Otydliga besked från (S)

Förhandsspekulationerna inför Socialdemokraternas kongress i helgen pekade mot en strid på kniven kring valfrihet och vinster i välfärden. Istället blev det kompromissernas afton och det som till slut kom ut från kongressen var ett högst otydligt besked kring friskolornas och vårdföretagens framtid.

Kompromissförslaget går kortfattat ut på att öka kommunernas makt att säga nej till fristående skolor och välfärdsföretag som vill öppna en verksamhet i kommunen. Men det är oklart om det finns någon utanför det egna partiet – om ens inom – som egentligen begriper hur förslaget faktiskt ser ut. När ska kommunerna kunna säga nej och på vilka grunder? I söndagens Agenda hade Löfvén en möjlighet att förklara lite närmare hur (S) tänkt sig att en lagstiftning skulle se ut och vilka konsekvenser en sådan kunde tänkas få, men återigen slirade Löfvén på målet.

Nu måste Socialdemokraterna i Stockholm svara på hur mycket de vill begränsa stockholmarnas möjlighet att själva kunna välja vilken vårinrättning de vill gå till eller vilken skola de vill söka till. Ska populära skolor som Kunskapsskolan hindras från att växa? Innebär detta att Engelska skolans planer på att öppna  nya skolor skulle kunna stoppas vid en S-framgång 2014? Vill man hindra nya skolor att etablera sig, även om de uppfyller statens krav på en god verksamhet?

Stefan Löfvén verkade i gårdagens Agenda mena att goda finansiella resurser ska vara en av de faktorer som ska avgöra om politikerna ska ge sitt godkännande till en nya skola eller vårdcentral. Men investeringsmarginaler, i form av möjlighet att ta ut vinst, ser man fortfarande ner på. Vad innebär det för de små skolanordnarna, som inte har de finansiella muskler som kommunen eller de stora friskolekoncernerna har?

Socialdemokraterna lämnade fler frågetecken än svar kvar i kongressalen. Förmår S i Stockholm komma med tydliga besked?

Read Full Post »

Sänk inte kraven inför gymnasiet

Om man vill läsa gymnasiets naturvetenskapliga program är det rimligt att man går ut årskurs nio med godkänt i ämnen som matematik, biologi och fysik. Så är det i dag. Det samma gäller de elever som vill gå vidare till andra studieförberedande program: utan godkänt i de ämnen som är centrala för just dessa program, är man inte behörig.

På Svenska Dagbladets Brännpunkt skriver Jan Björklund varför det bör förbli så. Detta med anledning av att Socialdemokraterna vill sänka kraven för gymnasiebehörighet. S-linjen är feltänkt. Målet är förstås att fler elever ska lämna grundskolan med godkända kunskaper och verkligen ha det som krävs för att läsa vidare på gymnasiet. Att sänka kraven ger inte förbättrade kunskaper, däremot en möjlighet för socialdemokratiska skolpolitiker att somna om. Om man inte ser problemen så finns de ju inte?

Read Full Post »

Stockholms skolor inte betjänta av svartmålning

Karin Wanngård (S) attackerade Stockholms skolor på SvD Brännpunkt (15/1). Här kan ni läsa min replik.

Stockholms skolor inte betjänta av svartmålning från S

Karin Wanngård (S) angriper resultaten i Stockholms skolor (Brännpunkt 15/1) och lovar att satsa en miljard mer på skolan än majoriteten gör fram till och med 2015. Det är ett mycket besynnerligt och ihåligt löfte. Dels för att Socialdemokraterna har gjort sig kända för att lova vitt och brett i opposition, medan historien har visat oss att de i verkligheten i stället har satsat mindre på skolan när de själva suttit vid makten. Dels är löftet underligt eftersom Socialdemokraterna omöjligt kan veta hur mycket alliansen och Folkpartiet kommer att satsa på skolan under 2014 och 2015 eftersom att budgeten läggs årsvis.

Det blir alltmer tydligt att Socialdemokraterna i Stockholm bortser från fakta och gör sitt yttersta för att svartmåla stadens skolor. Om Socialdemokraterna på riktigt hade varit intresserade av att följa kunskapsresultaten och att försöka höja kvaliteten i skolan så hade de vid sin tid vid makten infört nyckeltal och mätningar av elevernas kunskaper, men så var inte fallet. När Folkpartiet tog över ansvaret för skolpolitiken i Stockholm 2006 var detta en av våra första åtgärder. Vi började mäta elevernas kunskapsutveckling med till exempel läsutvecklingsscheman och skriftliga omdömen för att på ett tidigt stadium sätta in rätt stöd för varje enskild elev. Socialdemokraterna har aldrig varit intresserade av att mäta kunskapsresultat.

Ett annat exempel är redovisning av skolk i betygen. När Socialdemokraterna i Stockholm avskaffade redovisningen av skolk i gymnasiebetygen under mandatperioden 2002–2006 tredubblades nästan skolket. När vi återinförde redovisningen av skolk i betygen avstannade ökningen helt.

Tvärt emot vad Karin Wanngård ger sken av har dessutom betygsresultaten i gymnasiet gått upp. Snittbetyget i gymnasiet har ökat från 14,8 poäng år 2006 (Socialdemokraternas sista år vid makten i Stadshuset) till 15,1. I dag uppnår en större andel av eleverna grundläggande behörighet till högskola än 2006. Vi ska vara stolta över den gymnasieutbildning vi har i Stockholm. Övergång till högskolan efter gymnasiet är hög. Inte minst i jämförelse med Göteborg och Malmö.

Även resultaten på de nationella proven i matematik och svenska har förbättrats i årskurs 9 i jämförelse med året innan. Också resultaten i årskurs 3 har förbättrats. Det är dock svårt att veta om resultaten har förbättrats eller försämrats sedan Socialdemokraternas maktinnehav. De är ju, som sagt, motståndare till kunskapsmätningar och nationella prov i årskurs 3 fanns således inte under deras tid.

Problemet är således inte sviktande kunskapsresultat generellt i Stockholm. Många elever och skolor presterar mycket bra resultat. Vårt problem är att behörigheten till gymnasiet är för låg. Den har sjunkit, men det vore klädsamt om Wanngård någon gång kunde erkänna att inträdeskraven faktiskt höjts sedan Socialdemokraterna bar ansvaret. Dessutom har många av de elever som inte når behörighet kommit mycket sent till Sverige. Att kräva att en 14-åring som upplevt krigets fasor och kanske helt saknar skolgång på ett par år ska uppnå gymnasiebehörighet är i de allra flesta fall orimligt.

Att höja gymnasiebehörigheten är nu vår viktigaste uppgift. Det får dock inte ske genom att kraven, på känt socialdemokratiskt manér, återigen sänks i grundskolan. Läxhjälp, sommarskola och lördagsgymnasium är några åtgärder från alliansen och Folkpartiet i budgeten för 2013. Samtidigt krävs det ytterligare insatser på ett antal skolor där kunskapsresultaten behöver förbättras. Det är framför allt skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden som vi nu kommer att fokusera på.

Skolorna kommer att tillsammans med utbildningsförvaltningen ta fram en ”turn around-plan” för enskilda skolor som tar upp hur man kan förbättra både arbetsstruktur och pedagogik. Lärarna kommer att ges fortbildning och kompetensutveckling, bland annat genom coachning. Samtidigt kommer skolledningen att få stöd för att kunna sätta tydligare fokus på det pedagogiska uppdraget.

Jag välkomnar Karin Wanngårds plötsliga intresse för skolfrågan men jag är övertygad om att Stockholms skolor inte är betjänta av Socialdemokraternas svartmålning.

LOTTA EDHOLM (FP)

skolborgarråd i Stockholms stad

Read Full Post »

Historielösa socialdemokrater vill stycka upp skolan i Stockholm

Socialdemokraterna meddelade idag i utbildningsnämnden att de anser att ansvaret för grundskolan i Stockholms stad ska återföras till stadsdelsnämnderna. Stockholm fick 2007 kritik från Skolverket för bristande styrning och uppföljning av kunskapsresultaten vilket bland annat berodde på att ansvaret var decentraliserat till stadsdelsnämnderna. År 2007 överfördes ansvaret för grundskolan från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden på Folkpartiets initiativ. Nu har alla skolor i Stockholms stad, oavsett stadsdel, en likvärdig resursfördelning och kunskapsuppföljning.

Jag föreslår att socialdemokraterna i Stockholm frågar sina socialdemokratiska partikollegor i Malmö hur resultaten påverkas av att lägga ansvaret på stadsdelsnämnderna. Där centraliseras ansvaret för skolan nu, fem år efter att Stockholm gjort samma förändring.  Skolinspektionen presenterade i höstas en granskning av Malmös skolor. Kritiken som framfördes var hård. Malmö hade misslyckats med att förse eleverna med den utbildning de har rätt till. Skolinspektionens rapport pekar specifikt ut ansvarsfördelningen i Malmö som en anledning till de stora problemen. ”Alltför ofta saknas en styrning från huvudmannen, som skulle göra de nödvändiga åtgärderna och radikala greppen möjliga. Hela ansvaret för förskola, fritidshem och grundskola har i stället förts över till stadsdelsfullmäktige, vilket inneburit att kvaliteten i styrning och ledning är mycket varierande.”, skrev Skolinspektionen.

Allt fler ansluter sig till kritiken mot kommunaliseringen av skolan då den skapat enorma skillnader i resurser och styrning mellan olika skolor beroende på vilken kommun den ligger i. Fragmentariseringen till stadsdelsnämnder är en uppdelning på ytterligare en politisk nivå och ger en ytterligare brist på styrning och likvärdighet i förutsättningar.  När andra städer nu gör samma förändring som Stockholm och centraliserar skolan till stadsnivå vill socialdemokraterna vrida tillbaka klockan och återinföra ett system som kritiserades för att det inte möjliggjorde styrning. Det är makalöst historielöst.

Read Full Post »

Nya Slussen – nu på film!

Diskussionen om Slussen och den totala omsvängning som Socialdemokraterna gjorde i elfte timmen kommer antagligen att vara bland de mest uppmärksammade politiska händelserna  under 2010-talet.  Jag är väldigt glad över det beslut som kom till stånd och idag kan man se en film över hur nya Slussen kommer att se ut. Se filmen på DN här.

Read Full Post »

Ny (s)kolpolitik?

Socialdemokraternas Ibrahim Baylan skriver idag på DN debatt om hur socialdemokraterna med åtta förslag vill förändra den svenska skolan. Det är spännande att se hur Socialdemokraterna nu kommer ut på banan i skolfrågorna.

”Av de 50 mest segregerade kommunerna i Sverige tar en av fyra inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när resurser ska fördelas till skolan. Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov.” skriver Baylan.

Det är intressant att Socialdemokraterna nu intar den här ståndpunkten – att fördela skolpeng endast efter antal elever leder till att de som behöver resurserna mest, riskerar att få för lite. I Stockholms stad har vi redan idag en stark socioekonomisk omfördelning.

Baylan missar dock den uppenbara anledningen till varför det finns så stora skillnader mellan olika skolor och kommuner i Sverige. Vilka pengar menar Baylan ska omfördelas i  kommuner som inte prioriterar skolan? En del har så dåliga resurser att det helt enkelt inte blir särskilt mycket resurser att fördela.

Det är graverande att Socialdemokraterna inte vågar ta steget och kritisera det som möjliggör den stora skillnaden mellan olika skolor i landet, nämligen kommunaliseringen av skolan. Kanske beror det på att det var just Socialdemokraterna som genomförde reformen på 90-talet. Folkpartiet Liberalerna har länge drivit kravet på ett förstatligande av skolan; det skulle möjliggöra en likvärdig skola över hela landet.

I socialdemokratiska Malmö och Göteborg spenderar man exempelvis över 10 000 kr mindre per elev och läsår på undervisningen än vad vi gör i Stockholm. Sådana olikheter kan uppstå när skolan är kommunaliserad – spenderar man inget på skolan kan man omfördela bäst man vill utan resultat. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, menar också idag att en centralisering av skolan är nödvändig för att komma åt segregationen.

Baylan gör dock förtjänstfullt upp med tidigare politik då han skriver att ”Mer av eget arbete i skolan har lett till såväl lägre generella kunskapsresultat som större skillnader. Eleven och dess föräldrar har fått ta ett för stort ansvar då skolan backat undan. Vi är kritiska till hur vi själva har drivit denna utveckling i skolan och ser att den behöver vändas.”.

Det är bra att nu även oppositionen förändrar den syn på undervisningen som har bidragit till de sjunkande resultaten. Självklart är det lärarens ledarskap och kompetens i undervisningen som gör skillnad för eleverna.

Baylan poängterar hur viktigt det är att förskolan har ett starkt pedagogiskt uppdrag och resurser. Den reviderade läroplanen har snart funnits i ett år och innehåller just ett sådant pedagogiskt uppdrag. Jag ser fram emot att se hur detta påverkar resultaten i grundskolan om några år.

Read Full Post »

Positivt från Centerpartiet

Centerlandet har inte tagit semester. Inläggen om vem som borde bli nästa partiledare rasar in på landets debattsidor och nyss presenterade valberedningen sina tre nomineringar. Annie Johansson, Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson verkar alla som duktiga politiker och värdiga kandidater till posten.

Nu ska centerpartiet ordna en webbsida där kandidaterna får presentera sig lite mer; dessutom planeras öppna utfrågningar. Proceduren känns som ett fräscht inslag i svensk politik och demokrati, speciellt sedan socialdemokraternas märkvärdiga och stängda process i våras.

Read Full Post »

S vill brandskatta Stockholm

Dagens nyheter skriver idag om Socialdemokraternas krav på höjd skatt. Lite längre ned på samma sida i papperstidningen rapporteras om Stockholms goda ekonomi, nästan två miljarder i överskott i år.

Självklart ska vi ha en skattenivå som garanterar en god kvalitet i skola, omsorg och andra viktiga kommunala verksamheter. Men höjd skatt får aldrig bli ett självändamål. Jag tror dessutom att det finns ett samband mellan låg skatt och hög tillväxt, och framförallt mellan höjd skatt och stagnerat näringsliv. Således får vi ännu mer pengar att fördela till kärnverksamheter trots att vi inte höjer skatten. Det blir allt tydligare att Socialdemokraterna helt tappat greppet om verkligheten och istället följer sin ryggradsreflex. Höjd skatt, men vi vet inte till vad eller varför.

Read Full Post »

Bevilja inte Bodström tjänstledigt

Thomas Bodström drar till USA utan att riksdagen beviljat honom tjänstledigt. Extremt märkligt kan tyckas. Än mer märkligt är väl att riksdagen ens funderar på att bevilja honom tjänstledigt. Att vara riksdagsledamot är inget arbete utan ett förtroendeuppdrag. Enligt min uppfattning ska tjänstledighet beviljas med stor restriktivitet. Om man anser att livet är mer spännande på andra sidan Atlanten får man helt enkelt avgå från sitt riksdagsuppdrag. Det går ju faktiskt att kandidera om fyra år igen.

Read Full Post »

Stockholm – en framgång för folkpartiet

Sverige har förändrats. Det socialdemokratiska maktmonopolet är brutet. Enligt min uppfattning hade detta varit ett faktum även om de rödgröna hade vunnit valet. Socialdemokraterna har backat till en nivå som gör partiet till ett parti bland andra, samtidigt som man valt att ingå i ett samarbete som varit helt otänkbart för bara några år sedan. Alliansen har dessutom fler röster idag än för fyra år sedan.

Folkpartiet har anledning att vara nöjt. För och främst för att Alliansen vann valet, men också för att det gick ganska bra för partiet. Folkpartiet har aldrig (förutom i krigsvalet 1944) ökat sin väljarandel när man suttit i regeringen. Hade det inte varit för taktikröstandet, som gynnade centern och kristdemokraterna, hade vi sannolikt hållit ställningarna.

Här i Stockholms stad ökade vi vår väljarandel i valet till fullmäktige. Tyvärr gav det inte utdelning i form av fler mandat, men det viktigaste är att Alliansen sitter kvar vid makten. En borgerlig regim har inte sedan 1954 lyckats erövra makten två val i rad. Historia även där, alltså.

Jag tror att en delförklaring (förutom skolfrågorna förstås, som ju var det viktigaste skälet för väljarna som helhet att välja folkpartiet) till att folkpartiet lyckades öka sin väljarandel något är att vårt engagemang för stadsmiljöfrågor. Stockholm är en av världens absolut vackraste städer och vi måste vara försiktiga så att vi inte förstör värden som inte går att återskapa. Samtidigt är folkpartiet inte ett nejsägarparti utan vi vill naturligtvis bygga många bostäder framöver. Till skillnad från miljöpartiet, som under förra mandatperioden röstade emot hälften av alla föreslagna bostäder, tror vi att det går att förena ett högt bostadsbyggande med varsamhet med våra kulturmiljöer.

Det ska bli intressant att följa eftervalsdebatten. Jag tar tacksamt emot synpunkter på vad mina bloggläsare tycker om valrörelsen och folkpartiets framtoning.

Read Full Post »