Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘betyg’

För en elev som har svårigheter i skolan är tidig utvärdering och tydlig feedback helt centralt för att det ska kunna gå bättre. Om skolan ska kunna lära ut kunskap måste man faktiskt också kunna följa upp kunskap, och betygen är en viktig och tydlig mätare för detta. Vi vet att grunden för goda kunskaper läggs tidigt i skolan. Det man missat i de tidigare åren är svårt att ta igen senare. Alliansregeringen går nu fram med förslag om betyg redan från årskurs 4 (istället för som idag årskurs 6). Detta innebär också att de administrationskrävande individuella utvecklingsplanerna kan tas bort i åk 4-6.

Senaste gången Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Stockholm bekände färg i betygsfrågan var 2010. När kommunstyrelsen behandlade regeringens förslag om betyg från årskurs 6 istället för åk årskurs 8 yrkade S och MP plikttroget på ett mellanting – betyg från årskurs 7.

Men uppgörelsen i betygsfrågan då handlade om en omvändelse under galgen, och både Socialdemokraterna och Miljöpartiet motsätter sig i allt väsentligt fortfarande tidigare betyg. I deras förslag till remissyttrande när betyg från sexan behandlades i kommunstyrelsen år 2010 skrev de: ”Istället för att sänka åldern för betygssättning borde arbetet med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner utvecklas.”

Socialdemokraternas och Miljöpartiets reaktioner på Alliansens artikel på DN Debatt, t.ex. på Twitter, är närmast en blåkopia av deras reaktioner då. Vänsterpartiet tycks, liksom tidigare, vara helt emot betyg för att bedöma elevers kunskaper. Trots att all forskning och erfarenhet visar att det är helt avgörande att föräldrar, lärare och elev tidigt får reda på hur eleven ligger till för att kunna sätta in rätt stöd är betyg fortfarande ”fult”. Men att berätta hur en elev ligger till är inte att ”sortera” bland elever – det är att ge möjligheter att sätta in stöd så att det går bättre.

De nationella proven är bland våra viktigaste redskap för att säkra att de betyg som ges är rättmätiga och varken under- eller övervärderar en elevs kunskaper. Hittills har en stor uppgift legat hos lärarna i att rätta och sammanställa resultaten från dem. Att digitalisera proven och införa extern rättning, som regeringen nu föreslår, är därmed ett sätt att lyfta bort administrativa uppgifter från lärarna och samtidigt utveckla detta viktiga instrument för att säkra likvärdigheten i skolan.

Regeringen vill också ta fram tydliga mål och stödmaterial för läskunnighet redan från första klass, en slags ”läsgaranti”. I Stockholm har vi nu byggt ut vår lässatsning redan till förskolan och arbetar målmedvetet med läsutveckling och läsning redan från de tidiga åren i skolan. Vi har satsat särskilt på att stärka skolbiblioteken för att ge möjligheter till den viktiga ”mängdläsningen”.  Ju tidigare ”läskoden” kan knäckas och ju tidigare goda läsmönster kan etableras desto bättre är det för kunskapsutvecklingen även i andra ämnen.

Det har länge ansetts fult att faktiskt visa elever och föräldrar hur barnet ligger till i skolan. Det har offrat de svagare eleverna. Men för att kunna sätta in rätt stöd måste det stå klart för lärare, föräldrar och elever var eleven har halkat efter och varför. Det är dags att även oppositionen vågar stå upp för en kunskapsskola!

Read Full Post »

Det går bra för Stockholms kommunala skolor. Resultaten har gradvis förbättrats under flera år, med undantag av ett negativt trendbrott förra året. Det genomsnittliga meritvärdet har de senaste tio åren ökat från 215,4 (2003) till 222,9 (2013). Under samma period har andelen som uppnått målen i samtliga ämnen ökat från 73,6 procent till 76,1 procent. Däremot har behörigheten till gymnasiets nationella program minskat något, från 88,6 procent till 87,7 procent.  Det är dock viktigt att i sammanhanget komma ihåg att behörighetskraven skärptes betydligt 2011. Nu måste man vara godkänd i åtta ämnen för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram, förut räckte det med att ha uppnått godkänt i svenska, engelska och matematik.

I jämförelse med landets två övriga storstäder, socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö, är Stockholm bättre på i stort sett samtliga punkter (exempelvis vad gäller meritvärden, andel behöriga till gymnasiet och andel som nått målen i samtliga ämnen). Om detta skriver Metro idag.

Framgångsreceptet  är vårt starka fokus på kunskap, lärarrekrytering och mycket uppföljningsarbete. Varje dag gör stadens lärare stora insatser ute i klassrummen.

Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är den mest prioriterade frågan i våra skolor. I nästa års budget fortsätter vi därför att satsa på de elever som har svårt att få godkända betyg. Rätten till sommarskola utvidgas från årskurs nio ner till årskurs sex, läxhjälp garanteras alla elever i grundskolan som efterfrågar det och nyanlända elever får stärkt rätt till sommarskola och fler undervisningstimmar i svenska.

Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Arbetet med att höja kunskapsresultaten i Stockholm fortsätter nu enträget. Vi ger oss inte!

Genomsnittligt meritvärde, kommunala skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö 2003-2013.

Genomsnittligt meritvärde, kommunala skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö 2003-2013.

Read Full Post »

Stockholms skolor håller en hög kvalitet. Varje dag gör stadens lärare stora insatser. Därför är det så trist att oppositionsborgarårdet Rogert Mogert (S) i gårdagens SVD fortsätter sin svartmålning av Stockholms skolor. Det är Socialdemokraternas idélösa och innehållsfattiga skuggbudget, som Mogert försöker piffa till med halvsanningar och luftslott. Det är tråkigt när en politiker med så lång erfarenhet av Stockholmspolitiken hellre trixar och skarvar än talar klarspråk.

Det viktigaste förslaget om skolan i skuggbudgeten tycks vara att rektorerna på skolor i ytterstaden ska kunna rekrytera folk med lön som verktyg i högre utsträckning. Det är ett bra förslag. Precis därför har Stockholm riktat in regeringens satsningar på karriärtjänster för lärare till skolor i dessa områden.  Följaktligen har skolorna i ytterstaden kunnat rekryterat många förstelärare. Alla våra sjutton fokusskolor, som är de skolor som har störst utmaningar, har redan rekryterat minst en förstelärare. Nästa år kan vi rekrytera ett par hundra till. 

Mogert lägger också ut texten om hur gymnasiebehörigheten har utvecklats de senaste åren. Men vad Mogert praktiskt nog glömmer bort att berätta är att behörighetskraven skärpts sedan Socialdemokraternas tid vid makten. Efter 2011 måste man vara behörig i åtta ämnen för att bli behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, förut räckte det med att ha uppnått godkänt i svenska, engelska och matematik. Trots detta är andelen behöriga i stort sett på samma nivå nu som 2006. Dessutom, om man tittar på den generella kunskapsnivån, så har det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått målen i samtliga ämnen ökat markant i Stockholms skolor under samma period. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är dock självklart fortfarande den mest prioriterade frågan i våra skolor. Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Men att som Mogert hävda att resultaten generellt sett går nedåt är inget annat än en svartmålning av stadens skolor.

Betygsresultat totalt kommunala skolor 2006-2013, årskurs 9, årsvärde

Betygsmått 

2006

2013

Andel behöriga till nationellt program

89

88

Andel som nått målen i samtliga ämnen

74,4

76

Genomsnittligt meritvärde åk 9

218,8

223

Likvärdigheten är en annan mycket viktig fråga, som samtliga Sveriges kommuner brottas med. Glädjande nog leder den satsning vi har gjort på att särskilt stötta de skolor som har störst utmaningar – fokusskolorna – till att likvärdigheten i Stockholm åter ökar. Elva av sjutton fokusskolor har höjt sina resultat redan första året. Spridningen i betygsresultat mellan stadens skolor minskade tack vare detta mellan 2012 och 2013 och förhoppningsvis kan den utvecklingen fortsätta.

I Stockholm kompenseras dessutom skolorna genom en särskild ersättning för elevers olika förutsättningar i form av, till exempel, föräldrarnas utbildningsbakgrund och antalet år som eleven har bott i Sverige. Uppemot en femtedel av skolans resurser fördelas på det sättet, och den skola som får högst sådan ersättning får sin skolpeng nästan fördubblad. Faktum är att Stockholm är en av de kommuner som fördelar mest pengar utefter dessa variabler.

Av någon obegriplig anledning påstår även Mogert att de budgetsatsningar vi gör varje år på något vis inte skulle finnas. Varje år slutar det med nedskärningar säger han. Återigen försöker han påskina något som inte är sant. Varför inte hålla sig till sanningen? I Stockholm har vi konsekvent sedan vi tog över 2006 satsat mer pengar på skolan än vad Socialdemokraterna gjorde dessförinnan. Om Mogert inte har de rätta siffrorna får han gärna kika på statistiken nedan. Den visar tydligt hur satsningarna på skolan konsekvent varit högre när Folkpartiet har ansvarat för skolan än när Socialdemokraterna har gjort det.

Schablonutveckling grundskolan (procent) Schablonutveckling gymnasieskolan
2003 3 (S)   2003 4,6 (S)  
2004 1,1 (S)   2004 -5,5 (S)  
2005 3,8 (S)   2005 1,2 (S)  
2006 1,7 (S)   2006 2,5 (S)  
2007 3,7 (FP)   2007 2 (FP)  
2008 5,1 (FP)   2008 2 (FP)  
2009 3,5 (FP)   2009 4 (FP)  
2010 2 (FP)   2010 2 (FP)  
2011 2,1 (FP)2   2011 2,1 (FP)2  
2012 2,5 (FP)2   2012 1,7 (FP)2  
2013 3 (FP)2   2013 3 (FP)2  
2014 4 (FP)2   2014 4 (FP)2  
FP snitt grundskola = 3,2     FP snitt gymnasieskola = 2,6    
S snitt grundskola = 2,4     S snitt gymnasieskola = 0,7    

I vårt förslag till budget för 2014 ökar skolans budget med 794,6 miljoner. En del av det är en följd av att antalet elever blir fler. Men hela 593 miljoner kronor är en renodlad ökning av anslagen. Denna kommer att finansiera angelägna satsningar på en kunskapsskola för alla: sommarskola från 6:an, läxhjälp till alla, en storsatsning på lågstadiet, sommarskola för nyanlända, en utbyggd lässatsning, och ytterligare åtgärder som gör allt det där som Socialdemokraterna säger att vi inte gör, men som de gärna vill ta åt sig äran för i sin egen skuggbudget.

Read Full Post »

De första preliminära betygsresultaten för eleverna i årskurs 9, för läsåret 2012/2013, har nu blivit klara. Glädjande nog visar siffrorna på en förbättrad måluppfyllelse jämfört med förra året. Förra årets negativa trendbrott, efter flera år med förbättrade resultat, verkar således redan ha brutits. Det är mycket positivt.

Enligt de preliminära siffrorna ökar andelen behöriga till gymnasieskolan från 85,9 procent (2012) till 87,1 procent. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är fortfarande den mest prioriterade frågan i våra skolor. Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Andelen som nått godkända betyg i samtliga ämnen har vidare ökat från 74, 6 procent (2012) till 75, 5 procent. Meritvärdet har likaså ökat något från 221,7 poäng (2012) till 222,1 poäng. Det är också intressant att se att den ogiltiga frånvaron, för tredje året i rad, minskar och nu är nere på 1, 86 procent. Alla tecken pekar således i år återigen åt rätt håll.

Siffrorna från utbildningsförvaltningen är visserligen preliminära, och kan fortfarande justeras något innan de slutligen redovisas av Skolverket senare i höst, men allt tyder på att en sådan justering i så fall sker uppåt. Detta eftersom att alla elever som ännu inte nått målen har möjligheten att läsa upp sina betyg i någon av stadens sommarskolor.

Alla resultat kommer nu givetvis att noggrant analyseras för att bedöma vilka av insatserna som vidtagits under året som har givit resultat. Det handlar bland annat om arbetet med fokusskolor för att hitta nya strategier för elever på högstadiet som riskerar att inte få gymnasiebehörighet. Dessutom har arbetet med resultatdialoger utvecklats på alla nivåer, vilket har lett till större fokus på kopplingen mellan åtgärder och resultat.

Arbetet med att höja kunskapsresultaten i Stockholm fortsätter nu enträget. I år har vi bland annat infört rätt till läxhjälp, sommarskola och lördagsgymnasium för alla som behöver det. Vi har infört ett tionde skolår som vänder sig till de elever som misslyckats med grundskolan och som saknar behörighet till gymnasiet.

Fakta sommarskola:
Sommarskolorna anordnas i första hand för de elever i årskurs 9 som inte nått gymnasiebehörighet. Under 1 – 2 veckor i nära samband med skolavslutningen ges dessa elever möjlighet att komplettera sin utbildning för att eventuellt få betyg i de ämnen de inte fått godkänt i.

Read Full Post »

Karin Wanngård (S) fortsätter att försöka lappa ihop en utbildningspolitik på DN (7/2). Tyvärr har hon missat att i stort sett alla förslagen redan är genomförda, eller är på väg att bli det. Här kan ni läsa min replik som var inne i helgen.


Förslagen från S redan genomförda

Under Folkpartiets ledning pågår sedan 2006 den största förändringen av vårt utbildningssystem sedan den allmänna folkskolan infördes på 1800-talet. Reformerna har ett långsiktigt fokus på tydliga kunskapskrav, trygga klassrum och en uppvärdering av läraryrkets status. Mycket arbete återstår naturligtvis. Stora förändringar tar tid att sätta sig.

Om Socialdemokraterna på riktigt hade varit intresserade av att följa kunskapsresultaten och att försöka höja kvaliteten i skolan så skulle de under sin tid vid makten ha ökat resurserna till skolan och infört nyckeltal och mätningar av elevernas kunskaper. Så var inte fallet. Folkpartiet har som ansvarigt för skolpolitiken tillfört mer resurser till skolan – år för år – än (S) någonsin gjorde. En av våra första åtgärder efter maktskiftet var att börja mäta elevernas kunskapsutveckling, med till exempel läsutvecklingsscheman och skriftliga omdömen för att på ett tidigt stadium sätta in rätt stöd för varje enskild elev. Socialdemokraterna har alltid varit duktiga på att lova vitt och brett i opposition, men när det väl gäller har historien visat att det bara varit tomma löften.

Självklart finns det bekymmer i Stockholms skolor, och att höja gymnasiebehörigheten är den viktigaste uppgiften just nu. Rektorer och lärare jobbar stenhårt varje dag för att fler ska nå kunskapskraven och för att skolan ska vara en lugn och trygg plats. Den ständiga svartmålningen från Socialdemokraterna bidrar knappast till skolornas tuffa arbete.

I Stockholm är det omkring 14 procent av eleverna som inte når behörighet till gymnasiet. Det är alldeles för många. Ändå är det viktigt att kunna jämföra resultatet med socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö, där 18 procent respektive cirka 20 procent av eleverna inte är behöriga till gymnasiet. I jämförelse ligger alltså Stockholms resultat högre både i faktiska betyg och i resultaten på de nationella proven, samtidigt som fler stockholmselever blir godkända i kärnämnena. Men det är inte bra nog. (more…)

Read Full Post »

Stockholms stads utbildningsdirektör Thomas Persson har av regeringen fått i uppdrag att utreda hur lärarnas administrativa arbete kan minskas och förenklas. Igår kväll kunde utbildningsminister Jan Björklund (FP) presentera utredningens förslag som innebär flera ändringar av skollagen och som kommer att avlasta lärarna och ge dem möjlighet att fokusera på undervisningen.

Införandet av individuella utvecklingsplaner (IUP:n) och skriftliga, betygsliknande omdömen var när de genomfördes två viktiga reformer för att förbättra uppföljningen av elevernas resultat i skolan och för att ge tydligare information till vårdnadshavarna. Sedan reformerna genomfördes har dock kunskapsuppföljningen i skolan och informationen till föräldrarna förstärkts på flera andra sätt, bland annat genom införandet av tidigare betyg och fler nationella prov, och dagens dokumentationskrav innebär en betydande ökad arbetsbelastning för lärarkåren. Detta är något som många lärare och rektorer har tagit upp med mig den senaste tiden, och det känns väldigt bra att Folkpartiet nu föreslår tydliga förbättringar i frågan.

Regeringen har helt riktigt dragit slutsatsen att kraven på att allt ska dokumenteras kan minskas. De förändringar av skollagen, som utbildningsministern presenterade igår, var därför både efterlängtade och välkomna. I de årskurser där betyg ges (Åk 6-9) föreslår regeringen att kravet på skriftlig information, d v s IUP och skriftliga omdömen, helt avskaffas. Regeringen föreslår även att kravet på skriftlig information, i de årskurser där betyg inte ges (åk 1-5), reduceras från en gång per termin till en gång per läsår. Detta innebär en halvering av arbetsbelastningen för lärarna inom detta område. Ambitionen är att dessa viktiga förslag till ändringar av skollagen ska träda i kraft redan under vårterminen 2014.

Även här i Stockholm försöker vi på olika sätt se till att rektorer och lärare ges möjligheten att fokusera på sina huvuduppgifter. Utbildningsförvaltningen har därför fått i uppdrag att genomföra en översyn av ansvarsfördelningen mellan stadens grundskolor och den centrala förvaltningen. Målet är att rektorer och skolledare ska få mer tid att arbeta med aktiv ledning av den pedagogiska verksamheten, istället för att lägga tid på administration. Utbildningsförvaltningen ska även se över om lärarnas administrativa belastning, utöver regeringens förslag, kan minskas och förenklas än mer.

Mer om förslaget här och här.

Read Full Post »

Idag har Jan Björklund och Tina Acketoft presenterat Folkpartiets nya skolprogram ”Sikta mot stjärnorna”. Den största nyheten är förslaget att införa betyg från årskurs 4, vilket är bra bl a för att föräldrarna ska få tidig och tydlig information om hur barnen presterar i skolan. Dessutom stärker tidiga betyg bilden av att skolan är viktig och ska tas på allvar.

Programmet tar upp en lång rad viktiga reformer som jag hoppas blir verklighet inom en snar framtid.

Läs mer om rapporten här. http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_18977/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Read Full Post »

Idag presenterade Skolverket betygsstatistik för elever som slutat årskurs 9 läsåret 2010/11. Det är mycket glädjande att Stockholm står sig väl i jämförelse med rikssnittet. Här nedan finns en sammanställning av statistiken. Extra spännande är att genomsnittsbetygen för de elever som gick ut årskurs 9 i juni 2011 är de högsta någonsin i Stockholms kommunala skolor. Nu ser vi att vårt arbete för ökad måluppfyllelse lönar sig.

Stockholm har en högre andel elever som är behöriga till gymnasieskolan än Göteborg och Malmö. Behörigheten till något av de nationella programmen i Malmö ligger 77,0 procent och Göteborg på 82,3 procent, medan Stockholm ligger på 88,0 procent. I riket är siffran 87,0 procent. Även för behörighet till de högskoleförberedande programmen ligger Stockholm över Göteborg och Malmö.

Stockholm har även höjt det genomsnittliga meritvärdet från 219,9 läsåret 2009/10 till 223,7 för läsåret 2010/11. Stockholm står sig även bra i jämförelse med rikssnittet som ligger på 207,7 i genomsnittligt meritvärde.

Read Full Post »

Idag besökte jag Södra Latins gymnasium för att höra mer om de projekt de arbetar med inom ämnet matematik. Jag träffade en grupp mycket engagerade och kompetenta mattelärare som berättade om hur de alla läser kursen Lesson Learning Studies. De arbetar gemensamt med att utveckla lektioner med hög pedagogisk kvalitet för de allra svåraste matematiska begreppen och filmar varandra för att kunna utveckla sina lektionsstrategier. Läs mer om metoden här. Att undervisningens betydelse för elevernas resultat kommit allt mer i fokus märks tydligt.

Mattelärarna har också länge arbetat med att säkerställa att de betyg de delar ut inte varierar mellan mattelärarna. Detta gör de bland annat genom att ge samma prov till alla elever och rätta varandras prov. De elever jag träffade under dagen kunde intyga att de kände sig rättvist bedömda! Det  är givetvis oerhört viktigt att det inte är någon skillnad mellan hur olika lärare betygsätter så att betygen kan vara så rättvisa som möjligt och mattelärarna på Södra Latin har kommit långt med detta.

Det är alltid kul att träffa elever! Ibland får man en något annan bild av en skola än den som skolledning och lärare vill förmedla… Så var dock inte fallet idag. Fem entusiastiska elever berättade mer än gärna om sin skola. Det bestående intrycket var hårt slit, men också mycket skoj. Att Södra Latin har öppet fram till åttatiden på kvällen talar väl också för att eleverna trivs.

Jag träffade sedan skolans ledningsgrupp som berättade mer om hur de arbetar och hur de har påverkats dels av den nya organisationen som införts i utbildningsförvaltningen i Stockholm, liksom den nya gymnasiereformen GY2011. Det var ett spännande besök och roligt att höra både från lärare, elever och skolledning hur matematiksatsningarna fungerar!

Read Full Post »

Från och med idag den 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. Det känns väldigt spännande med alla förändringar som nu kommer i skolan till följd av lagändringen. Det är dock alltför mycket nytt för att jag ska kunna kommentera alltihop här på bloggen. Istället lyfter jag fram vad jag ser som några ljuspunkter för grundskolan.

A, B, C, D, E, F. Så ser de nya betygen ut, alltså inga fler G, VG eller MVG. Högsta betyg i den nya skollagen är A, sedan faller skalan ner till E som är det sista godkända betyget. F betyder underkänd. Den nya betygsskalan har fler steg och är tydligare. Förhoppningsvis är det därmed slut på svårlästa och frustrerande betyg som G+ och VG -.

Mobbning är ett annat stort problem i skolan, och med den nya skollagen kommer skolor att få bättre verktyg för att bekämpa dessa vidrigheter. Med ett starkare värdegrundsarbete och en tydligare koppling till barnkonventionen kommer man förhoppningsvis kunna arbeta preventivt på ett effektivare sätt. Den kanske viktigaste förändringen är att rektorer och lärare får utökade och förtydligade befogenheter att ta till konkreta åtgärder för att stävja mobbning. Elever som bryter mot skolans regler för trygghet och studiero ska tillfälligt få kunna stängas av från skolan. Det är rektorn som tar beslut om avstängning och är samtidigt tvungen att erbjuda kompensation för den undervisning som den avstängda går miste om. Flytta på mobbaren, inte den mobbade.

Den nya skollagen ökar rättssäkerheten för elever och föräldrar. Det blir nu möjligt att överklaga till Skolväsendets överklagarnämnd om man är missnöjd med åtgärdsprogrammen för elever i behov av särskilt stöd. Alla elever har rätt till en bra skola, oavsett om man har behov av extra stöd. Man kommer även kunna överklaga bl a nekad skolplacering på grund av ekonomiska och organisatoriska svårigheter och beslut om skolskjuts.

Jag är övertygad om att nya skollagen kommer att hjälpa lärarna och rektorerna att fokusera på lärandet i skolan. Med tydligare betyg och mer studiero kommer vi nå högre resultat.

Här hittar du länk till nya skollagen och en överblick över några viktiga förändringar i den nya skollagen (PDF). Här har jag bloggat om skollagen tidigare.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 814 andra följare

%d bloggers like this: