Skev bild i DN av Ross Tensta Gymnasium

I dagens DN finns en artikel om Ross Tensta Gymnasium och skolans utveckling under det senaste decenniet. De sista fem åren har Ross Tensta har gått från att vara en förortsskola med dalande betygsresultat till en nytänkande, modern och IT-intensiv skola som lockar allt fler elever och där både medelbetygen och högskolebehörigheten ökar för varje år. Men det är inte denna bild som ges i DN. ”Dyr USA-satsning ger klen utdelning för elever i Tensta”, lyder rubriken.

Sanningen är att Ross Tensta Gymnasium under de senaste fyra åren lyckats vända en starkt nedåtgående trend. Under 2000-talets första hälft dalade medelbetygen och behörigheten till högskolan. Samtidigt skedde en stor förändring av skolans elevunderlag, främst till följd av en ökad valfrihet i valet av gymnasieskola. År 2001 hade 58,5% av eleverna utländsk bakgrund. År 2006 hade andelen ökat till 87,9% – en siffra som legat relativt still sedan dess. Vad som däremot förändrats avsevärt de sista fyra åren är andelen högskolebehöriga av de som fick slutbetyg, som har ökat från 57 till 74 procent. Även medelbetygen har ökat, liksom antalet sökande till skolan.

Rektor Inger Nyrell har berättat för mig att även om många elever fortfarande inte når toppbetyg så är skolans studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Som exempel nämner hon att alla handelselever fått fast jobb efter examen nu i vår. Skolan satsar stort på att ge eleverna en bred kompetens inom många områden, som datorkompetens, självförtroende och prestationsförmåga.

Självklart måste man som ansvarig politiker eller skolledare alltid fråga sig om ekonomiska satsningar och pedagogiska förändringar leder till önskat resultat. Ross Tensta Gymnasium har jobbat efter Ross-konceptet fullt ut sedan 2006. Skolan jobbar mycket aktivt kring samverkan med näringslivet och är en av Stockholms spjutspetsar när det gäller IT i skolan. Eleverna har många gånger kunskapsluckor från grundskolan men trots det ökar både högskolebehörigheten och betygsresultaten. Jag är personligen ganska övertygad om att om inte 2000-talets storsatsning på skolan kommit till stånd, så hade Tensta Gymnasium med all sannolikhet inte längre funnits i dag.

Read Full Post »

Betygen ökar i Stockholm

Skolornas kvalitetsredovisningar tas upp i utbildningsnämnden på torsdag.

Redovisningen är mycket glädjande läsning, och var föremål för ett inslag på SVT ABC i söndags. Betygsmedelvärdet i Stockholms skolor har ökat från 13,61 år 1999 till 15,02 2008.

Elever med grundläggande högskolebehörighet efter tre år visar på en uppåtgående trend från 1999 då den låg på 79 procent. 2008 var andelen 89 procent, en ökning med hela tio procentenheter. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet av de som började tre år tidigare var 2008 68 procent. 2003 var denna andel 66 procent. Här kan man se en svagt uppåtgående trend de senaste sex åren.

Medelbetyget i svenska A har från 1998 till 2008 ökat från 12,7 till 14,9. Medelbetyget i svenska B 2008 var 14,7 vilket är 0,2 poäng högre än 2007. Även medelbetyget i svenska B har från 1998 undan för undan höjts, från 13,2 till 14,7. Detta gäller även engelska A där medelbetyget från 1998 höjts från 13,7 till 15,2 2008. Medelbetyget i matematik A har från 1998 höjts från 12,8 till 13,9 2008.

Det finns alltid områden att förbättra inom skolan, men det allra viktigaste är att kunskaperna ökar.

Read Full Post »

Gymnasieskola i världsklass

Sverige ska erbjuda sina ungdomar en utbildning i världsklass. Den gymnasiereform som i går presenterades av utbildningsminister Jan Björklund innebär en rad avgörande och viktiga förändringar för svensk gymnasieskola.

För det första återupprättas  yrkesutbildningarnas ställning. Socialdemokraternas hårdnackade motstånd mot mer renodlade yrkes- och lärlingsutbildningar är en av de mest underliga paradoxerna i svensk utbildningspolitik. Att ett parti som säger sig företräda arbetare så till den milda grad motsätter sig varje uppvärdering av yrkesutbildningar är för mig fullkomligt obegripligt.

För det andra skärps kraven på eleverna, såväl när det gäller behörigheten att söka gymnasieutbildningar som när det gäller innehållet i utbildningarna. Gymnasiets studieförberedande program måste rimligen vara just studieförberedande. I dag går en förfärande hög andel ut gymnasiet utan högskolebehörighet – trots att samtliga nationella program i dag formellt ger behörighet till högskolan, förutsatt att eleverna får godkända betyg.

Sanningen är att bland Stockholms 20-åringar är blott 60 procent behöriga till högskolan efter avslutade gymnasiestudier. Detta trots att två tredjedelar av eleverna läser på studieförberedande program som närmast uteslutande kräver fortsatta studier för att ungdomarna ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Socialdemokraternas hårdnackade försvar av att alla gymnasieutbildningar ska ge behörighet till högre studier saknar fullständigt förankring i verkligheten.

Read Full Post »