Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘folkpartiet’

Skillnaderna i den svenska skolan ökar mellan de elever som kommer från socioekonomiskt starka hem, där de flesta klarar sig bra i skolan, och de elever med en svagare socioekonomisk bakgrund, där tyvärr en del faller efter. Det här är ett stort problem och därför har vi i Stockholm valt att ha en mycket kraftig resursfördelning utifrån socioekonomiska variabler. Konkret innebär det att Smedslättsskolan, som får lägst stöd av stadens skolor, under 2013 får 1 543 kr per elev i socioekonomiskt stöd samtidigt som Rågsvedskolan, som får högst stöd, får 47 775 kr per elev. Detta är alltså ett stöd som ligger utöver den ordinarie skolpengen på 49 970 kr per elev för lågstadiet. I ljuset av dessa ytterligheter ska Sätraskolans stöd på 18 730 kr per elev ses. Dagens Nyheter skriver om effekten idag.

Under 2011 lades det socioekonomiska stödet om, i full politisk enighet, efter att utbildningsförvaltningen hade föreslagit ett nytt fördelningssystem. Genom ett långt statistiskt arbete hittades en fördelning med betydligt mer träffsäkra kriterier – som på ett bättre sätt kan fördela det socioekonomiska stödet dit det behövs mest. I Stockholm finns det ca 140 kommunala grundskolor och ännu fler friskolor och det nya systemet får givetvis mycket olika effekter på olika skolor. Det är en mycket stor omläggning men samtidigt vet vi att resurserna numera i större utsträckning går till de elever som behöver stödet bäst. Jag vill vara tydlig med att eleverna med de sämsta förutsättningarna hemma ska ha de bästa förutsättningarna i skolan.

En sådan här stor omläggning sker sällan. Det är viktigt att förstå att det stora genomslaget som förändringen får beror på att Stockholm har ett så pass kraftigt socioekonomiskt stöd, där en elevs socioekonomiska stöd kan vara nästan lika stort som den ordinarie skolpengen. I omläggningen av stödet är det självklart mycket viktigt att utbildningsförvaltningen hjälper skolorna att ställa om sig utifrån de nya förutsättningarna. Både de skolor som får mer pengar och de som får mindre pengar.

Jag har skrivit om detta tidigare här och här.

Read Full Post »

I måndags hölls den traditionsstympade julfesten för oss politiker i stadshuset. Socialdemokraterna och Moderaterna hade som bekant gjort upp om att bannlysa julsångerna, vilket jag har protesterat mot; det är ett kulturarv som går i graven. Det är ytterligare ett litet bevis på att det är för mycket S & M i politiken.

På festen gjorde vi en tipspromenad som även ni läsare kan ta del av. Frågorna bygger på tidigare års sånger. De rätta svaren publiceras i slutet av veckan. Tilläggas kan att  ingen av de närvarande festdeltagarna hade alla rätt!

FRÅGA 1

Vilken duo framförde år 2004 sången ”Röd-blå koalitionsvånda” eller ”There´s a hole in the budget”?

1. Jan Björklund och Annika Billström

X. Jan Björklund och Margareta Olofsson

2. Annika Billström och Kristina Axén Olin

FRÅGA 2

Vilket borgarråd var det som år 2006 skrev ett öppet brev till SVTs vd Eva Hamilton och klagade på julkalendern Lassemajas detektivbyrå – något som inspirerade till ett flertal julsånger samma år?

1. Ewa Samuelsson

X. Sten Nordin

2. Mikael Söderlund

FRÅGA 3

Många julsånger har genom åren presenterat förslag på fiffiga lösningar på de styrandes problem. 2005 sjöngs sången ”Annikas reservplan” på melodin Sankta Lucia. Vilken lösning presenterades där på vilket problem?

1. Att finansiera bygget av Studentskrapan med mosaikbitar från Gyllene Salen

X. Att få Miljöpartiet att säga ja till Förbifarten genom att lova en särskild tunnel för cyklister och rullskridskor

2. Att hindra Slussen från att rasa ihop genom att laga den med hubba-bubba

FRÅGA 4

Att travestera kända julsångstitlar har varit en flitigt använt knep under årens lopp. Men bara en av nedanstående titlar har funnits på riktigt. Vilken?

1. Jag såg Björklund kyssa tomten

X. Billström med röda mulen

2. Oh Ankersjö

FRÅGA 5

Vilket nyhetsmedium var först ut med nyheten om att julsångernas framtid skulle diskuteras på ett gruppledarmöte efter 2011 års julmiddag?

1. Dagens Nyheter

X. Radio Stockholm

2. Expressen

FRÅGA 6

Vänsterpartiet har genom åren visat prov på stor variation när det gäller valet av melodier. Progglåtar och kampvisor har varvats med mer traditionella julmelodier. 2008 slog vänstern till med en psalm på repertoaren. Vad hette den?

1. Härlig är Ann-Margarethe

X. Stilla skatt

2. Oh Sten Nordin

FRÅGA 7

Julsångerna vid KFs julmiddag är, som någon sagt, en del av vårt kulturarv som nu går i graven. Många är de sånger som speglat den politiska tidsandan med stor träffsäkerhet. Under mandatperioden 1994-1998 fanns det mycket att skalda om, men en tilldragelse stod i särklass. Vilken?

1. Stockholms OS-ansökan

X. World Police and Fire Games

2. Stadsdelsnämndernas införande

UTSLAGSFRÅGA

Vilken politisk händelse under 2012 skulle ha blivit föremål för flest sånger om dessa hade tillåtits vid årets julmiddag?

Den händelse som anges av flest deltagare blir ”rätt” svar.

Read Full Post »

Idag har nya resultat kommit från kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011. Skolverket rapporterar att de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga har försämrats men att kunskaperna i naturvetenskap har förbättrats. Resultaten i matematik för eleverna i årskurs 4 ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet. Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämras ytterligare. Skolverket lyfter även fram att i matematik och naturvetenskap lär sig svenska elever mindre mellan årskurs 4 och 8 än i andra länder.

Folkpartiet har länge varit tydligt med att svensk skola behöver drastiska förändringar. Just nu genomförs en lång rad skolreformer. Några av de förändringar som sker just nu är tidigare och tydligare betyg, högre kunskapskrav, uppvärdering av läraryrket, fokus på lärarledd undervisning samt mer tid i skolan. Jan Björklund fick frågan vilka reformen han själv skulle vilja se, utöver de som regeringen redan har fattat beslut om. Det finns skilda åsikter om detta men jag delar hans åsikt att vi behöver förstatliga skolan samt införa ännu tidigare betyg.

Jan Björklund presenterad idag en ny satsning på mer undervisningstid i matematik på lågstadiet. Förslaget innebär att lågstadieeleverna får en matematiktimme mer i veckan från nästa höst. Björklund var tydlig med att matematikundervisningen behöver större inslag av lärarledd undervisning och mindre eget lärande. Jag tror att det här är helt rätt väg framåt.

Skolverket lyfter fram att elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Att skolan lider av ojämlikhet är ett allvarligt problem. Jag är av åsikten att en likvärdig skola är en fundamental del av det svenska samhället.

För att vända de skolor i Stockholm med lägre låg andel behörighet till gymnasiet har vi tagit fram en omfattande strategi som kommer att beslutas om i och med verksamhetsplanen för 2013. Det kommer att genomföras riktade satsningar på ett antal skolor. En viktig del i detta är att skolor i större utsträckning framöver ska erbjuda ett extra skolår för de elever som behöver extra tid, framförallt till de elever som kommer till Sverige sent under skoltiden. Här kan man läsa mer om det.

Read Full Post »

Idag börjar kommunfullmäktiges debatt om Stockholms stads budget. Här kan du läsa mina öppningsanföranden.

Det talade ordet gäller.

Ordförande, fullmäktige!

Stockholm är en av världens bästa platser att leva i. Möjligen är det att slå in öppna dörrar att påpeka det i den här församlingen där vi alla verkligen gillar vår stad, men det finns också en hel del mer objektiva analyser av levnadsvillkoren i Stockholm. I en internationell jämförelse i somras rankades Stockholm som världens sjätte bästa stad att leva i.

(more…)

Read Full Post »

I förra veckan beslutade kammarrätten i Göteborg att riva upp både stadsdelsnämnden i Majorna-Linné och förvaltningsrättens beslut om att inte tillåta hemundervisning för barn som tillhör en konservativ del av en religion. Med motiveringen att barnen eventuellt kan bli mobbade för att de har speciella kläder, de ska be under dagen och få specialkost beviljas hemundervisning av kammarrätten. Effekterna av detta beslut kan bli ödesdigra för barn över hela landet. Det är inte bara i Göteborg det finns konservativt religiösa föräldrar som skulle vilja hålla sina barn hemma från skolan.

Jag skriver om detta ihop med Helen Odenljung på DN debatt idag. Hela artikeln återfinns här: http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/religiosa-barn-ska-inte-befrias-fran-skolplikten

Read Full Post »

Idag har Jan Björklund och Tina Acketoft presenterat Folkpartiets nya skolprogram ”Sikta mot stjärnorna”. Den största nyheten är förslaget att införa betyg från årskurs 4, vilket är bra bl a för att föräldrarna ska få tidig och tydlig information om hur barnen presterar i skolan. Dessutom stärker tidiga betyg bilden av att skolan är viktig och ska tas på allvar.

Programmet tar upp en lång rad viktiga reformer som jag hoppas blir verklighet inom en snar framtid.

Läs mer om rapporten här. http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_18977/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Read Full Post »

För att stärka Järvalyftet vill Folkpartiet driva på för att flytta delar av Stockholms stads förvaltning och någon statlig myndighet till områden som Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Husby eller Akalla. Detta skriver jag om idag tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag i SvD Brännpunkt.

Vi vill flytta statlig myndighet till Järva

Ett antal utsatta stadsdelar runt om i Sverige har under lång tid drabbats av ett stort utanförskap. Regeringen och kommuner som Stockholm vidtar åtgärder med fokus på jobb, skola, trygghet, stadsplanering och företagande. Men vi behöver göra ännu mer för att få i gång en positiv spiral. Därför tar nu Folkpartiet initiativ till att flytta ut kommunal förvaltning och någon myndighet till områden som Rinkeby, Tensta och Husby. Närvaron av kommunal och statlig förvaltning kan leda till både fler arbetstillfällen och att områdenas status höjs.

Ett av våra grundläggande mål med integrationspolitiken är att Sverige ska hålla samman. Vi ska vara ett land där människor känner tillit till samhällets institutioner, tillhörighet med varandra och delaktighet i demokratin. Vi ska vara ett land för alla.

Regeringen har gjort stora satsningar för att förbättra integrationen. Språk och arbete har stått i fokus då det är vår övertygelse att just de är nycklarna in i det svenska samhället. Regeringen gör i årets budget ytterligare satsningar för att nyanlända invandrare ska få en bättre start i Sverige och snabbare komma i arbete. Och det går bra för många – till exempel har det aldrig varit så många utrikes födda som går till ett arbete som i dag.

Men samtidigt som vi ser att många individer lyckas är en av våra största sociala utmaningar att förbättra framtidsutsikterna och situationen i våra mest utsatta områden. I dessa områden är utanförskapet utbrett – sysselsättningsgraden är låg och beroendet av försörjningsstöd högt. Många barn växer upp med föräldrar och grannar som inte har ett arbete att gå till. Vi träffar unga människor som tappat tron på att de någonsin kommer att få ett arbete och som inte tror att samhället är till för dem. Känner man så som tonåring är det lätt att det blir en självuppfyllande profetia när man blir vuxen.

En annan utmaning är att få dem som har fått ett jobb att också stanna kvar i området. Vi vet av erfarenhet att de som lyckas med egen försörjning ofta väljer att flytta från utsatta delar av staden. Vi gör därför mycket för att öka tryggheten och stadsmiljöns attraktivitet. Bostäderna behöver bli fler och upplåtelseformerna mer varierade – i många av dessa områden är hyresrätten alltför dominerande.

Det behövs vidare en bra blandning av bostäder, företag, service och andra verksamheter. Genom fler bostäder och arbetsplatser förbättras underlaget för kaféer, restauranger, andra kommersiella lokaler samt utbyggd kollektivtrafik. Det är också angeläget att skapa starkare kontakt med omgivande områden. Då stärks den sociala integrationen, tryggheten och det ekonomiska utbytet. I dag saknar många människor dessa storstadskvaliteter i den splittrade förortsbebyggelsens avskilda enklaver.

Vi ser också över möjligheten att införa nystartszoner som ska göra det mer lönsamt för företag att anställa i områden med utbrett utanförskap. Men det behövs mer.

Järvalyftet, som är en av Stockholms långsiktiga investeringar för att förbättra levnadsvillkoren i stadsdelarna kring Järvafältet: Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta, har pågått i nära fem år. Målsättningen är att staden genom medverkan från boende och ett stort antal externa aktörer ska kunna skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta – och stanna kvar. Arbetet med Järvalyftet är centralt och det är av stor vikt att de uttalade målsättningarna också nås.

För att stärka Järvalyftets arbete i att skapa fler arbetstillfällen vill Folkpartiet driva på för att flytta delar av Stockholms stads förvaltning och någon statlig myndighet till områden som Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Husby eller Akalla. En statlig myndighet höjer områdets status och visar att alla delar av Stockholm är viktiga.

Att samhällets institutioner finns närvarande där människor upplever sig som längst bort från samhället, trots att det tar knappt 20 minuter med tunnelbanan in till city, har ett viktigt signalvärde. En flytt av offentliga förvaltningar ökar också behovet av servicetjänster runt arbetsplatserna vilket i sig genererar nya arbetstillfällen. Alltför länge har det funnits för få myndigheter, politiska partier, företag och andra aktörer som förlagt sin verksamhet till dessa delar av staden.

Vi gör mycket, både på statlig och på kommunal nivå, för att bryta det utanförskap som människor, inte minst i dessa områden, befinner sig i. En politik som leder till att fler människor får ett arbete och som ökar tryggheten, förbättrar boendemiljön och stadsmiljöns attraktivitet är avgörande för att bryta utanförskapet. En positiv samhällsutveckling skapas genom att lyfta, inte bara individer, utan hela samhällen.

LOTTA EDHOLM (FP)

skolborgarråd och ordförande, Folkpartiet Stockholms stad

ERIK ULLENHAG (FP)

integrationsminister och andre vice ordförande Folkpartiet

Read Full Post »

Stockholm är en motor för hela Sveriges tillväxt. Storstadsregionen växer så det knakar. Det är oerhört viktigt att kunna få bort de proppar som hindrar storstadsregionernas tillväxt. Därför behöver Sverige en storstadsminister. Om detta skriver jag och Madeleine Sjöstedt i Dagens Samhälle.

Sverige behöver en storstadsminister

Urbaniseringen pågår just nu för fullt, både här i Sverige och i övriga världen. Städerna växer. Inte minst vi som bor i Mälardalen upplever detta varje dag. Urbaniseringen ger möjlighet till större täthet och därmed en mer miljövänlig livsstil. Men den behöver draghjälp. När regeringens budgetproposition nu presenterats saknar vi vissa förslag som skulle gynna tillväxten i regionen.

Stefan Attefall (KD) har som bostadsminister i uppdrag att identifiera hinder och skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Mycket görs också från regeringshåll för att främja byggandet av bostäder och otaliga utredningar har sjösatts. Men mer behöver göras. Utredningarna måste leda till reella resultat och förändringar, och det behöver ske inom kort.

I storstäderna är bostadsbristen stor. Samtidigt som städerna växer mer än någonsin tidigare har nyproduktionen av bostäder i bland annat Stockholmsområdet under många år legat på alldeles för låga nivåer. Den omöjliga ekvationen riskerar inte bara att minska stadens attraktivitet, utan är också av avgörande betydelse för regionens globala attraktivitet och därmed också för hela landets konkurrenskraft. Det är därför av yttersta vikt för hela Sverige att vi lyckas lösa upp de knutar som förhindrar en hög och jämn takt i bostadsbyggandet.

Orsakerna till varför det byggs för få bostäder i storstäderna är flera och ofta tätt sammankopplade. Och alla parter i stadsutvecklingen – marknad, kommun, landsting, region och stat – har sitt arbete att göra.

Nedan presenterar vi sex områden där vi önskar att regeringen inom kort levererar resultat. Tillsammans har förslagen en stor potential att ordentligt öka takten i bostadsbyggandet.

1. Ge oss en stadsminister. I dag är de frågor som rör stadsutveckling och stadsbyggnation uppdelade på ett flertal departement. Att frågorna på detta sätt drivs i separata processer på olika departement, med olika prioriteringar och tidshorisonter, försvårar givetvis all samplanering. I Sverige har vi en glesbygdspolitik, men ingen stadspolitik. Vi har en landsbygdsminister, men ingen stadsminister. Det tycker vi är märkligt. Därför bör en överbryggande politisk funktion, som ser till att stadsperspektivet alltid finns med när besluten fattas och som kan vara en tydlig mottagare för städernas frågor, inrättas. Endast då kan de ibland stora samordningsproblemen mellan kommun, landsting och stat lösas.

2. Anpassa bullernormerna. Ett annat av de hinder som försvårar möjligheterna för staden att växa är dagens bullernormer, som delvis styr var och hur nyproduktion av bostäder kan ske i framförallt Stockholm och andra tätorter. Vi tycker att man kan ifrågasätta om det är rimligt att dagens regler för bullernormer inte gör någon åtskillnad mellan byggnation i glesbyggd och byggande i attraktiva och efterfrågade centrumlägen i storstaden. Höga krav ska givetvis också gälla i storstaden, men en anpassning till dagens förhållanden är nödvändigt så att förutsättningar för förtätning i storstadsmiljöer inte förhindras av ålderdomliga krav.

3. Se över riksintresset. Riksintresset för kulturmiljöer skyddar värdefull kultur. Att helt slopa denna lagstiftning anser vi vara helt otänkbart. Riksintressets själva syfte är att se till att klåfingriga politiker, som vill bygga monument över sig själva, inte ska kunna rasera det som tidigare generationer byggt upp. Men självklart ska inte heller riksintresset genom sin otydlighet förhindra att staden växer på ett klokt sätt. Riksintressena i Stockholm bör därför förtydligas, ses över och samordnas bättre med annan lagstiftning.

4. Tiden från idé till färdig bostad måste kortas. En av de absolut största orsakerna till att det byggs för få bostäder i Stockholmsområdet är att planprocesserna är olidligt långsamma. En viktig insats i detta uppdrag är därför att förkorta handläggningstiderna hos Länsstyrelsen och andra myndigheter, exempelvis genom att en bortre gräns sätts. Dessutom bör man också se över till hur många instanser det ska gå att överklaga, samtidigt som man från kommunens sida behöver utveckla dialogen med invånarna i syfte att minska antalet överklagande detaljplaner. I Stockholm tar det inte sällan upp till 10 år från idé till färdig bostad, i till exempel Tyskland är huset ofta på plats efter 2 år!

5. Regeringen måste undanröja de hinder som hämmar bostadsbyggandet. Det samlade regelverket kring stadsplanering och byggande samspelar dåligt, är svårgenomträngligt och oförutsägbart. Det handlar främst om otydligheterna mellan miljöbalken och PBL, vilket gör det svårt att avgöra vilka projekt som riskerar att fördröjas eller i värsta fall helt omkullkastas av Länsstyrelser och Miljödomstolar med hänvisning till miljöbalken. Vi behöver ett mer samordnat regelverk kring stadsbyggande, som utgår från staden och brukarnas behov. I syfte att öka bostadsbyggandet bör, där så är rimligt, bostäder ges större tyngd vid avvägning mot andra intressen.

6. En ökad samplanering mellan infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande är nödvändig. Satsningar på ny infrastruktur och kollektivtrafik är ofta helt avgörande för tillkomsten av ny bostadsbebyggelse. Infrastruktursatsningar behöver därför gå hand i hand med planeringen av nya bostads- och arbetsområden. Det gör de inte alltid idag.

Att storstädernas tillväxt fortsätter är något som hela landet vinner på, men då krävs det att stadens förmåga att locka till sig nya företag och människor inte minskar. För att åstadkomma en förändring och få ordentlig fart på bostadsbyggandet behövs det en medveten politik som fokuserar på tydliga och långsiktiga spelregler för minskat krångel och ökat byggande.

Lotta Edholm, skolborgarråd (FP) och gruppledare, Stockholm
Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd (FP), Stockholm

 

Read Full Post »

Idag skriver Jan Björklund på DN debatt att regeringen satsar tre miljarder kronor på elitforskning under den kommande tioårsperioden. Björklund lyfter fram att Sverige är en nation som satsar stora pengar på forskning men får relativt svaga forskningsresultat tillbaka. Han har helt rätt i att jämfört med förutsättningarna borde svensk forskning stå sig bättre i den internationella konkurrensen.

I den nya forsknings- och innovationsproposition som läggs fram inom kort finns flera konkreta förslag för att få till bättre förutsättningar för elitforskare i Sverige. Satsningen kommer att innebära ett lyft för lärosätena i Stockholm. I den prestigefyllda Shanghairankingen över världens främsta universitet placerar sig flera lärosäten i Stockholm bra. Karolinska Institutet kommer på plats 44, Stockholms Universitet på plats 81 och KTH och Handelshögskolan finns också bland de 500 bästa.

Det glädjer mig att Folkpartiet tar på sig ledartröjan i dessa frågor, speciellt när det är så tydligt att Socialdemokraterna har lämnat walk over.

Läs mer: SvD, Aftonbladet.

Read Full Post »

Idag skriver DN om den utbredda nätmobbningen som finns bland Sveriges unga. Det här är ett stort problem som är farligt att underskatta. Dagens ungdomar väljer att lägga allt större del av sina liv på internet och då är det viktigt att vuxenvärlden och skolan hänger med i utvecklingen. Det senaste decenniet har utvecklingen gått oerhört fort när det gäller IT, och ungdomarna har en fördel som vuxit in i denna miljö, till skillnad från oss som föddes innan internet fanns. Frågan om nätmobbning berör inte endast skolan, utan också föräldrar och det omkringliggande samhället, men om vi ska kunna bekämpa mobbning effektivt måste skolans medarbetare ligga före. Det är bl a mot denna bakgrund som alla Stockholms stads lärare ska gå grundläggande IT-kurser (PIM). I den IT-strategi som gick i kommunfullmäktige i fjol tas både elev- och lärarperspektivet upp.

Den nya skollagen har gett lärarna nya verktyg för att bekämpa mobbning och med anledning av det uppdaterades Stockholms stads riktlinjer för trygghet och studiero i våras. Då skrev jag om det här. Här kan man läsa mer om Stockholms stads riktlinjer för trygghet och studiero

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 1 941 other followers

%d bloggers like this: