Kameraövervakningen måste få tydligare regler

I helgen rapporterade DN om en olycklig konsekvens av ett oklart rättsläge vad gäller kameraövervakning i skolorna (artikeln finns ej på nätet).

Ross Tensta gymnasium hade under av en följd av år på 90-talet problem med stölder, skadegörelse och att personer uppehöll sig i lokalerna utan att de hade där att göra. När man i början av 2000-talet installerade övervakningskameror i skolorna upphörde problemen nästan helt. Men Datainspektionen slog 2011 ned på detta beslut och gymnasiet tvingades stänga av kamerorna, vilket jag tidigare skrivit om. Nu rapporteras det att stölderna är tillbaka. Främst är elevernas skoldatorer utsatta.

Exemplet med Tensta gymnasium visar att övervakningskameror kan ha en trygghetsskapande effekt och att de kan minska antalet brott. Tillsammans med andra åtgärder för att stävja brott kan det vara ett verktyg för att få bukt med problemen. Men då krävs att skolorna vet när och hur de får använda kamerorna.

Rättsläget kring övervakningen är, liksom 2011, mycket oklart. För kameraövervakning på allmän plats, som till exempel på en skolgård, söker man tillstånd hos Länsstyrelsen enligt Lagen om kameraövervakning. För övervakning på en plats dit allmänheten inte har tillträde, som inne på en skola, behövs i dagsläget inget förhandstillstånd. Däremot kan Datainspektionen slå ner på övervakningen om den inte lever upp till Personuppgiftslagen (PUL).

Det är orimligt att skolorna först sätter upp kameror och sedan blir fällda för detta i efterhand. Skolorna svävar i ovisshet om var gränserna för kameraövervakning egentligen går. Kameraövervakning bör vara strikt reglerat, men dagens regelverk innebär i praktiken att tjuvarnas intergritet värderas högre än eleverna och personalens rätt till en trygg skola. Det är orimligt.

UPPDATERING: Lagförslag till ny kameraövervakningslagstiftning, som ska ersätta den gamla lagen samt delar i PuL, har nu överlämnats till riksdagen. Länk till propositionen här.

 

Read Full Post »

Eleverna mer nöjda med Stockholms skolor

Stockholm elever blir allt mer nöjda med skolan. I den nya brukarundersökning som Svenska Dagbladet skriver om i dag ökar elevernas och föräldrarnas betyg på grundskolan inom nästan alla områden. Åtta av tio elever i årskurs 2 och 5 är som helhet nöjda eller mycket nöjda med skolan och ger betyget 4 eller 5 på en 5-gradig skala, vilket är en liten ökning sedan 2010. I årskurs åtta ger sju av tio elever skolan höga betyg, en ökning med tio procentenheter sedan 2010. Endast mellan 6 och 12 procent av eleverna svarar att de är missnöjda med skolan som helhet. Allra mest nöjda med skolan är eleverna i årskurs 5.

Ett av de områden där nöjdheten ökat mest gäller lärarna. Allt fler elever och föräldrar ger betyget 4 eller 5 på frågan om lärarnas undervisningsskicklighet. I årskurs 5 svarar hela 90 % att deras lärare är bra på att undervisa. Även lärarnas förmåga att väcka intresse och lust att lära får bättre resultat i 2011 års undersökning.

Brukarundersökningen visar också att eleverna blivit mer nöjda med tryggheten och stämningen på skolan. 85 % av eleverna i alla årskurser känner sig trygga i skolan. Ca 10 % ger betyget 3 och bara några få procent svarar att de är missnöjda med tryggheten.

Ett annat glädjande resultat i undersökningen är att allt fler elever uppger att de ofta använder dator i skolarbetet. Ökningen märks framför allt i låg- och mellanstadiet. Jag hoppas och tror att vi nu börjar se resultatet av våra satsningar på ökad datortäthet i skolorna, fortbildning för lärare kring IT-pedagogik och trådlösa nät på alla skolor.

Read Full Post »

Intressant opinion för ordningsbetyg

Sex av tio lärare vill införa betyg i ordning och uppförande, enligt en ny enkät från Lärarförbundet. Enligt Lärarnas Tidning visar enkäten också att nästan en femtedel av lärarna i strid med läroplanen använt uppförande eller närvaro som grund för sin betygsättning.

Undersökningen är ett intressant tillskott i debatten om den svenska skolans ordningsproblem. I Stockholm införde vi för fyra år sedan möjligheten för grundskolor att ge ett särskilt ordningsomdöme, vid sidan av de skriftliga kunskapsomdömena som ges i varje ämne. Vi införde också en redovisning av elevernas olovliga frånvaro i samband med terminsbetygen i högstadiet och gymnasiet. Bakgrunden var bland annat misstanken om att lärare väger in elevens uppträdande och skolk när kunskapsomdömen ges eller betyg sätts.

Det är onekligen en spännande brandfackla som Lärarförbundet kastar in i den svenska skoldebatten i och med dagens opinionsmätning. Många skolor brottas med omfattande ordningsproblem och vi behöver en bred och bra debatt om hur hur vi ska komma till rätta med dem.

Read Full Post »

Bättre kunskaper om mobbning

Skolverkets undersökning kring olika program för att förebygga mobbning är nu presenterad. Samtliga program får kritik för att de inte är effektiva nog, och i vissa fall till och med ökar risken för mobbning. Om det stämmer är det naturligtvis oacceptabelt.

Det är bra att vi nu får ökade empiriska kunskaper om mobbning, och vad som faktiskt fungerar för att förebygga det. Det är annars ett ämne som allt för länge präglats av tyckande istället för vetenskap. Denna undersökning är därför ett första steg i helt rätt riktning. I Stockholm ställer vi sedan flera år tillbaka krav på att de metoder som används ska vara vetenskapligt förankrade. Skolverkets arbete ger vid handen att vi måste vara ännu tydligare i det avseendet.

Studien tar också upp att det kan behövas skilda strategier för att moverka mobbning bland pojkar respektive flickor. Detta är någonting skolor måste ta fasta på, då mobbning ofta ser olika ut mellan killar och tjejer.

Den nya skollagen ställer hårdare krav och ger bättre möjligheter för skolor när det gäller att bekämpa mobbning. Vi får ett starkare värdegrundsarbete och tydligare koppling till barnkonventionen. Dessutom får rektorer och lärare utökade och förtydligade befogenheter att ta till åtgärder för att värna trygghet och studiero.

Svd skriver om det här och DN här och här, Barnombudsmannen kommenterar det även här.

Read Full Post »

Kameraövervakning – med tillstånd

Datainspektionen har slagit ned på att bl a Bromma gymnasium och Ross Tensta gymnasium har installerat bevakningskameror inomhus. Datainspektionen anser att kamerorna är integritetskränkande och ska tas ned. Länsrätten delar, tyvärr, Datainspektionens syn i detta. Utbildningsnämnden har därför överklagat detta eftersom kameror faktiskt minskar skadegörelse och annat sattyg som inte hör hemma i våra skolor. Dessutom är det klart och tydligt att både lärare och elever vill ha kameraövervakning.

Igår kom beskedet på vår överklagan från kammarrätten. Å ena sidan säger domstolen att kameraövervakning kan tillåtas då kameran riktats framförallt mot elevskåp, men å andra sidan tillåts inte kameror som riktas allrum och andra ytor där rätten anser att det är ett alltför stort intrång i den personliga integriteten.

Jag anser att detta visar att vi måste få till en lagändrig så att skolorna i förväg ansöker om tillstånd för att ha kameraövervakning. Det är helt orimligt att skolorna först sätter upp kameror och sedan blir fällda för detta i efterhand. Dagens system med fällning i efterhand leder enbart till att skolorna även fortsättningsvis svävar i okunnighet om var gränserna för kameraövervakning går.

Jag har bloggat om detta tidigare här, här och här, samt skrivit på Newsmill här.

Read Full Post »

Även barn i skyddat boende har rätt till skola

Idag rapporterar radions P 1 om att flera barn i skyddat boende inte går i skolan. Enligt inslaget går flera barn boendes i Alla Kvinnors Hus för tillfället inte i skolan, detta är naturligtvis helt oacceptabelt.

Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning och även om en flytt till skyddat boende är en turbulent tid är det viktigt att skolan finns där och möter upp. Skyddade boenden drivs ofta av organisationer som är fristående från staden, men det saknar betydelse när det gäller barnens rätt till skola. Alla Kvinnors Hus och andra skyddade boenden måste ha bra information om kontaktpersoner inom skolan. Vi har därför nyligen tagit fram ett stödmaterial för samverkan mellan skola och socialtjänst, däri finns bland annat stöd för hur staden ska agera vid den här typen av situationer. Barn har rätt till sin skolgång, även om föräldrarna bor i skyddat boende.

 

Read Full Post »

(S)kolpolitik utan visioner

Socialdemokraterna i Stockholm presenterar i dag sitt skolprogram för kommande mandatperiod. Föga förvånande handlar det mycket om resurser och ganska lite om kunskap, trygghet och studiero. Några av förslagen är bra, och ligger väl i linje med den politik Folkpartiet fört i fyra år. Fortbildning för lärare, ökad lärarbehörighet,  och bra skolbibliotek är några frågor som det redan idag är stort fokus på. Det är bra att Socialdemokraterna nu har utvecklat någon som helst idé om hur de vill förbättra skolan.  För det har de inte haft under de senaste fyra åren.

Socialdemokraterna har i fyra års tid utfäst löften om mer resurser till skolan. Erfarenheter från tidigare S-styre i Stockholm är dock att man lovar runt i opposition, men håller tunt i verkligheten. Folkpartiet har under 4 år ökat grundskolans resurser med 15% (lågstadiet) respektive 13% (mellan- och högstadiet). Socialdemokraternas ökning 2003-2006 var 10% respektive 9%. När det gäller gymnasieskolan har vi ökat resurserna med 10% på fyra år, mot ynka 2% under (S) styre.

Nu lovar Socialdemokraterna att satsa en halv miljard om året i 4 år på skolan. En i mitt tycke lite svag satsning  – under den här mandatperioden har vi ökat resurserna med 2,5 miljarder. Dessutom riskerar (S) halva miljard att ätas upp om ansvaret för grundskolan återförs till stadsdelsnämnderna. När skolan för tre år sedan centraliserades till utbildningsnämnden ökade andelen resurser till undervisning från 52% av skolbudgeten till 61% (källa: Skolverket). Risken är stor att effekten blir omvänd om skolan återförs till stadsdelarna. En tioprocentig minskning av undervisningsbudgeten innebär en minskning med ca 600 miljoner – dvs hela den utlovade S-satsningen skulle ätas upp.

En titt på Socialdemokraternas initiativ i fullmäktige de senaste fyra åren ger ytterligare vägledning om vad som väntar Stockholms skolor i händelse av en rödgrön valseger. Listan nedan är en sammanställning av (S) initiativ i fullmäktige åren 2006-2010. Innehållet är  knapphändigt. Socialdemokraterna har under hela mandatperioden väckt sex motioner om skola. Roger Mogert, borgarråd och socialdemokraternas talesman i skolfrågor, har endast väckt tre motioner och två interpellationer under fyra års tid.

1. Grundskolan återförs till stadsdelsnämnerna (budgetkrav). Effekten av det blir troligen kraftigt minskade anslag till undervisningen. När utbildningsnämnden tog över ansvaret för grundskolan ökade andelen av skolans resurser som går till undervisning från 52% till 61%.

2. Betygsliknande skriftliga omdömen avskaffas (motion till fullmäktige).

3. Det blir vegetariska tisdagar på alla skolor (motion till fullmäktige)

Socialdemokraterna har därtill motionerat om nationella minoriteter, mer kontroll av fristående verksamheter, vidareutbildning för vårdpersonal och förbättrade rutiner i förskoleköken. Inte en enda motion handlar om kunskap, läsning, trygghet eller studiero.

När Folkpartiet var i opposition 2002-2006 skrevs mer än dubbelt så många motioner och interpellationer än vad Socialdemokraterna har gjort denna mandatperiod. Då handlade det bland annat om skriftliga omdömen, redovisning av skolk i terminsbetygen, plan mot mobbning och kränkande behandling, ordningsomdöme, spetsklasser, öronmärkning av förskolans resurser, särskolans framtid och SFI-peng. Samtliga förslag har vi nu genomfört. Även Sten Nordin kommenterar socialdemokraternas utspel i dag.

Socialdemokraternas politik har under de senaste åren präglats av ett genuint ointresse för skolan. Att man nu föreslår en rad åtgärder som redan är sjösatta är väl ett exempel på att partiet inte ens bemödat sig att ta reda på fakta. Det är en smula pinsamt.

Read Full Post »

Mindre skadegörelse i Stockholms skolor

Kostnaderna för klotter och skadegörelse i Stockholms skolor fortsätter minska. Första halvåret 2010 minskade kostnaderna med över 2 miljoner kronor jämfört med 2009. Det visar nya glädjande siffror från Stockholms skolfastighetsbolag, SISAB. Även förra året minskade kostnaderna för skadegörelse i våra skolor tydligt, med 2,6 miljoner.

I Stockholm har vi de senaste åren arbetat brett med olika åtgärder för att minska skadegörelsen och höja säkerheten i våra skolor. Så kallade termosensorer – ett slags värmekänsliga övervakningskameror – har installerats på ca 50 skolgårdar. Belysningen har förbättrats och buskage har klippts till rätt höjd. SISAB har också  ett bra samarbete med till exempel polis, bevakningsbolag, Lugna Gatan-värdar och närboende för att göra den yttre skolmiljön tryggare. 

Läs mer på SISABs webbplats.

Källa: SISAB

Read Full Post »

Skolk i betygen självklart i Stockholm

Skolk ska skrivas in i elevernas terminsbetyg från och med nästa år. Beskedet från utbildningsminister Jan Björklund på förmiddagens pressträff är välkommet och angeläget. Jag tror att skolket har olika orsaker hos olika elever. Det krävs därför en rad åtgärder för att minska skolket, och en viktig åtgärd att skolan och hela samhället tydligt signalerar att skolk inte är okej. Föräldrar har dessutom rätt att veta om deras barn inte är i skolan, både genom daglig direktrapportering via t ex SMS och genom att det noteras i betygen.

I Stockholm beslutade vi att införa skolk i elevernas terminsbetyg redan i början av 2007, strax efter att alliansen vunnit valet. Eller rättare sagt, vi återinförde redovisningen av skolk i betygen. Ursprungligen infördes det redan när Jan Björklund var skolborgarråd i Stockholm 1998-2002 men när Socialdemokraterna tog över makten 2002 avskaffades rapporteringen av skolk i betygen.

Inte helt oväntat har dagens utspel redan fått kritik från den rödgröna oppositionen. Miljöpartiets borgarråd Yvonne Ruwaida raljerar över förslaget på sin blogg och vänsterpartiets Lars Ohly kallar förslaget för en återgång till ”en skola som bygger på hårdhet och respekt för överhet”. Socialdemokraternas  Ylva Johansson säger visserligen i en kommentar att (S) är positivt till förslaget, men det är knappast en garant för att det blir verklighet vid ett eventuellt maktskifte. Johanssons partikamrat i Stockholm, Roger Mogert, har åtskilliga gånger riktat kritik mot reformen under de gångna åren.

Även i andra kommuner är Socialdemokraterna starkt kritiska till att redovisa skolk i betygen. Läs till exempel Mathias Sundin och Niklas Frykman.

För mig är det självklart att elevernas olovliga frånvaro ska synas i betygen. Jag är glad att Stockholm återigen är föregångare i en viktig skolfråga som nu kan bli verklighet i hela Sverige.

Read Full Post »

Rektor 2.0 – seminarium med lärarförbundet

I morse deltog jag på lärarförbundets seminarium i almedalen. Seminariet, ”Rektor 2.0”, handlade om ledarskapet och de krav som ställs av samhället på skolledare i dag och i framtiden.

Lärarförbundet i almedalen

Göran Harnesk (längst till vänster) från organisationen Bris inledde diskussionen på seminariet. Han menade att vara en rektor är lite som att vara lite av en tiokampare. Man ska vara ledande pedagog, medieguru, ekonomen som håller budgeten, arbetsledaren och föredömet för enskilda lärarna, den inspirerande talaren, psykologen, socialarbetaren och förhandlaren. Det är helt enkelt ett stort ansvar att vara rektor.

En annan aspekt som lyftes upp från Bris handlade om att våga lita på socialtjänsten och att man som skolledare ska ställa krav och att kräva att få respons från socialtjänsten. Jag håller med Bris när det kommer till samverkan mellan skola och socialtjänsten, en samverkan jag och Ulf Kristersson tagit initiativ till under mandatperionden , något jag skrev på DN-debatt med Jan Jönsson under förra sommaren.

Skolledaren har en svår roll; dels det kommunala uppdraget, och dels det statliga uppdraget.
För mig är det viktigt med självständiga rektorer som fattar egna beslut, men det måste också finnas bra administration och pedagogiskt stöd bakom skolledarna, något som utbildningsförvaltningen i Stockholm arbetar hårt med.

Read Full Post »