S och MP har accepterat valfriheten

Idag kom äntligen beskedet att Friskolekommittén nått fram med en bred och långsiktig överenskommelse. Såväl allianspartierna som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har nu landat i att möjligheten att välja skola är av stort värde för individen och för skolväsendets utveckling i stort. Man förtydligar att alla skolor, oavsett huvudman, måste genomsyras av ambitionen att med eleven i centrum nå högsta möjliga kvalitet. Därför får nu Skolinspektionen tydligare mandat att djupare granska kvalitet och hållbarhet hos aktörer som tar på sig ansvaret att driva skolverksamhet. Granskningsfunktionen får aldrig vara tandlös, varken mot kommunala eller mot fristående skolor.

Ur elevers och föräldrars perspektiv vore det välkommet om vi nu kan lägga en debatt om friskolors vara eller inte vara bakom oss, och fokusera på långsiktiga regelverk med kvaliteten i fokus. I Stockholm har vi sedan Folkpartiet tog över ansvaret för skolan 2006 byggt upp ett branschråd där såväl kommunala skolor som fristående tillsammans resonerar om de gemensamma behov som finns i staden. Det gynnar både eleverna och skolorna.

Uppgörelsen innehåller bland annat:

* Inga vinstförbud; det blir tillåtet att ta ut vinst även i fortsättningen.
* Inget kommunalt veto; kommuner kan inte stoppa friskoleetableringar utan mandatet att godkänna etableringen är fortsatt Skolinspektionens.
* Skarpare prövning av friskolors ägare; ökade krav på seriositet, lämplighet och långsiktighet. Det betyder att ägare som bara vill äga några år och snabbt sälja vidare till högsta möjliga pris knappast kan komma i fråga som ägare i framtiden.
* Offentlighetsprincip och meddelarfrihet; skolväsendet ägnar sig åt en omfattande myndighetsutövning, och det kan därför vara rimligt att samma principer om öppenhet och insyn som gäller i kommunala skolor ska gälla även friskolor.
* Skärpta sanktioner som Skolinspektionen ska kunna använda sig av i sin tillsyn, till exempel kraftigt höjda viten och i särskilda situationer att kunna förelägga en enskild skola med låga resultat och stora problem att i vissa fall höja sin lärartäthet.
* Ökade krav på samråd mellan kommunen och friskolorna för att förbättra samarbetet.

Read Full Post »

Rödgröna kommuner lyckas sämre med skolan

Socialdemokraternas plötsliga intresse för skolfrågorna är välkommet. Alltför länge har partiet varit tyst i denna oerhört viktiga fråga. Några av de förändringar som sker på skolområdet - och som socialdemokraterna nu säger sig ha anslutit sig till - är tidigare och tydligare betyg, högre kunskapskrav, uppvärdering av läraryrket, fokus på lärarledd undervisning samt mer tid i skolan. Det är positivt att allt fler nu sällar sig till Folkpartiets skolpolitik, och också att allt fler vågar se att vi måste förstatliga skolan.

Frågan är dock på hur stort allvar vi ska ta detta uppvaknande. Hittills har Socialdemokraterna, när de har haft chansen, varken prioriterat skolans kunskapsresultat eller ekonomi. Likaså i Stockholm, där numera inget av socialdemokraternas tre oppositionsborgarråd sitter  i utbildningsnämnden – enligt mig, stadens viktigaste nämnd. Det är också trist och märkligt att (S) i Stockholm enträget fortsätter att driva att skolan återigen ska utlokaliseras till stadsdelsnämnderna, d v s  än mer utlämnas till olika resurser och ambition hos de olika stadsdelarna.

De faktiska effekterna av rödgrönt kommunalt styre blir än tydligare i den skolundersökning som Dagens Samhälle nu genomfört. Efter 22 år med en skola i lokalpolitikers händer ser det ut på följande sätt:

Av de 50 starkaste skolkommunerna styrs 82 procent av Alliansen. 
Av de 50 svagaste skolkommunerna styrs 72 procent av vänstern.

Det socialdemokratiska luftslottet blir inte tydligare än så. Det räcker inte med att bara prata om hur mycket man vill satsa på skolan, man måste faktiskt också göra det.

Läs mer hos Dagens Samhälle.

Read Full Post »

Fler datorer i skolan handlar om jämlikhet

I onsdags intervjuades jag i ABC om Stockholms stads satsning på fler datorer i gymnasieskolan.

Att använda digitala läromedel antingen det är genom en dator eller läsplatta blir alltmer en del av skolvardagen. Då måste skolan ge alla elever möjlighet att ta del av denna undervisning – det kan inte vara upp till de resurser man har med sig hemifrån. En bärbar dator till varje gymnasieelev är därmed ett av flera sätt att ge mer jämlika förutsättningar för våra elever i deras lärande.

Att ge lika förutsättningar i dagens och morgondagens samhälle är grundpelaren i en liberal skolpolitik. IT är inte längre något vi kan välja bort –  då måste skolan ge alla elever lika möjligheter att ta del i utvecklingen.

Read Full Post »

En bra skola handlar om mer än resurser

Dagens Samhälle analyserar i sitt senaste nummer hur väl kommunerna lyckas med skolan i förhållande till hur mycket resurser man lagt. Man har tittat på hur mycket pengar som läggs på skolan tillsammans med faktorer som lärartäthet och andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, och kopplar det till elevernas kunskapsresultat.  Stockholm placerar sig långt före Göteborg och Malmö och ligger på plats 67 i landet enligt detta sätt att räkna.

Ambitionen att gå från att ensidigt titta på kronor och ören till ett mer kvalitativt sätt att utvärdera hur väl skolorna lyckas är positivt.  Att man nu tillmäter de välutbildade lärarna större betydelse för skolan är också det helt rätt. Samtidigt finns inget enkelt sätt att matematiskt mäta hur effektiviteten i skolan förhåller sig till de resurser som läggs in. Det är också tydligt att nästan samtliga kommuner som ligger i topp är små kommuner med många elever med högutbildade föräldrar. Stora kommuner med intergrationsutmaningar har svårare att placera sig högt i denna typ av rankningar. Detta är en brist.

Jag tror att de viktigaste utvecklingsområdena i skolan för att vi ska kunna höja kunskapsresultaten är bättre matematikkunskaper och bättre läs- och skrivförståelse. Det är grunden för all senare inlärning. Det är skickliga lärare, gott ledarskap och höga förväntningar på eleverna som gör skillnad och får skolor att lyfta sig. Hur vi skapar förutsättningar för de goda lärarinsatserna och det goda pedagogiska ledarskapet, i alla våra skolor – det är utmaningen vi beslutsfattare i skolans värld delar.

Read Full Post »

”Don’t study failure – Study success”

Professor John Hattie på dagens Visible learning-konferens

Idag har Stockholms stad äran att få välkomna John Hattie hit för en endagskonferens om lärande och skolutveckling. Lärare och rektorer, tjänstemän och beslutsfattare deltar i konferensen som hålls på Norra Bantorget.

800 studier med totalt 250 miljoner elever från hela världen. Så stor är den forskningssammanställning som professor John Hattie använder för att ta reda på om vad som faktiskt gör skillnad i skolan. Studiero, elevernas kännedom om uppsatta mål, formativ bedömning, feedback och dialog i klassrummet är några av de saker som allra mest påverkar elevernas studieresultat positivt. Hattie lyfter också särskilt fram den viktiga relationen mellan lärare och elever; engagerade, trovärdiga och kompetenta lärare är avgörande för hur väl skolan och varje elev lyckas.

John Hatties forskning kan givetvis inte lösa skolans alla utmaningar, men den lyfter fram många intressanta samband och påverkansfaktorer som alla vi som sysslar med skola och utbildning bör fundera kring och ta till oss. 

Jag invigningstalar

Tweets about ”#visiblelearning”

Intervju med John Hattie i webbtidningen Die Freie Welt
//

Read Full Post »

Nya steg mot lättare arbetsbörda

Lärare ska kunna lägga så mycket som möjligt av arbetstiden på sin viktigaste uppgift: att undervisa. Rektorer och skolledare ska få mer tid att arbeta med aktiv ledning av den pedagogiska verksamheten, istället för att lägga tid på administration. Under 2013 jobbar Stockholm hårt för att se över detta lokalt.

Idag  kommer regeringen med förslag som innebär att skollagens krav på skriftlig information i IUP, dvs. om framåtsyftande insatser och skriftliga omdömen, förändras. Läs pressmeddelandet från Utbildningsdepartementet här.

Read Full Post »

SETT-mässan inleds idag

Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, och jag invigningstalar

Idag inleds SETT-mässan – Skandinaviens största mässa för modernt och innovativt lärande. Över 4200 personer har anmält sig till mässan för att ta del av föredrag och seminarier om hur digital teknik kan användas i undervisningen för att uppnå bättre resultat.

SETT-mässan är ett utmärkt tillfälle för stadens lärare att inspireras och lära av varandra.  IT-satsningar kan göra stor skillnad för eleverna. I Stockholm stad har vi nu tagit beslutet att att erbjuda varje gymnasieelev en egen bärbar dator. Det är både ett sätt att ge mer jämlika förutsättningar för våra elever och lägga grunden för en bättre undervisning.

Hur datorer och läsplattor kan integreras i undervisning är ett av många ämnen på mässan. Idag uppmärksammar för övrigt DN en preliminär studie som gjorts kring användning av läsplattor som pedagogiskt verktyg i årskurs ett. Det finns tydliga positiva tecken på att de nya pedagogiska verktygen fler elever ”knäcka skrivkoden” – att sätta samman ord till meningar – utan att hindras av till exempel att den motoriska färdigheten – att forma bokstäver på papperet – är helt utvecklad. Det ska bli  intressant att se om dessa preliminära slutsatser kan bekräftas i lite större studier. Läs mer om SETT-mässan här .

Det twittras flitigt också!
Tweets about ”#SETT2013″//

Read Full Post »

Högre krav för att få bli lärare

För några dagar skrev jag om att antagningskraven till lärarutbildningen måste höjas. I dagens DN aviserar utbildningsminister Jan Björklund (FP) att sådana regelförändringar är på väg.

Läraryrket är Sveriges allra viktigaste yrke, och ett yrkesval som ställer höga krav på studenten. Som lärarstudent har man rätt till en utbildning som gör en väl rustad för lärargärningen. Lärarstudenten måste också vara trygg med att de förkunskapskrav som ställs för att påbörja utbildningen också motsvarar vad som sedan krävs av studenterna under utbildningens gång. De regelförändringar som nu är på gång handlar om att höja kraven på goda kunskaper i de ämnen lärarstudenten avser att undervisa i. Man ska nu titta på om det kan bli aktuellt med ett betyg om lägst C i de ämnen man vill bli lärare i. Förslaget är också att sätta en godkäntgräns för att vara aktuell även i gruppen som förbättrar sina betyg genom att skriva ett gott resultat på högskoleprovet. Det tycker jag är utmärkt.

Read Full Post »

Fler ser värdet av matematiksatsningar

Häromdagen skrev Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Kungliga Vetenskapsakademin och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på SvD Brännpunkt att de tillsammans väljer att satsa en halv miljard på matematikforskning under flera år framåt. De tunga institutionerna ser och väljer att tillsammans kraftfullt engagera sig i matematiken, ett område som genomsyrar det mesta i det moderna samhället – från byggnadskonst till mobilantenner och forskningens stora frågor om livets minsta byggstenar och om kosmos. Det är enormt glädjande!

Matematikundervisningen i skolan lägger grunden för de stora resonemangen som utvecklas i forskningen. I skolan satsar vi i Alliansen på kraftigt utbyggd undervisning med fler matematiktimmar under de första åren i grundskolan och mer kompetent lärarledd undervisning. Just de goda lärarna är grunden till att kunna lära in matematikens teori. Med de mattecoacher som finns genom Stockholms och KTH:s med fleras gemensamma projekt får både elever och lärare i Stockholm extra inspiration och en kickstart med matten. Mattecentrum är en ytterligare uppskattad, ideell verksamhet som ger plats för matematiken i staden. Våra satsningar börjar ge resultat, framförallt har många tredjeklasser i staden höjt sina resultat på nationella provet i matematik 2012.

Fler ser behovet av att jobba för bättre matematik-, teknik- och NO-kunskaper hos Sveriges elever. Den ideella stiftelsen Teach for Sweden som drar sitt strå till stacken genom sin lärarutbildning där man vill locka duktiga högskolestudenter som vill prova på att bidra med sina kunskaper som lärare. Igår berättade civilingenjörsstudenten Filip Andersson om sina tankar kring matematik, läraryrket och civilingenjörsstudierna.

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2324982

Matematiken är ett av skolans viktigaste ämnen och en grund i det moderna samhället. Ju fler goda krafter som hjälps åt för att lyfta fram matematikens betydelse och stimulera till goda matematikkunskaper – desto bättre för eleverna, skolan och för samhället.

Read Full Post »

Antagningskraven till lärarutbildningen måste höjas

Idag läser jag i DN att det ibland räcker med ett högskoleprovsresultat på 0,1 för tt komma in på lärarutbildningen. Det betyder i princip att om man bara klarar av att fylla i svar på provets samtliga frågor kommer man in på lärarutbildningen. Läraryrkets status har av olika orsaker urholkats under en följd av år och detta och har lett till att söktrycket på utbildningarna har minskat. Men att alla som söker till lärarutbildningen tas in leder också till att kvaliteten på utbildningen sänks. Detta drabbar lärarstudenterna själva och i förlängningen även undervisningen på våra skolor.

När jag pratar med universitetslärare bekräftas bilden av att många av lärarstudenterna inte kommer med de förkunskaper som krävs för att kunna lyckas i läraryrket efter studierna. Läraryrket är Sveriges allra viktigaste yrke, och ett yrkesval som ställer höga krav på studenten. Som lärarstudent har man rätt till en utbildning som gör en väl rustad för lärargärningen. Lärarstudenten måste också vara trygg med att de förkunskapskrav som ställs för att påbörja utbildningen också motsvarar vad som sedan krävs av studenterna under utbildningens gång.

Regeringen genomför nu en rad reformer för att stärka läraryrket. Lärarutbildningen har förändrats i grunden, lärarlegitimation införs, en storsatsning på karriärtjänster genomförs och lärare får tydligare befogenheter. Ett ökat fokus på ämnesstudier och högre kvalitetskrav på lärosätena är en nödvändig grund för en bättre lärarutbildning, och den nya lärarutbildningen är också betydligt bättre än den förra.

Men för lärarutbildningens, våra skolbarns och lärarstudenternas egen skull, måste de som antas till utbildningen ha så goda kunskaper att de verkligen kan tillgodogöra sig studierna. Därför bör intagningskraven för lärarstudenter höjas. Sätt en betygsgräns för vilken betygspoäng, utöver den grundläggande behörigheten, som man minst måste ha för att komma in på lärarutbildningen, och minska antalet studenter som kommer in via högskoleprovet.

Read Full Post »