På besök på nya Sollidenscenen, som invigs på nationaldagen 6 juni

Idag invigdes årets upplaga av Barn och böcker, ett samarbete där skolorna, biblioteket, ALMA och Skansen tillsammans arbetar för att väcka lust till läsning och skrivande hos Stockholms elever. Evenemanget ska också stimulera barnen att läsa böcker från andra delar av världen än Sverige. Urban Wallin, Skansens programchef, och jag hade äran att inviga evenemanget.

Som en del av Stockholms språksatsning ordnas sedan flera år ”En bok i världsklass” en tävling för Stockholms stads alla skolor. Tävlingen är öppen för alla klasser i årskurs F-6. Klassen gör tillsammans ett alster i ord och bild där man tolkar och kommenterar en bok som klassen har läst. Temat för i år var Gränslös vänskap, ett tema som hade tolkats på många sätt i klasserna. Tillsammans med Helen Sigeland och David Nygård från ALMA, fick jag dela ut pris till alla duktiga klasser. En mycket duktig kör från Norra Ängby skola under ledning av Anna Gustafsson sjöng om vänskapens betydelse.  Grattis alla pristagare! 

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne går i år till den argentinske författaren och bildkonstnären – tillika musiker – Isol. Tyvärr var pristagarinnan förhindrad att delta idag. Priset delas ut i Konserthuset på måndag den 27 maj. Läs mer om Isol här.

Parallellt med utbyggnaden av förskolan har vi även satsat på att hålla en hög kvalitet i verksamheten – exempelvis har en ny gemensam ingång för ansökan till förskola antagits av kommunfullmäktige och ett helt nytt förskoleprogram är ute på remiss. Glädjande nog  visar årets brukarundersökning i stadens förskolor på att vi har lyckats väl.  Föräldrarnas upplevelse av Stockholms förskolor är överlag mycket positiv. Bland annat instämmer föräldrarna i att barnet uppmuntras att utveckla sin språkliga förmåga och sitt matematiska tänkande på förskolan. Nio av tio instämmer också i att förskolan ger pojkar och flickor lika möjligheter att utvecklas.

Jag vill rikta ett stort tack till all den personal på förskolorna som gör detta möjligt. Jag är stolt över att Stockholms föräldrar är så nöjda med den verksamhet som deras barn möter i förskolan. Föräldrarna ser att barnen är trygga, utvecklas och har roligt. Stockholm har en förskola i världsklass. Vi har dock flera utmaningar framför oss och det gäller att även fortsatt uppmärksamma förskolan, så att kvaliteten kan hållas hög samtidigt om utbyggnaden fortsätter.

Fakta:
Brukarundersökningen är en totalundersökning och riktas till samtliga vårdnadshavare med barn i förskola i Stockholm stad, både kommunalt drivna förskolor och fristående. Syftet med undersökningen är att utveckla den pedagogiska kvaliteten i varje enskild förskola. Resultaten används även för att underlätta valet av förskola för vårdnadshavare i Stockholms stad genom att resultatet publiceras på Jämför service på www.stockholm.se

Det är inte första gången Socialdemokraterna svävar på målet i frågan om Förbifarten. I valrörelsen 2010 öppnade dåvarande gruppledaren Carin Jämtin, numera partisekreterare, för en folkomröstning om Förbifartens framtid.

Beslutet att bygga Förbifarten är fattat av en bred politisk majoritet där socialdemokraterna ingått. Beslutet har en mycket stark förankring bland stockholmarna, där sju av tio stödet bygget. Nu måste Socialdemokraterna ge tydliga besked om Förbifartens framtid.

Men minst lika viktigt är vad intäkterna från trängselskatten används till framöver – och hur de hanteras. Trängselskatten är en lokal lösning på ett lokalt problem. Därför borde det också vara självklart att de pengar som vi betalar in i trängselskatt när vi passerar in och ut ur staden också tillfaller regionens satsningar på trafik och infrastruktur – och att det är vi här i regionen som fattar beslut om det.

Tillfaller makten över trängselskatten regionen blir det både möjligt att styra intäkterna till finansieringen av angelägna kollektivtrafikssatsningar och se över systemets utformning. Om trängselskatten på allvar ska kunna fortsätta minska trängseln på Stockholms gator, fördela trafiken jämnt över dygnet och även minska den totala trafikmängden, måste den förändras.

Folkpartiet vill att trängselskatten blir mer flexibel. Avgifterna måste vara högre vid trafiktoppar än vid lågtrafik. Vi bör också fundera på om inte trängselavgifter kan tas ut vid fler skärningspunkter inne i innerstaden, för att göra korta bilresor inom staden mindre attraktiva.

Frågan är dock på hur stort allvar vi ska ta detta uppvaknande. Hittills har Socialdemokraterna, när de har haft chansen, varken prioriterat skolans kunskapsresultat eller ekonomi. Likaså i Stockholm, där numera inget av socialdemokraternas tre oppositionsborgarråd sitter  i utbildningsnämnden – enligt mig, stadens viktigaste nämnd. Det är också trist och märkligt att (S) i Stockholm enträget fortsätter att driva att skolan återigen ska utlokaliseras till stadsdelsnämnderna, d v s  än mer utlämnas till olika resurser och ambition hos de olika stadsdelarna.

De faktiska effekterna av rödgrönt kommunalt styre blir än tydligare i den skolundersökning som Dagens Samhälle nu genomfört. Efter 22 år med en skola i lokalpolitikers händer ser det ut på följande sätt:

Av de 50 starkaste skolkommunerna styrs 82 procent av Alliansen. 
Av de 50 svagaste skolkommunerna styrs 72 procent av vänstern.

Det socialdemokratiska luftslottet blir inte tydligare än så. Det räcker inte med att bara prata om hur mycket man vill satsa på skolan, man måste faktiskt också göra det.

Läs mer hos Dagens Samhälle.

För liberaler är rätten till kunskap lika stor oavsett om du hör sämre än andra eller har svårt att få orden och texten att gå ihop. Din begåvning hänger inte på hörseln och och även en elev med hörselnedsättning eller språkstörning ska ges förutsättningar att lyckas. Vi har därför satsat ordentligt på förskolor och skolor som har särskild kompetens för dessa – och andra – funktionsnedsättningar. En sådan är Språkförskolan Bamse på Södermalm, en förskola med specialkompetens, som jag besökte 2010. Under 2013 öppnar ytterligare en språkförskola i Bromma. Sedan många år tillbaka har Stockholms stad också särskilda hörselklasser.

Satsningen på barn med språkstörning är en viktig insats för en tidigare osynlig grupp barn och elever. Fortfarande finns det alltför många kommuner som inte tillgodoser dessa barns behov av utbildning. Under tiden på språkförskolan tränas barnens språkutveckling med målet att de ska kunna börja i en helt vanlig skolklass från årskurs ett, vilket sju av tio barn sedan gör. Andra behöver fortsätta sin skolgång i särskilda språk- eller hörselklasser. Teckenspråk är ett viktigt redskap för många språkstörda barn, både i förskolan, skolan och i hemmet.

Hos 2012 års Reach For Change-prisade Spread the Sign kan du enkelt lära dig fraser på teckenspråk.

På jämställda förskolor är barnen individer

I förra veckan besökte jag Nicolaigårdens förskola i Gamla Stan. Nicolaigården är en av de kommunala förskolor som arbetar särskilt mycket utifrån ett genusperspektiv. Det är oerhört intressant att se hur en medveten pedagogisk idé, i det här fallet att bemöta varje barn som individ oavsett kön eller etnicitet, verkligen kan förändra en verksamhet.

På Nicolaigården har man arbetat med dessa frågor mycket konsekvent under många år och effekten är en verksamhet där både barn och vuxna möts med respekt och där barn stärks som individer. Jag är övertygad om att de barn som gått på förskolor som arbetar aktivt för jämställdhet och likabehandling har stor nytta av det också senare i livet.

Att använda digitala läromedel antingen det är genom en dator eller läsplatta blir alltmer en del av skolvardagen. Då måste skolan ge alla elever möjlighet att ta del av denna undervisning – det kan inte vara upp till de resurser man har med sig hemifrån. En bärbar dator till varje gymnasieelev är därmed ett av flera sätt att ge mer jämlika förutsättningar för våra elever i deras lärande.

Att ge lika förutsättningar i dagens och morgondagens samhälle är grundpelaren i en liberal skolpolitik. IT är inte längre något vi kan välja bort –  då måste skolan ge alla elever lika möjligheter att ta del i utvecklingen.

De lärare som gör ett riktigt bra jobb för att lyfta eleverna ska känna att man gör skillnad. Att skickliga lärare lyfts fram och belönas på detta sätt tror jag kan bidra till att goda arbetssätt och idéer sprids till fler.

Läs pressmeddelandet här.

Ambitionen att gå från att ensidigt titta på kronor och ören till ett mer kvalitativt sätt att utvärdera hur väl skolorna lyckas är positivt.  Att man nu tillmäter de välutbildade lärarna större betydelse för skolan är också det helt rätt. Samtidigt finns inget enkelt sätt att matematiskt mäta hur effektiviteten i skolan förhåller sig till de resurser som läggs in. Det är också tydligt att nästan samtliga kommuner som ligger i topp är små kommuner med många elever med högutbildade föräldrar. Stora kommuner med intergrationsutmaningar har svårare att placera sig högt i denna typ av rankningar. Detta är en brist.

Jag tror att de viktigaste utvecklingsområdena i skolan för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten är bättre matematikkunskaper och bättre läs- och skrivförståelse. Det är grunden för all senare inlärning. Det är skickliga lärare, gott ledarskap och höga förväntningar på eleverna som gör skillnad och får skolor att lyfta sig. Hur vi skapar förutsättningar för de goda lärarinsatserna och det goda pedagogiska ledarskapet, i alla våra skolor – det är utmaningen vi beslutsfattare i skolans värld delar.