT och IT som pedagogiskt verktyg och vilken vision ni har för lärande i framtiden då alla elever och lärare har tillgång till dessa verktyg och möjligheter 24/7, året runt och hur dessa ryms inom visionen för skolan och GS-IT.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s