Barngruppernas storlek i förskolan har den senaste veckan diskuterats flitigt i media, och den negativa utvecklingen i många kommuner är naturligtvis bekymmersam. Som jag skrivit tidigare på bloggen ser dock utvecklingen ut att gå åt rätt håll här i Stockholm. Den genomsnittliga barngruppen har minskat från 16,6 barn (2006) till 15,2 barn (2012).
Två städer som har rak motsatt utveckling är Göteborg och Malmö, där barngruppernas storlek har ökat kraftigt sedan 2006. I Göteborg från 17,1 (2206) till 17, 6 (2012) och i Malmö från 17, 1 (2006) till 18,1 (2012). Med anledning av detta intervjuades jag nyligen av P4 Göteborg, som frågade sig hur skillnaden kunde vara så stor mellan Sveriges två största städer.
Mitt korta svar på den frågan är ambition. I Stockholm öppnar vi varannan arbetsdag en ny förskoleavdelning. På Folkpartiets initiativ har vi i Stockholm även infört ett förskoletal vid nybyggnation, för att säkerställa en tillräcklig utbyggnad av förskolan i nya bostadsområden, och vi har infört tak på barngruppernas storlek. Vår medvetna satsning har lönat sig. Socialdemokraterna å sin sida älskar att prata om hur mycket de ska satsa på välfärden, bara de får chansen. Men när de väl har chansen, som i Göteborg och Malmö, visar historien oss att de ofta misslyckas kapitalt.
Förskolan spelar en väldigt viktig roll för barnens utveckling och vi vet att barn som går i en bra förskola också har lättare att klara sig i skolan så småningom. Förskolan får därför aldrig prioriteras bort eller försummas. Det gör den inte i Stockholm.
Denna bild tåls att visas igen:

