Förbättrade betygsresultat i stadens grundskolor

De första preliminära betygsresultaten för eleverna i årskurs 9, för läsåret 2012/2013, har nu blivit klara. Glädjande nog visar siffrorna på en förbättrad måluppfyllelse jämfört med förra året. Förra årets negativa trendbrott, efter flera år med förbättrade resultat, verkar således redan ha brutits. Det är mycket positivt.

Enligt de preliminära siffrorna ökar andelen behöriga till gymnasieskolan från 85,9 procent (2012) till 87,1 procent. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är fortfarande den mest prioriterade frågan i våra skolor. Alla elever har rätt till en bra utbildning och möjligheten att nå sin fulla potential. Andelen som nått godkända betyg i samtliga ämnen har vidare ökat från 74, 6 procent (2012) till 75, 5 procent. Meritvärdet har likaså ökat något från 221,7 poäng (2012) till 222,1 poäng. Det är också intressant att se att den ogiltiga frånvaron, för tredje året i rad, minskar och nu är nere på 1, 86 procent. Alla tecken pekar således i år återigen åt rätt håll.

Siffrorna från utbildningsförvaltningen är visserligen preliminära, och kan fortfarande justeras något innan de slutligen redovisas av Skolverket senare i höst, men allt tyder på att en sådan justering i så fall sker uppåt. Detta eftersom att alla elever som ännu inte nått målen har möjligheten att läsa upp sina betyg i någon av stadens sommarskolor.

Alla resultat kommer nu givetvis att noggrant analyseras för att bedöma vilka av insatserna som vidtagits under året som har givit resultat. Det handlar bland annat om arbetet med fokusskolor för att hitta nya strategier för elever på högstadiet som riskerar att inte få gymnasiebehörighet. Dessutom har arbetet med resultatdialoger utvecklats på alla nivåer, vilket har lett till större fokus på kopplingen mellan åtgärder och resultat.

Arbetet med att höja kunskapsresultaten i Stockholm fortsätter nu enträget. I år har vi bland annat infört rätt till läxhjälp, sommarskola och lördagsgymnasium för alla som behöver det. Vi har infört ett tionde skolår som vänder sig till de elever som misslyckats med grundskolan och som saknar behörighet till gymnasiet.

Fakta sommarskola:
Sommarskolorna anordnas i första hand för de elever i årskurs 9 som inte nått gymnasiebehörighet. Under 1 – 2 veckor i nära samband med skolavslutningen ges dessa elever möjlighet att komplettera sin utbildning för att eventuellt få betyg i de ämnen de inte fått godkänt i.

Read Full Post »

Förslagen från S redan genomförda

Karin Wanngård (S) fortsätter att försöka lappa ihop en utbildningspolitik på DN (7/2). Tyvärr har hon missat att i stort sett alla förslagen redan är genomförda, eller är på väg att bli det. Här kan ni läsa min replik som var inne i helgen.

Förslagen från S redan genomförda

Under Folkpartiets ledning pågår sedan 2006 den största förändringen av vårt utbildningssystem sedan den allmänna folkskolan infördes på 1800-talet. Reformerna har ett långsiktigt fokus på tydliga kunskapskrav, trygga klassrum och en uppvärdering av läraryrkets status. Mycket arbete återstår naturligtvis. Stora förändringar tar tid att sätta sig.

Om Socialdemokraterna på riktigt hade varit intresserade av att följa kunskapsresultaten och att försöka höja kvaliteten i skolan så skulle de under sin tid vid makten ha ökat resurserna till skolan och infört nyckeltal och mätningar av elevernas kunskaper. Så var inte fallet. Folkpartiet har som ansvarigt för skolpolitiken tillfört mer resurser till skolan – år för år – än (S) någonsin gjorde. En av våra första åtgärder efter maktskiftet var att börja mäta elevernas kunskapsutveckling, med till exempel läsutvecklingsscheman och skriftliga omdömen för att på ett tidigt stadium sätta in rätt stöd för varje enskild elev. Socialdemokraterna har alltid varit duktiga på att lova vitt och brett i opposition, men när det väl gäller har historien visat att det bara varit tomma löften.

Självklart finns det bekymmer i Stockholms skolor, och att höja gymnasiebehörigheten är den viktigaste uppgiften just nu. Rektorer och lärare jobbar stenhårt varje dag för att fler ska nå kunskapskraven och för att skolan ska vara en lugn och trygg plats. Den ständiga svartmålningen från Socialdemokraterna bidrar knappast till skolornas tuffa arbete.

I Stockholm är det omkring 14 procent av eleverna som inte når behörighet till gymnasiet. Det är alldeles för många. Ändå är det viktigt att kunna jämföra resultatet med socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö, där 18 procent respektive cirka 20 procent av eleverna inte är behöriga till gymnasiet. I jämförelse ligger alltså Stockholms resultat högre både i faktiska betyg och i resultaten på de nationella proven, samtidigt som fler stockholmselever blir godkända i kärnämnena. Men det är inte bra nog.

Read Full Post »

Mer tid till undervisning

Stockholms stads utbildningsdirektör Thomas Persson har av regeringen fått i uppdrag att utreda hur lärarnas administrativa arbete kan minskas och förenklas. Igår kväll kunde utbildningsminister Jan Björklund (FP) presentera utredningens förslag som innebär flera ändringar av skollagen och som kommer att avlasta lärarna och ge dem möjlighet att fokusera på undervisningen.

Införandet av individuella utvecklingsplaner (IUP:n) och skriftliga, betygsliknande omdömen var när de genomfördes två viktiga reformer för att förbättra uppföljningen av elevernas resultat i skolan och för att ge tydligare information till vårdnadshavarna. Sedan reformerna genomfördes har dock kunskapsuppföljningen i skolan och informationen till föräldrarna förstärkts på flera andra sätt, bland annat genom införandet av tidigare betyg och fler nationella prov, och dagens dokumentationskrav innebär en betydande ökad arbetsbelastning för lärarkåren. Detta är något som många lärare och rektorer har tagit upp med mig den senaste tiden, och det känns väldigt bra att Folkpartiet nu föreslår tydliga förbättringar i frågan.

Regeringen har helt riktigt dragit slutsatsen att kraven på att allt ska dokumenteras kan minskas. De förändringar av skollagen, som utbildningsministern presenterade igår, var därför både efterlängtade och välkomna. I de årskurser där betyg ges (Åk 6-9) föreslår regeringen att kravet på skriftlig information, d v s IUP och skriftliga omdömen, helt avskaffas. Regeringen föreslår även att kravet på skriftlig information, i de årskurser där betyg inte ges (åk 1-5), reduceras från en gång per termin till en gång per läsår. Detta innebär en halvering av arbetsbelastningen för lärarna inom detta område. Ambitionen är att dessa viktiga förslag till ändringar av skollagen ska träda i kraft redan under vårterminen 2014.

Även här i Stockholm försöker vi på olika sätt se till att rektorer och lärare ges möjligheten att fokusera på sina huvuduppgifter. Utbildningsförvaltningen har därför fått i uppdrag att genomföra en översyn av ansvarsfördelningen mellan stadens grundskolor och den centrala förvaltningen. Målet är att rektorer och skolledare ska få mer tid att arbeta med aktiv ledning av den pedagogiska verksamheten, istället för att lägga tid på administration. Utbildningsförvaltningen ska även se över om lärarnas administrativa belastning, utöver regeringens förslag, kan minskas och förenklas än mer.

Mer om förslaget här och här.

Read Full Post »

Betyg från årskurs 4

Idag har Jan Björklund och Tina Acketoft presenterat Folkpartiets nya skolprogram ”Sikta mot stjärnorna”. Den största nyheten är förslaget att införa betyg från årskurs 4, vilket är bra bl a för att föräldrarna ska få tidig och tydlig information om hur barnen presterar i skolan. Dessutom stärker tidiga betyg bilden av att skolan är viktig och ska tas på allvar.

Programmet tar upp en lång rad viktiga reformer som jag hoppas blir verklighet inom en snar framtid.

Läs mer om rapporten här. http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_18977/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Read Full Post »

Högt betyg för grundskolan i Stockholm

Idag presenterade Skolverket betygsstatistik för elever som slutat årskurs 9 läsåret 2010/11. Det är mycket glädjande att Stockholm står sig väl i jämförelse med rikssnittet. Här nedan finns en sammanställning av statistiken. Extra spännande är att genomsnittsbetygen för de elever som gick ut årskurs 9 i juni 2011 är de högsta någonsin i Stockholms kommunala skolor. Nu ser vi att vårt arbete för ökad måluppfyllelse lönar sig.

Stockholm har en högre andel elever som är behöriga till gymnasieskolan än Göteborg och Malmö. Behörigheten till något av de nationella programmen i Malmö ligger 77,0 procent och Göteborg på 82,3 procent, medan Stockholm ligger på 88,0 procent. I riket är siffran 87,0 procent. Även för behörighet till de högskoleförberedande programmen ligger Stockholm över Göteborg och Malmö.

Stockholm har även höjt det genomsnittliga meritvärdet från 219,9 läsåret 2009/10 till 223,7 för läsåret 2010/11. Stockholm står sig även bra i jämförelse med rikssnittet som ligger på 207,7 i genomsnittligt meritvärde.

Read Full Post »

Matematik i fokus – Spännande satsningar på Södra Latin

Idag besökte jag Södra Latins gymnasium för att höra mer om de projekt de arbetar med inom ämnet matematik. Jag träffade en grupp mycket engagerade och kompetenta mattelärare som berättade om hur de alla läser kursen Lesson Learning Studies. De arbetar gemensamt med att utveckla lektioner med hög pedagogisk kvalitet för de allra svåraste matematiska begreppen och filmar varandra för att kunna utveckla sina lektionsstrategier. Läs mer om metoden här. Att undervisningens betydelse för elevernas resultat kommit allt mer i fokus märks tydligt.

Mattelärarna har också länge arbetat med att säkerställa att de betyg de delar ut inte varierar mellan mattelärarna. Detta gör de bland annat genom att ge samma prov till alla elever och rätta varandras prov. De elever jag träffade under dagen kunde intyga att de kände sig rättvist bedömda! Det  är givetvis oerhört viktigt att det inte är någon skillnad mellan hur olika lärare betygsätter så att betygen kan vara så rättvisa som möjligt och mattelärarna på Södra Latin har kommit långt med detta.

Det är alltid kul att träffa elever! Ibland får man en något annan bild av en skola än den som skolledning och lärare vill förmedla… Så var dock inte fallet idag. Fem entusiastiska elever berättade mer än gärna om sin skola. Det bestående intrycket var hårt slit, men också mycket skoj. Att Södra Latin har öppet fram till åttatiden på kvällen talar väl också för att eleverna trivs.

Jag träffade sedan skolans ledningsgrupp som berättade mer om hur de arbetar och hur de har påverkats dels av den nya organisationen som införts i utbildningsförvaltningen i Stockholm, liksom den nya gymnasiereformen GY2011. Det var ett spännande besök och roligt att höra både från lärare, elever och skolledning hur matematiksatsningarna fungerar!

Read Full Post »

Ny skollag på plats

Från och med idag den 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. Det känns väldigt spännande med alla förändringar som nu kommer i skolan till följd av lagändringen. Det är dock alltför mycket nytt för att jag ska kunna kommentera alltihop här på bloggen. Istället lyfter jag fram vad jag ser som några ljuspunkter för grundskolan.

A, B, C, D, E, F. Så ser de nya betygen ut, alltså inga fler G, VG eller MVG. Högsta betyg i den nya skollagen är A, sedan faller skalan ner till E som är det sista godkända betyget. F betyder underkänd. Den nya betygsskalan har fler steg och är tydligare. Förhoppningsvis är det därmed slut på svårlästa och frustrerande betyg som G+ och VG -.

Mobbning är ett annat stort problem i skolan, och med den nya skollagen kommer skolor att få bättre verktyg för att bekämpa dessa vidrigheter. Med ett starkare värdegrundsarbete och en tydligare koppling till barnkonventionen kommer man förhoppningsvis kunna arbeta preventivt på ett effektivare sätt. Den kanske viktigaste förändringen är att rektorer och lärare får utökade och förtydligade befogenheter att ta till konkreta åtgärder för att stävja mobbning. Elever som bryter mot skolans regler för trygghet och studiero ska tillfälligt få kunna stängas av från skolan. Det är rektorn som tar beslut om avstängning och är samtidigt tvungen att erbjuda kompensation för den undervisning som den avstängda går miste om. Flytta på mobbaren, inte den mobbade.

Den nya skollagen ökar rättssäkerheten för elever och föräldrar. Det blir nu möjligt att överklaga till Skolväsendets överklagarnämnd om man är missnöjd med åtgärdsprogrammen för elever i behov av särskilt stöd. Alla elever har rätt till en bra skola, oavsett om man har behov av extra stöd. Man kommer även kunna överklaga bl a nekad skolplacering på grund av ekonomiska och organisatoriska svårigheter och beslut om skolskjuts.

Jag är övertygad om att nya skollagen kommer att hjälpa lärarna och rektorerna att fokusera på lärandet i skolan. Med tydligare betyg och mer studiero kommer vi nå högre resultat.

Här hittar du länk till nya skollagen och en överblick över några viktiga förändringar i den nya skollagen (PDF). Här har jag bloggat om skollagen tidigare.

Read Full Post »

Stockholm i rätt riktning

Det är roligt att Stockholm klättrar på tidningen Skolvärldens ranking över Sveriges bästa skolkommuner. I fjol hamnade vi på 123:e plats och i år lyfte vi oss till 108:e plats. Det är fortfarande långt kvar till toppen men det är glädjande att se att vi går i rätt riktning. Totalt är 298 kommuner rankade.

Skolvärlden är Lärarnas Riksförbunds tidning och de gör varje år en lista över Sveriges bästa skolkommuner. De använder data från sex olika områden som vägs ihop. De sex områdena är: resultaten i de nationella ämnesproven, andelen elever som har gymnasiebehörighet när de lämnar årskurs 9, andelen elever som uppnåt målen i samtliga ämnen i årskurs 9, lärartäthet, andel lärare med pedagogisk utbildning och undervisningskostnad per elev. En svaghet i rankningen är att den inte tar någon som helst hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Hela listan hittar du här.

Read Full Post »

Glädjande med mer rättvisande betyg

 

Idag rapporterar DN om att det genomsnittliga meritvärdet för niornas betyg sänkts för första gången på fem år. Totalt har genomsnittet minskat med 0.8 och meritvärdet genomsnittliga meritvärdet ligger nu på 208,8 poäng.

Detta betyder att betygsinflationen håller på att stanna av och att betygen nu äntligen börjar komma i fas med elevernas faktiska kunskaper. Betygen blir därmed också ett än bättre instrument för att hitta de elever som faktiskt behöver extra stöd. Enligt Skolverket kan det sänkta snittet bero på att Skolinspektionen börjat kontrollrätta de nationella proven, vilket i sin tur gjort lärarna mer restriktiva i sin betygssättning. Den senaste årens debatt om betygen har säkert också spelat in. Jag har själv skrivit om betygsinflation här, här och här.

Långsiktigt är detta den enda vägen att gå för skolan. Fler elever måste bli behöriga att söka till gymnasieskolan, men det får inte ske genom glädjebetyg utan genom att eleverna faktiskt når upp till kunskapsmålen. Glädjebetyg är endast ett sätt att lura eleverna.

Read Full Post »

Bra kunskaper – inte bara höga betyg

Moderaterna i Stockholm föreslår återigen att skolor som förbättrar sina betygsresultat ska ges en slags ekonomiska bonus. Jag tror att det är en farlig väg. Incitamenten för att höja betygen mer än vad de faktiska kunskaperna ger vid handen kan bli alltför starka. Att sätta höga betyg är enkelt, bara en bokstav på ett papper. Att vara säker på att betygen motsvarar verkliga kunskaper är betydligt svårare.

Jag tror att stabila spelregler inom skolan är viktigare. Att höja gymnasiebehörigheten hör till våra absolut viktigaste uppgifter, men det får inte ske på bekostnad av att kraven sänks. Betygsinflation har vi haft nog av i Sverige.

Read Full Post »