Fler ser värdet av matematiksatsningar

Häromdagen skrev Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Kungliga Vetenskapsakademin och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på SvD Brännpunkt att de tillsammans väljer att satsa en halv miljard på matematikforskning under flera år framåt. De tunga institutionerna ser och väljer att tillsammans kraftfullt engagera sig i matematiken, ett område som genomsyrar det mesta i det moderna samhället – från byggnadskonst till mobilantenner och forskningens stora frågor om livets minsta byggstenar och om kosmos. Det är enormt glädjande!

Matematikundervisningen i skolan lägger grunden för de stora resonemangen som utvecklas i forskningen. I skolan satsar vi i Alliansen på kraftigt utbyggd undervisning med fler matematiktimmar under de första åren i grundskolan och mer kompetent lärarledd undervisning. Just de goda lärarna är grunden till att kunna lära in matematikens teori. Med de mattecoacher som finns genom Stockholms och KTH:s med fleras gemensamma projekt får både elever och lärare i Stockholm extra inspiration och en kickstart med matten. Mattecentrum är en ytterligare uppskattad, ideell verksamhet som ger plats för matematiken i staden. Våra satsningar börjar ge resultat, framförallt har många tredjeklasser i staden höjt sina resultat på nationella provet i matematik 2012.

Fler ser behovet av att jobba för bättre matematik-, teknik- och NO-kunskaper hos Sveriges elever. Den ideella stiftelsen Teach for Sweden som drar sitt strå till stacken genom sin lärarutbildning där man vill locka duktiga högskolestudenter som vill prova på att bidra med sina kunskaper som lärare. Igår berättade civilingenjörsstudenten Filip Andersson om sina tankar kring matematik, läraryrket och civilingenjörsstudierna.

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2324982

Matematiken är ett av skolans viktigaste ämnen och en grund i det moderna samhället. Ju fler goda krafter som hjälps åt för att lyfta fram matematikens betydelse och stimulera till goda matematikkunskaper – desto bättre för eleverna, skolan och för samhället.

Read Full Post »

MPs förslag är redan verklighet i Stockholm

Ledande miljöpartister skriver i dag på DN debatt om vikten av att barn tidigt lär sig läsa, skriva och räkna. Att Miljöpartiet efter sju år nu anammat Folkpartiets krav på en läsa-skriva-räkna-garanti är förstås bra. De krav som Miljöpartiet nu för fram är dock redan verklighet i Stockholms skolor. Dessutom kan jag inte låta bli att återigen förundras över det gröna motståndet mot att ta reda på vad eleverna faktiskt kan.

Att lära sig läsa, skriva och räkna är avgörande för varje barn. De elever som har de största behoven av stöd ska också få de bästa förutsättningarna i skolan. I Stockholm har vi infört rätt till läxhjälp och sommarskola.  Elever som halkat långt efter erbjuds även ett extra skolår i grundskolan. IT-satsningen i skolan har ett tydligt fokus på starkt stöd till de elever som har lättare att lära sig med hjälp modern teknik.

Men en bra skola förutsätter också att man vet vad eleverna kan. Några tankar kring hur detta ska gå till innehåller dock inte MP-artikeln. Tvärtom beskrivs hur de skolreformer som genomförts ”alltför ensidigt fokuserat på ökad kontroll”. Men sanningen är ju att utan vetskap om elevernas kunskaper blir det helt omöjligt att sätta in rätt stöd från skolan.

I dag vet vi oändligt mycket mer om de yngsta elevernas kunskaper än vi gjorde för bara några år sedan. Sedan 2007 har alla föräldrar till Stockholms elever frått skriftliga omdömen från första klass. Läskunskaperna för elever från årskurs ett till sex följs nu med särskilda läsutvecklingsscheman. Nationella prov har införts i årskurs tre. Tillsammans utgör de en utmärkt grund för lärare, föräldrar, elever, skolledare och politker att på olika nivåer sätta in det stöd och de resurser som krävs.

Jag gläder mig åt att Miljöpartiet anammat Folkpartiets syn på hur viktigt det är att elever tidigt ska lära sig läsa, skriva och räkna. Problemet är bara att om man inte har en aning om hur stora behoven är, vet man inte heller hur man bäst ska bemöta dem.

Read Full Post »

Mattecentrum – 5 år!

Mattecentrum 5 år!

Igår fyllde Mattecentrum fem år. Så lång tid har förflutit sedan Johan Wendt tog initiativ till att på ideell basis hjälpa ungdomar som vill ha stöd med matten. Idag hjälper Mattecentrum omkring 100 000 elever i sina räknestugor runt om i landet. Föreningen stöttar också elever genom ett projekt på nätet, matteboken.se. Också den är helt gratis för eleverna att utnyttja.

Mattecentrum har länge funnits på ett antal av Stockholms skolor. Det har inneburit att Mattecntrum använt klassrum i våra skolor för att där ordna läxhjälpen. Stockholm tar nu ett ytterligare steg genom att ge Mattecentrum ett verksamhetsstöd på 370 000 kronor för verksamheten i Stockholm. Pengarna ska framförallt användas för att starta studiestöd i våra högstadieskolor.

Regeringen har också beviljat Mattecentrum verksamhetsstöd. Häromdagen blev det klart att staten sätter av 2 miljoner kronor för Mattecentrums arbete i hela landet.

Jag tror att alla krafter behövs för att förbättra kunskaperna i matematik. Det är därför roligt att Mattecentrum mötts av sådant gensvar, inte minst av det privata näringslivet som länge sponsrat Mattecentrum.

Read Full Post »

Populärt med fysik på Gröna Lund

Fler än 5000 elever och lärare från Stockholm har tagit över Gröna Lund för två dagars fysikexperimenterande. Fysik på Gröna Lund kallas också Edutainmentdagen vilket är en förkortning av Educational entertainment. Det handlar om att förpacka undervisning och kunskap i en form som samtidigt roar eleverna.

I år var det ett rekordstort intresse och nästan dubbelt så många elever som förra året deltar under två dagar. Jag var med och invigde evenemanget ihop med tivolihistorikern Andreas Theve vilket var väldigt roligt. Fysik på Gröna Lund är ett samarbete mellan Stockholms stad, Gröna Lund, Vetenskapens Hus och Nationellt Resurscentrum för Fysik.

På olika stationer på Gröna Lund får eleverna uppleva fysikens lagar ihop med lärare och personal från Vetenskapens Hus. Med smart mätutrustning genomför eleverna bl a tester på vilka krafter de utsätts för i de olika åkattraktionerna. Sverige behöver fler civilingenjörer och tekniker så jag välkomnar alla arrangemang för att höja intresset för dess frågor.

Read Full Post »

Matematiken viktig också i framtiden

Jonas Thente skrev i DN Kultur i helgen att ”Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig.”. Visst vore det skönt, särskilt för tonårsföräldrarna, om vi helt enkelt kunde lägga ner matematikundervisningen på grund av bristande intresse. Ett sådant ansvarsbefriande skulle dock få stora konsekvenser för Sverige som kunskapsnation.

Även om många, särskilt i Jonas Thentes bekantskapskrets kan det förmodas, arbetar inom diffusa mediayrken där den enda mattekunskapen som behövs är den som krävs för att kunna fakturera, så är det inte enbart dessa jobb som säkerställer den ekonomiska utvecklingen. Sverige går mer och mer över till en kunskapsdriven industri och allt mindre av tillverklingen sker här. Istället är det forskning och utveckling som driver ekonomin framåt – inte sällan av ingenjörer, kemister, fysiker etc. Hur ska denna industri kunna rekrytera nya medarbetare i Sverige om vi avskaffar matematik i skolorna? För att inte tala om de framsteg som dessa industrier bidrar med. Ska utvecklingen stanna av för att ungdomar kollektivt har bestämt sig för att matematik är jobbigt?

Thente tycker att fokus ska ligga på svenska språket. Gott så, den som ordentligt behärskar språket har större möjligheter att lyckas i samtliga ämnen i skolan, också matematiken.  Jonas Thente tycks ha missat att också matematik är ett språk. Ett språk som det inte är alldeles lätt att lära sig och som kräver mycket repetition för att sätta sig. Om högstadiet endast skulle ta upp basal matematik skulle det inte gå att undervisa djupare på gymnasiet; grunden skulle inte finnas där. Det skulle ta åratal att komma ikapp de år som förlorats för våra blivande ingenjörer.

I Stockholm stad satsar vi på både matematik och svenska, utan motsättning. Mitt under pågående mattesatsning har utlåningen i skolbiblioteken fördubblats de senaste åren. Eleverna har inga problem med att satsa på två ämnen, varför har Thente det?

Läs gärna mer om den satsning på matematik som Jan Björklund (FP) presenterade i höstas:  Mattelyftet – 2,6 miljarder ska höja resultaten.

Read Full Post »

Regeringen satsar på mattecoacher

Igår presenterade Jan Björklund en ny fortbildningssatsning i matematik. Regeringen vill att 1000 lärare ska utbilda sig till mattecoacher som i sin tur ska arbeta med sina kollegor kring hur matematikundervisningen ska bli bättre. Sveriges radio rapporterar att ”Fram till år 2016 hoppas Jan Björklund att upp emot 50 000 matematiklärare ska förbättra sitt sätt att undervisa med hjälp av omkring 1 000 lärare som ska utbildas till att bli coacher för sina kollegor.”

Forskning har visat att ett ökat samarbete mellan lärare är positivt för kunskapsresultaten. I Stockholm har vi redan ett antal lärarcoacher anställda och jag har hittills bara fått positiv feedback på det projektet. Jag tycker att satsningen från regeringen och Björklund är helt rätt tänkt.

Read Full Post »

Future Friday

Nyligen var jag på KTH i Kista Science City och invigningstalade på Future Friday som är en av Sveriges främsta mötesplatser mellan studenter, företag och forskare inom informations- och kommunikationsteknik. I år hade Future Friday fått ca 1 700 anmäldas vilket är en ökning från fjolåret.

Att studera i Kista Science City innebär många fördelar, inte minst för att det finns extremt många intressanta företag i närområdet. Det gör att studenterna kommer i kontakt med arbetslivet och studenterna får goda möjligheter att skapa ett brett nätverk som leder till jobb.

De som studerar informations- och kommunikationsteknik är helt klart attraktiva på arbetsmarknaden. Av de studenter som 2008-2009 under finanskrisen tog examen från civilingenjörsprogrammet i informationsteknik på KTH Kista så hade 75% jobbet klart innan examen och 100% hade jobb inom ett år.

I Stockholms skolor satsar vi brett på matematik, naturvetenskap och teknik. För att Sverige ska kunna möte morgondagens utmaningar är det viktigt att vi lyckas få fram riktigt bra studenter inom detta område.

Read Full Post »

Nu införs nya matematikprov i grundskolan

Fallande kunskapsresultat i matematik är en trend över hela Sverige. Därför införs nya matteprov för samtliga elever i årskurs 2, 5 och 8 i Stockholms stads skolor och omfattar drygt 18 000 elever. Syften med proven är att hitta verktyg som kan bidra till att utveckla elevers lärande i matematik. Proven har utvecklats av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. Tanken är att denna utvärdering ska användas i formativt syfte för att både stärka varje elevs kunskapsutveckling och stödja utvecklingen av undervisningen. Matteproven genomförs i  skolorna den närmaste månaden och en utvärdering får sedan visa om proven ska göras även nästa år.

Read Full Post »

Satsning på matte ger resultat i årskurs 3

I Stockholms stad har skolorna satsat mycket på matematikundervisningen, vilket jag skrivit om många gånger. Det är glädjande att se att resultaten i de nationella proven i matematik i årskurs 3 förbättrats avsevärt på många skolor. Provet skrevs för första gången 2010, och det var det första tillfället som vi faktiskt mätte vad våra elever i årskurs 3 kan i matte. 2011 ökade antalet 3:or som var godkända på alla delmoment på det nationella provet i matte med 7 procentenheter över hela staden jämfört med provets första omgång 2010.

Det är mycket glädjande att se att kunskaperna i matematik förbättras och att skolorna arbetar mycket med de här frågorna. Det är också glädjande att vi för första gången kan börja följa utvecklingen i matematik i de tidiga åldrarna i skolan. Det är ju inte när eleverna går sista året i grundskolan som eventuella satsningar ska sättas in; grunden för goda kunskaper i matematik läggs tidigt.

 

Nedan är de tio Stockholmsskolor som har ökat andelen elever med godkänt mest 2011 jämfört med 2010 i nationella provet i matematik i årskurs 3 (resultatförbättring i procentenheter):

Skolnamn:                         Resultatförbättring:

Solbergaskolan                   62%

Slättgårdsskolan                 48%

Hammarbyskolan                47%

Rågsvedsskolan                  43%

Hjorthagens skola               38%

Hagsätraskolan                   34%

Ekholmsskolan                   33%

Nya Elementar                    33%

Gubbängsskolan                 30%

Solhemsskolan                    29%

Read Full Post »

Naturvetenskap i fokus – Spånga grundskola

I förra veckan var jag på ett spännande skolbesök på Spånga grundskola. Höstens skolbesök har ju gått i matematikens tecken men nu var det naturvetenskapen som stod i centrum. Matematiken och NO-ämnena hänger ju ihop; utan matematikkunskaper blir NO-ämnena svåra att uppnå kunskaper i. NO-ämnena är också ett område där skolorna i stort inte får tillräckligt bra resultat.

På Spånga grundskola träffade vi tillförordnade rektor Anitha Sidefors och flera engagerade NO-lärare. De  visade oss runt i skolans utmärkta NO-lokaler och vi fick även besöka två lektioner i fysik, med trevliga och intresserade elever. Vi hade också en lång diskussion om NO-ämnenas status där NO-lärarna tyckte att de kunde se en rörelse mot att fler och fler grundskoleelever söker till det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Det är uppmuntrande att höra från lärarna på grundskolan att det äntligen börjar ske en förändring av attityden i Stockholm! Spånga grundskolas avgångselever höjde det genomsnittliga meritvärdet med 7 poäng 2011. 9 % fler av deras elever i årskurs nio fick också godkänt på de nationella proven i matematik – riktigt bra förbättringar!

Spånga grundskola har ju tidigare varit i samma enhet som Spånga gymnasium. Skolorna delar fortfarande lokaler och på Spånga gymnasium har man den fantastiska satsningen på olika djur-relaterade utbildningar. Skolan har under många år lyckats samla ihop en fantastisk samling djur, såsom krokodiler, aror, en jättesköldpadda, får, grisar, höns, kaniner etc. Dessa används dels för de djur-relaterade utbildningarna, men också i undervisningen i biologin på grundskolan, exempelvis när man pratar om evolution. Vi fick en mycket trevlig guidad tur av två duktiga gymnasieelver och fick bland annat se denna vackra påfågel.

Read Full Post »