Förslagen från S redan genomförda

Karin Wanngård (S) fortsätter att försöka lappa ihop en utbildningspolitik på DN (7/2). Tyvärr har hon missat att i stort sett alla förslagen redan är genomförda, eller är på väg att bli det. Här kan ni läsa min replik som var inne i helgen.

Förslagen från S redan genomförda

Under Folkpartiets ledning pågår sedan 2006 den största förändringen av vårt utbildningssystem sedan den allmänna folkskolan infördes på 1800-talet. Reformerna har ett långsiktigt fokus på tydliga kunskapskrav, trygga klassrum och en uppvärdering av läraryrkets status. Mycket arbete återstår naturligtvis. Stora förändringar tar tid att sätta sig.

Om Socialdemokraterna på riktigt hade varit intresserade av att följa kunskapsresultaten och att försöka höja kvaliteten i skolan så skulle de under sin tid vid makten ha ökat resurserna till skolan och infört nyckeltal och mätningar av elevernas kunskaper. Så var inte fallet. Folkpartiet har som ansvarigt för skolpolitiken tillfört mer resurser till skolan – år för år – än (S) någonsin gjorde. En av våra första åtgärder efter maktskiftet var att börja mäta elevernas kunskapsutveckling, med till exempel läsutvecklingsscheman och skriftliga omdömen för att på ett tidigt stadium sätta in rätt stöd för varje enskild elev. Socialdemokraterna har alltid varit duktiga på att lova vitt och brett i opposition, men när det väl gäller har historien visat att det bara varit tomma löften.

Självklart finns det bekymmer i Stockholms skolor, och att höja gymnasiebehörigheten är den viktigaste uppgiften just nu. Rektorer och lärare jobbar stenhårt varje dag för att fler ska nå kunskapskraven och för att skolan ska vara en lugn och trygg plats. Den ständiga svartmålningen från Socialdemokraterna bidrar knappast till skolornas tuffa arbete.

I Stockholm är det omkring 14 procent av eleverna som inte når behörighet till gymnasiet. Det är alldeles för många. Ändå är det viktigt att kunna jämföra resultatet med socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö, där 18 procent respektive cirka 20 procent av eleverna inte är behöriga till gymnasiet. I jämförelse ligger alltså Stockholms resultat högre både i faktiska betyg och i resultaten på de nationella proven, samtidigt som fler stockholmselever blir godkända i kärnämnena. Men det är inte bra nog.

Read Full Post »

Betyg från årskurs 4

Idag har Jan Björklund och Tina Acketoft presenterat Folkpartiets nya skolprogram ”Sikta mot stjärnorna”. Den största nyheten är förslaget att införa betyg från årskurs 4, vilket är bra bl a för att föräldrarna ska få tidig och tydlig information om hur barnen presterar i skolan. Dessutom stärker tidiga betyg bilden av att skolan är viktig och ska tas på allvar.

Programmet tar upp en lång rad viktiga reformer som jag hoppas blir verklighet inom en snar framtid.

Läs mer om rapporten här. http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_18977/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Read Full Post »

Socialdemokratisk icke-politik

Socialdemokraterna har nu vaknat upp i skolfrågorna. Något yrvaket hävdar de att man i mångt och mycket håller med folkpartiet, men ändå inte. Naturligtvis är det välkommet att sossarna i staden nu äntligen tycks ha något att säga, men det känns lite sent påkommet så här en och halv vecka före valet. Under de gångna fyra åren har partiet knappt märkts i skoldebatten, annat än för att säga att man är emot allt Alliansen förelår. De egna förslagen har lyst med sin frånvaro.

Vad har då socialdemokraterna föreslagit i kommunfullmäktige? Under fyra år som snart gått sedan maktskiftet har socialdemokraterna lagt sex motioner som berör skolan. Dessa behandlar vegetariska tisdagar i skolan, skolans roll i att stärka de nationella minoriteterna, demolering av de skriftliga omdömena, hårdare kontroll av skolor och förskolor, inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal samt förbättringar av rutiner av förskoleköken.

En del kanske skulle säga att det är ett smula magert för att komma från ett parti som säger sig ha höga ambitioner inom skolområdet.

Read Full Post »

(S)kolpolitik utan visioner

Socialdemokraterna i Stockholm presenterar i dag sitt skolprogram för kommande mandatperiod. Föga förvånande handlar det mycket om resurser och ganska lite om kunskap, trygghet och studiero. Några av förslagen är bra, och ligger väl i linje med den politik Folkpartiet fört i fyra år. Fortbildning för lärare, ökad lärarbehörighet,  och bra skolbibliotek är några frågor som det redan idag är stort fokus på. Det är bra att Socialdemokraterna nu har utvecklat någon som helst idé om hur de vill förbättra skolan.  För det har de inte haft under de senaste fyra åren.

Socialdemokraterna har i fyra års tid utfäst löften om mer resurser till skolan. Erfarenheter från tidigare S-styre i Stockholm är dock att man lovar runt i opposition, men håller tunt i verkligheten. Folkpartiet har under 4 år ökat grundskolans resurser med 15% (lågstadiet) respektive 13% (mellan- och högstadiet). Socialdemokraternas ökning 2003-2006 var 10% respektive 9%. När det gäller gymnasieskolan har vi ökat resurserna med 10% på fyra år, mot ynka 2% under (S) styre.

Nu lovar Socialdemokraterna att satsa en halv miljard om året i 4 år på skolan. En i mitt tycke lite svag satsning  – under den här mandatperioden har vi ökat resurserna med 2,5 miljarder. Dessutom riskerar (S) halva miljard att ätas upp om ansvaret för grundskolan återförs till stadsdelsnämnderna. När skolan för tre år sedan centraliserades till utbildningsnämnden ökade andelen resurser till undervisning från 52% av skolbudgeten till 61% (källa: Skolverket). Risken är stor att effekten blir omvänd om skolan återförs till stadsdelarna. En tioprocentig minskning av undervisningsbudgeten innebär en minskning med ca 600 miljoner – dvs hela den utlovade S-satsningen skulle ätas upp.

En titt på Socialdemokraternas initiativ i fullmäktige de senaste fyra åren ger ytterligare vägledning om vad som väntar Stockholms skolor i händelse av en rödgrön valseger. Listan nedan är en sammanställning av (S) initiativ i fullmäktige åren 2006-2010. Innehållet är  knapphändigt. Socialdemokraterna har under hela mandatperioden väckt sex motioner om skola. Roger Mogert, borgarråd och socialdemokraternas talesman i skolfrågor, har endast väckt tre motioner och två interpellationer under fyra års tid.

1. Grundskolan återförs till stadsdelsnämnerna (budgetkrav). Effekten av det blir troligen kraftigt minskade anslag till undervisningen. När utbildningsnämnden tog över ansvaret för grundskolan ökade andelen av skolans resurser som går till undervisning från 52% till 61%.

2. Betygsliknande skriftliga omdömen avskaffas (motion till fullmäktige).

3. Det blir vegetariska tisdagar på alla skolor (motion till fullmäktige)

Socialdemokraterna har därtill motionerat om nationella minoriteter, mer kontroll av fristående verksamheter, vidareutbildning för vårdpersonal och förbättrade rutiner i förskoleköken. Inte en enda motion handlar om kunskap, läsning, trygghet eller studiero.

När Folkpartiet var i opposition 2002-2006 skrevs mer än dubbelt så många motioner och interpellationer än vad Socialdemokraterna har gjort denna mandatperiod. Då handlade det bland annat om skriftliga omdömen, redovisning av skolk i terminsbetygen, plan mot mobbning och kränkande behandling, ordningsomdöme, spetsklasser, öronmärkning av förskolans resurser, särskolans framtid och SFI-peng. Samtliga förslag har vi nu genomfört. Även Sten Nordin kommenterar socialdemokraternas utspel i dag.

Socialdemokraternas politik har under de senaste åren präglats av ett genuint ointresse för skolan. Att man nu föreslår en rad åtgärder som redan är sjösatta är väl ett exempel på att partiet inte ens bemödat sig att ta reda på fakta. Det är en smula pinsamt.

Read Full Post »

I Stockholm minskar kunskapsklyftan

Dagens Nyheter skriver i dag om att kunskapsskillnaderna mellan flickor och pojkar ökar. Det är en trend som funnits i många år. Tjejerna drar ifrån. De får allt bättre betyg, medan killarnas resultat står stilla eller rentav försämras.

Dessbättre verkar det nu som om skolorna i Stockholms stad brutit den trenden. Kvalitetsredovisningen för stadens grundskolor, som utbildningsnämnden antog i december förra året, visar att andelen pojkar som blivit godkända i alla ämnen ökade från 73 procent 2008 till 75 procent 2009. Andelen godkända flickor ligger högre, men stilla över tid, pendlandes på mellan 78 och 79 procent. Även det genomsnittliga meritvärdet ökade något mer för pojkar än för flickor. För pojkar ökade det från 212 poäng till 214. För flickor från 232 till 233.

Nu är det naturligtvis inte på det sättet att det vore bra om tjejernas resultatförbättringar avstannade. Tvärtom. Givetvis behöver alla i en allt mer globaliserad värld mer kunskaper, såväl tjejer som killar. Men det är bra att killarna knappar in. Det är helt enkelt en jämställdhetsfråga.

Read Full Post »

Sång i världsklass!

I fredags var jag på skolbesök hos Adolf Fredriks musikklasser. Det är landets äldsta profilskola, grundad redan 1939, då under namnet Stockholms Sångklasser. Det är en överväldigande upplevelse att få vara med på en av skolans sånglektioner när fler än hundra mellanstadieelever stämmer upp!

Eleverna tränar sång 5-7 timmar varje vecka, men  i övrigt är Adolf Fredrik en helt vanlig kommunal grundskola i Stockholm med alla vanliga ämnen och all annan vardaglig skolverksamhet. Det innebär att kraven på både elever och personal är mycket höga. Eleverna måste få möjlighet att både utveckla sina musikaliska talanger och att prestera goda resultat i de andra ämnena.  Eleverådets ordförande menade att skolan för det mesta har en stor lyhördhet för elevernas åsikter när det gäller planeringen i skolan.

Adolf Fredrik är en extremt populär skola - omkring 1.100–1.200 intresserade söker varje år till de 180 platser som finns (sex stycken årskurs 4-klasser). Avhoppen är mycket få.

Tänk att Socialdemokraterna en gång i tiden ville lägga ner denna skola! Det var när Socialdemokraternas skolpolitik blommade ut som värst, med likriktning som högsta mål. Ingen skola skulle få utmärka sig. Dessbättre räddade väljarna skolan genom att rösta bort det dåvarande socialdemokratiska styret.

Alla stockholmare vet att Adolf Fredriks musikklasser är ett kännetecken för Stockholm, något att vara verkligt stolta över. Tusentals stockholmare får varje år möjlighet att lyssna på skolans olika körer. En sångskola i världsklass!

Read Full Post »

Rektorerna har fått en tydligare roll

Stadsrevisionen har granskat rektorernas roll och ansvar i Stockholms kommunala skolor. Rapporten visar att samtliga rektorer uppfattar sitt uppdrag som tydligt, både när det gäller nationella regler och det som är formulerat i stadens styrdokument som budget, skolplan, utbildningsnämndens verksamhetsplan. Rektorerna är också överens om att det finns ett stort utrymme och en stor frihet för rektorerna att forma sin egen organisation.

Det glädjer mig mycket! Det är precis den skolpolitik som jag som skolborgarråd arbetar för, och som vi gick till val på och fick väljarnas förtroende för. Det är inte jag, eller andra politiker, som ska detaljstyra skolorna eller gå in och överpröva rektorernas beslut. Staden ska ha tydliga mål – men det är rektorerna, såsom de kompetenta och meriterade pedagogiska ledare de är, som ska se till att målen verkställs på den egna skolan.

Detta hade inte varit möjligt utan den organisationsförändring av skolan som var bland det första vi genomförde när vi valdes att leda Stockholm. Ansvaret för grundskolorna överfördes till utbildningsnämnden. Tidigare låg ansvaret för grundskolan hos stadsdelsnämnderna, vilket gjorde det svårare att skapa en likvärdig skola i hela staden, men lättare för de lokala socialdemokratiska stadsdelspolitikerna att vara klåfingriga och peta i rektorernas arbete. Nu går socialdemokraterna till val på att återföra skolorna till stadsdelsnämnderna. Socialdemokraterna litar uppenbarligen inte på självständiga och professionella rektorer.

Revisorerna påpekar dock att en av tankarna med att överföra grundskolorna till utbildningsnämnden, att uppnå ökad samverkan mellan grundskola och gymnasieskola, ännu inte uppfyllts. Det är viktigt att ta till sig den kritiken. Även detta syfte med att flytta ansvaret för grundskolan till utbildningsnämnden måste vi arbeta för att nå.

Read Full Post »

God ekonomi i Stockholms skolor

I dag rapporterar Dagens Nyheter om att ett trettiotal grundskolor i Stockholm riskerar att redovisa underskott i år. Precis som Dagens Nyheter skriver så beror detta i hög grad på att antalet högstadieelever nu minskar kraftigt. Denna utveckling har dock många grundskolor förutsett och har därför byggt upp överskott tidigare år, överskott som man får bära med sig in i årets budget.

Detta har inte DN tagit hänsyn till fullt ut så det finns en del fel i de siffror som DN publicerar. Flera av de redovisade skolorna har en ingående fond, vilket gör att de har ett betydligt lägre underskott än vad DN skriver, eller rent av får ett överskott. Till exempel så står det i DN-artikeln att Alviksskolan skulle gå med ett underskott på -2,6 miljoner kronor. Den korrekta siffran är +2,5 miljoner.  Gärde/Hjorthagen/Olaus Petri-skolorna påstår DN skulle gå med minus 2,0 miljoner i underskott. I själva verket går den plus 0,5 miljoner. Ett annat tydligt exempel är Husby/Husbygårdsskolan som påstås i artikeln gå med -0,5 miljoner i underskott. Den rätta siffran är ett positivt resultat på +3,5 miljoner. Etc. Lägger man samman alla Stockholms grundskolor så går de med ett positivt resultat totalt sett.

Vi i Stockholm satsar mycket pengar på våra skolor. Det framgår av en jämförelse med landets övriga två storstäder, Göteborg och Malmö. Den beräknade genomsnittliga kostnaden per elev under en femårsperiod i grundskolan för landets tre största städer är, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

Stockholm 81 630 kr

Göteborg 73 391 kr

Malmö 70 918 kr

Stadens rektorer är duktiga på att sköta både det pedagogiska och ekonomiska ansvaret och förvaltar skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt och tryggt sätt.

Stockholms skolor står starkt rustade.

Read Full Post »

Fridtjuv Berg – liberal skolpionjär

Ofta inspireras jag av folkpartiets historia. I den svenska liberalismens ungdom blev folkskollärarsonen Fridtjuv Berg den som la grunden för den starka tradition av skolpolitiska reformer som än i dag präglar folkpartiets arbete. Han valde också folkskolläraryrket och engagerade sig tidigt i den liberala rörelsen och valdes in i riksdagens andra kammare 1891 och verkade där som representant från Stockholms stad fram till sin död.

Han var i omgångar ecklesiastikminster i Karls Staaffs regeringar. Han ansvarade för skola, universitet, statliga kulturinstitutioner och svenska kyrkan. Han tog sig för att bygga upp en fungerande folkskola som omfattade alla människor. Det var en liberal tanke redan då att det var en plikt för staten att tillförsäkra alla samhällsmedlemmar utbildning. I hans reformarbete förkastades den gamla klassbildningsprincipen och ersattes av Personlighetsprincipen.

 I den utmärkta boken Liberala Pionärer, (Uppsala Publishing house 2002) hittade jag ett fint citat ur hans skrift Folkskolan såsom bottenskola. Ett inlägg i en vigtig samhällsfråga från 1883.

Lika självklart som man nu efter 1789 finner det, att samhället icke får hålla en rättvisa för förnämt folk och en annan för simpelt folk, lika självklart skall man inom kort finna, att detsamma ej får bjudas en sort bildning åt fint folks barn och en annan åt simpelt folks. Liksom samhället i vår tid ger lika rättvisa åt alla, om det ock för den mänskliga svaghetens och ondskans skull är långt svårare för den fattige än för den rike att komma åt den, så skall det ock en gång erbjuda lika tillfälle till bildning åt all, om det också alltid kommer att bli lättare för den rikes barn att begagna sig därav.”

Det är tänkvärda ord (trots att vi finner ordvalet lite märkligt idag!) som fortfarande inspirerar i vår tids liberala reformarbete. Att se varje barn eller skolelevs eget behov av stöd och stimulans och säkerställa att ingen kan lämna skolan utan ordentliga kunskaper, det är en huvudfråga idag, liksom på Fridtjuv Bergs tid.

Read Full Post »

Socialdemokraterna backar skolan till 70-talet

Socialdemokrater håller krampaktigt fast vid den skolpolitik som under decennier lett till så stora misslyckanden. Det visar en undersökning som Lärarnas Tidning presenterar. Nästan hälften är emot Mona Sahlins trevande försök att anpassa partiets skolpolitik till folkpartiets. Lärarnas Tidning har tillfrågat socialdemokratiska skolpolitiker i landets 100 största kommuner. 47 tillfrågade av 100 är emot betyg i sexan och nationella prov i trean. Men 53 är inte för, utan 49. Fyra vill inte svara. Sahlin har alltså inte en majoritet med sig.

Mona Sahlin får det inte lätt att presentera en skolpolitik med kunskapsfokus i kommande val. Inte bara saknar hon uppslutning i sina egna led. Dessutom måste hon kompromissa med Ohly. De rödgrönas erbjudande till väljarna blir en återställare till en skolpolitik modell 1970.

Read Full Post »