På jämställda förskolor är barnen individer

På jämställda förskolor är barnen individer

I förra veckan besökte jag Nicolaigårdens förskola i Gamla Stan. Nicolaigården är en av de kommunala förskolor som arbetar särskilt mycket utifrån ett genusperspektiv. Det är oerhört intressant att se hur en medveten pedagogisk idé, i det här fallet att bemöta varje barn som individ oavsett kön eller etnicitet, verkligen kan förändra en verksamhet.

På Nicolaigården har man arbetat med dessa frågor mycket konsekvent under många år och effekten är en verksamhet där både barn och vuxna möts med respekt och där barn stärks som individer. Jag är övertygad om att de barn som gått på förskolor som arbetar aktivt för jämställdhet och likabehandling har stor nytta av det också senare i livet.

Read Full Post »

Olyckliga uttalanden av Billström om papperslösa

”Ett lands karaktär kan bedömas på hur solidarisk man är mot sina medmänniskor. Det handlar inte minst om hur man tar hand om de som förlorat allt – utom sitt eget liv. På debatten låter det som om alla flyktingar i världen kommer till Sverige. Men av alla syriska krigsflyktingar som nu finns har bara tre promille sökt sig just till Sverige. Nu finns det krafter i Sverige som vill stänga dörren, som anser att tre promille är för mycket.”

Så sade Jan Björklund i sitt tal på Folkpartiet liberalernas riksmöte i Västerås förra helgen.

I dagens DN säger Migrationsminister Tobias Billström (M) följande angående människor som gömmer papperslösa:  ”Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.”

Vad menar egentligen migrationsministern? Varför är det intressant hur den som gömmer en flykting ser ut? Hade Billström varit av en annan åsikt om det i högre grad var blonda, blåögda damer som gömde papperslösa?

I samma artikel svävar Tobias Billström på målet när det gäller papperslösa ungdomars rätt att gå på gymnasiet. För mig är detta en fullkomligt självklar rättighet och en viktig del av regeringens reform för papperslösas rätt till skolgång. Att ett av Moderaternas statsråd till synes saknar både kunskap om och sympati för reformen är mycket olyckligt.

Frågan om papperslösa som lever gömda i Sverige är komplex. Miljöpartiet har de senaste dagarna höjt tonläget och börjat ifrågasätta ett fortsatt samarbete med regeringspartierna kring migrationspolitiken. Samtidigt vill jag påminna Miljöpartiet om att Socialdemokraterna näppeligen är ett parti att hålla i handen för den som vill slå vakt om ett Sverige som är öppet mot omvärlden. Det socialdemokratiska motståndet mot en alltför omfattande invandring till Sverige har präglat partiets politik i decennier. Så sent som i januari argumenterade Stefan Löfvén i en DN-intervju för att lagen om arbetskraftsinvandring ska rivas upp – också den en följd av regeringens och Miljöpartiets överenskommelse om migrationspolitiken.

Read Full Post »

Välkommet besked från polisen om ID-kontroll i tunnelbanan

I går berättade  flera medier att gränspolisen nu slutar med ID-kontrollerna av plankare i tunnelbanan som gjorts i syfte att hitta gömda flyktingar.

Det är inte en dag för sent. Som jag tidigare har skrivit här är det helt oacceptabelt om polisen väljer ut personer för identitetskontroll i tunnelbanan för att de har ett ”utländskt” utseende.

Att polisen backar om arbetsmetoden är bra. Men man kan fråga sig varför den alls fanns där från början. Den hör inte hemma i ett liberalt, öppet och demokratiskt samhälle.

Read Full Post »

Oacceptabelt om hudfärg leder till poliskontroll

Uppgifterna att polisen stoppar plankare med utländskt utseende i tunnelbanan i syfte att hitta gömda flyktingar har väckt stor uppmärksamhet. Att polisen väljer ut personer för identitetskontroll i tunnelbanan för att de har ett ”utländskt” utseende är för mig helt oacceptabelt.

Utseende eller hudfärg kan aldrig någonsin utgöra grund för slumpmässiga poliskontroller i ett liberalt och demokratiskt samhälle. Precis som Erik Ullenhag i dag krävt är det angeläget att polisen går till botten med uppgifterna om att människor stoppas för identitetskontroll i tunnelbanan utifrån sitt utseende. Polisen ska helt enkelt inte agera på det här sättet. Det får inte finnas några misstankar om att dess agerande styrs av en grumlig demokrati- och människosyn.

I dagens DN fick jag frågan om skolan ska vara en fredad zon för polisens så kallade inre utlänningskontroller. Svaret är självklart ja. Att gömda och papperslösa barn nu får samma rätt till skolgång som alla andra barn är en stor liberal framgång. Men vi måste också försäkra oss om att familjer som lever gömda kan lita på att deras barn kan gå till skolan utan att riskera polishämtning. Stockholms stad behöver därför ta fram riktlinjer för stadens skolor som anger hur de gömda och papperslösa barnens skolgång och säkerhet kan garanteras, samtidigt som skolorna ges rätt stöd.

Riktlinjerna bör bland annat ge vägledning i hur barnet ska bemötas, hur kontakten med föräldrar ska hanteras samt vilket stöd barnet bör få utifrån sin specifika situation och sina behov. Riktlinjerna bör även besvara de många praktiska frågor som kommer sig av att gömda och papperslösa barn saknar personnummer samt har ett behov av anonymitet. Om detta har jag tidigare skrivit i en debattartikel på DN Debatt.

Ytterst är det en fråga om humanism. Människovärdet får inte sättas på undantag, vare sig vid tunnelbanespärrarna eller i skolan.

Read Full Post »

Flytta offentliga verksamheter till Järva

För att stärka Järvalyftet vill Folkpartiet driva på för att flytta delar av Stockholms stads förvaltning och någon statlig myndighet till områden som Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Husby eller Akalla. Detta skriver jag om idag tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag i SvD Brännpunkt.

Vi vill flytta statlig myndighet till Järva

Ett antal utsatta stadsdelar runt om i Sverige har under lång tid drabbats av ett stort utanförskap. Regeringen och kommuner som Stockholm vidtar åtgärder med fokus på jobb, skola, trygghet, stadsplanering och företagande. Men vi behöver göra ännu mer för att få i gång en positiv spiral. Därför tar nu Folkpartiet initiativ till att flytta ut kommunal förvaltning och någon myndighet till områden som Rinkeby, Tensta och Husby. Närvaron av kommunal och statlig förvaltning kan leda till både fler arbetstillfällen och att områdenas status höjs.

Ett av våra grundläggande mål med integrationspolitiken är att Sverige ska hålla samman. Vi ska vara ett land där människor känner tillit till samhällets institutioner, tillhörighet med varandra och delaktighet i demokratin. Vi ska vara ett land för alla.

Regeringen har gjort stora satsningar för att förbättra integrationen. Språk och arbete har stått i fokus då det är vår övertygelse att just de är nycklarna in i det svenska samhället. Regeringen gör i årets budget ytterligare satsningar för att nyanlända invandrare ska få en bättre start i Sverige och snabbare komma i arbete. Och det går bra för många – till exempel har det aldrig varit så många utrikes födda som går till ett arbete som i dag.

Men samtidigt som vi ser att många individer lyckas är en av våra största sociala utmaningar att förbättra framtidsutsikterna och situationen i våra mest utsatta områden. I dessa områden är utanförskapet utbrett – sysselsättningsgraden är låg och beroendet av försörjningsstöd högt. Många barn växer upp med föräldrar och grannar som inte har ett arbete att gå till. Vi träffar unga människor som tappat tron på att de någonsin kommer att få ett arbete och som inte tror att samhället är till för dem. Känner man så som tonåring är det lätt att det blir en självuppfyllande profetia när man blir vuxen.

En annan utmaning är att få dem som har fått ett jobb att också stanna kvar i området. Vi vet av erfarenhet att de som lyckas med egen försörjning ofta väljer att flytta från utsatta delar av staden. Vi gör därför mycket för att öka tryggheten och stadsmiljöns attraktivitet. Bostäderna behöver bli fler och upplåtelseformerna mer varierade – i många av dessa områden är hyresrätten alltför dominerande.

Det behövs vidare en bra blandning av bostäder, företag, service och andra verksamheter. Genom fler bostäder och arbetsplatser förbättras underlaget för kaféer, restauranger, andra kommersiella lokaler samt utbyggd kollektivtrafik. Det är också angeläget att skapa starkare kontakt med omgivande områden. Då stärks den sociala integrationen, tryggheten och det ekonomiska utbytet. I dag saknar många människor dessa storstadskvaliteter i den splittrade förortsbebyggelsens avskilda enklaver.

Vi ser också över möjligheten att införa nystartszoner som ska göra det mer lönsamt för företag att anställa i områden med utbrett utanförskap. Men det behövs mer.

Järvalyftet, som är en av Stockholms långsiktiga investeringar för att förbättra levnadsvillkoren i stadsdelarna kring Järvafältet: Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta, har pågått i nära fem år. Målsättningen är att staden genom medverkan från boende och ett stort antal externa aktörer ska kunna skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta – och stanna kvar. Arbetet med Järvalyftet är centralt och det är av stor vikt att de uttalade målsättningarna också nås.

För att stärka Järvalyftets arbete i att skapa fler arbetstillfällen vill Folkpartiet driva på för att flytta delar av Stockholms stads förvaltning och någon statlig myndighet till områden som Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Husby eller Akalla. En statlig myndighet höjer områdets status och visar att alla delar av Stockholm är viktiga.

Att samhällets institutioner finns närvarande där människor upplever sig som längst bort från samhället, trots att det tar knappt 20 minuter med tunnelbanan in till city, har ett viktigt signalvärde. En flytt av offentliga förvaltningar ökar också behovet av servicetjänster runt arbetsplatserna vilket i sig genererar nya arbetstillfällen. Alltför länge har det funnits för få myndigheter, politiska partier, företag och andra aktörer som förlagt sin verksamhet till dessa delar av staden.

Vi gör mycket, både på statlig och på kommunal nivå, för att bryta det utanförskap som människor, inte minst i dessa områden, befinner sig i. En politik som leder till att fler människor får ett arbete och som ökar tryggheten, förbättrar boendemiljön och stadsmiljöns attraktivitet är avgörande för att bryta utanförskapet. En positiv samhällsutveckling skapas genom att lyfta, inte bara individer, utan hela samhällen.

LOTTA EDHOLM (FP)

skolborgarråd och ordförande, Folkpartiet Stockholms stad

ERIK ULLENHAG (FP)

integrationsminister och andre vice ordförande Folkpartiet

Read Full Post »

Reformpaket mot segregation

Idag presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett nytt reformpaket för att förbättra mottagandet och utbildningen för nyanlända elever. Regeringen ger flera utredningsuppdrag till Skolverket, bland annat att se över hur nyanlända elever kan examineras för att sedan placeras på rätt nivå i skolan. Ett förlängande av skolplikten till 18 års ålder ska också utredas - detta tycker jag är mycket bra. Skolplikten innebär ju också att eleverna få en rätt att gå i grundskolan och förpliktigar kommunen att ta emot dem. I Stockholms stad har vi infört ett tionde skolår för de elever som behöver mer tid i grundskolan.

Utredningsuppdragen till Skolverket är mycket bra. Det är dock viktigt att kommunerna tar sitt ansvar, så länge som skolan ligger på deras bord. Alla kommuner borde tillämpa en stark socioekonomisk omfördelning av skolans resurser.

Slutligen så tycker jag att det är bra att vi nu får en utvärdering av SALSA-indexet som jag många gånger sett användas för att rättfärdiga dåliga resultat. Alla elever förtjänar att få lyckas, oavsett bakgrund.

Read Full Post »

Fel att ta ut lunchavgift för Stockholms stads gymnasieelever

Enskilda gymnasiet, som är en friskola i Stockholm, har anmälts till Skolinspektionen för att de tar ut lunchavgift på 4500 kronor per termin för alla som går på skolan. Detta gör skolan även för de elever som är bosatta i Stockholms stad och som staden betalar skolpeng för. I Stockholms stad har vi bestämt att skolmat ska ingå i skolpengen, även på gymnasiet, så att alla elever oavsett ekonomisk situation ska kunna äta i skolan. Självklart så presterar man bättre efter en god lunch än på tom mage. Enskilda gymnasiet har alltså fått betalt för lunchen från staden och får betalt en andra gång när de tar ut en avgift från eleverna vilket givetvis är fel. Detta intervjuades jag om i ABC.

Jag tycker att det är olyckligt att man från friskolan och Friskolornas riksförbunds sida säger att det är svårt att inte ta ut avgifter eftersom en del av eleverna kommer ifrån kommuner där lunch inte ingår i skolpengen. De ifrågasätter att man skulle kunna ta ut avgifter för några av eleverna, men inte av de andra. Precis så är situationen på många gymnasieskolor idag där det går elever från flera olika kommuner. Det är kommunen som bestämmer skolpengen och vad som ska ingå i den. I Stockholms stad har vi bestämt att alla elever ska ha tillgång till skollunchen på gymnasiet. Det gynnar studieron i skolan och hjälper särskilt de elever med svårast situation att göra det bästa av sin skoltid. Detta gäller givetvis också vid de friskolorna som våra elever väljer.

Läs mer i SvD och i DN.

Read Full Post »

Bättre samverkan krävs kring hemmasittare

DN skriver i dag (endast i papperstidningen) om Stockholms stads kartläggning av så kallade hemmasittare i grundskolan. Undersökningen genomfördes under perioden november-december 2010 på samtliga kommunala grundskolor i Stockholm. Elever som hade mer än 50% frånvaro definierades som hemmasittare. Totalt omfattades 232 elever, vilket motsvarar knappt 4 promille av de ca 60 000 som går i kommunal grundskola. Precis som DN skriver så är gruppen mycket heterogen, där ryms  t ex elever på sjukhus, elever vars föräldrar håller barnen hemma (t ex de som krävt hemundervisning) och elever med ett stort och komplext stödbehov där man inte lyckats hitta lösningar för hur stödet ska organiseras.

Självklart ska vi erbjuda alla elever en bra utbildning med det stöd som krävs. Jag har tidigare under våren skrivit om det här på bloggen.

Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och psykiatrin är i de allra flesta fall A och O för elever med omfattande frånvaro i skolan. För en dryg månad sedan gav jag Stockholms utbildningsförvaltning i uppdrag att samarbeta med socialtjänsten och psykiatin för att utforma tydligare riktlinjer för samverkan kring just de här eleverna. För mig är det oerhört viktigt att signalen till skolledare, socialtjänst, elever och föräldrar är tydlig – alla barn har rätt att gå i skolan!

Read Full Post »

Alla barn har rätt att gå i skolan

Ekot rapporterar i dag om 16-årige Anton som inte gått i skolan sedan förra året, trots att han vill. Förra året anmäldes 239 fall till Skolinspektionen av föräldrar till elever som vill, men inte kan gå i skolan.

Utan att gå in på det enskilda fallet som Ekot rapporterar om vill jag börja med att slå fast att det är helt oacceptabelt att en elev tvingas stanna hemma trots att han eller hon vill gå i skolan. Kommunen har en skyldighet att erbjuda det stöd som krävs för att alla elever ska få en bra skolgång. Under de senaste åren har jag medverkat till en rad förändringar i Stockholm som ska förbättra skolgången för dessa elever.

För elever med stort behov av särskilt stöd i skolan krävs ofta extra resurser. Det är bakgrunden till att Stockholms stad år 2011 avsatt över 200 miljoner kronor för elever med behov av stora stödinsatser. Rektorerna i grundskolan kan ansöka om medel ur denna centrala pott för att kunna organisera undervisningen på ett sätt som passar den enskilda eleven.

För att hitta lösningar för elever som uteblir från skolan är det givetvis avgörande att skolan och kommunen har vetskap om vilka eleverna är. Därför har vi i Stockholm skärpt rutinerna på flera sätt de sista åren. Utbildningsförvaltningen har tagit ett centralt grepp för att kartlägga de elever som över huvud taget inte kommer till skolan. Dessutom har grundskolornas rutiner för frånvarorapportering skärpts och all olovlig frånvaro rapporteras numera in till central förvaltning. Fram tills 2007 skedde ingen som helst samordning av frånvarostatistik för Stockholms grundskolor. I dag har vi betydligt bättre kunskaper om elevernas närvaro i skolan. Att tidigt upptäcka och motverka skolk är A och O när det gäller att fånga upp elever som är på väg att glida in en situation där de inte alls kommer till skolan.

Men ibland räcker inte skolans insatser. För vissa elever krävs en samverkan mellan skolan och socialtjänsten eller landstinget för att hitta lösningar som kombinerar utbildning med exempelvis behandling eller habilitering. Stockholms stad har sedan förra året tydliga riktlinjer för hur samverkan ska ske mellan skola och socialtjänst. Riktlinjerna tar bland annat upp samverkan kring elever som uteblir från skolan, samverkan kring placerade barn och skolsituationen för barn som lever i utsatthet. Samverkansformerna måste hållas aktuella och ses över regelbundet. Det är möjligt att riktlinjerna måste förtydligas ytterligare när det gäller samverkan mellan skola och andra aktörer när det gäller elever med behov av särskilt stöd.

Alla barn har rätt att gå i skolan. Den nya skollagen som börjar gälla från höstterminen 2011 stärker elevens rätt till stöd. Från och med i höst blir det möjligt att överklaga skolans beslut kring åtgärdsprogram och andra stödinsatser. Den nya lagen skärper kraven ytterligare på skolorna och kommunerna att ge varje elev det stöd som han eller hon behöver för att klara skolarbetet. Självklart är det ett välkommet steg i rätt riktning.

Read Full Post »

Bättre kunskaper om mobbning

Skolverkets undersökning kring olika program för att förebygga mobbning är nu presenterad. Samtliga program får kritik för att de inte är effektiva nog, och i vissa fall till och med ökar risken för mobbning. Om det stämmer är det naturligtvis oacceptabelt.

Det är bra att vi nu får ökade empiriska kunskaper om mobbning, och vad som faktiskt fungerar för att förebygga det. Det är annars ett ämne som allt för länge präglats av tyckande istället för vetenskap. Denna undersökning är därför ett första steg i helt rätt riktning. I Stockholm ställer vi sedan flera år tillbaka krav på att de metoder som används ska vara vetenskapligt förankrade. Skolverkets arbete ger vid handen att vi måste vara ännu tydligare i det avseendet.

Studien tar också upp att det kan behövas skilda strategier för att moverka mobbning bland pojkar respektive flickor. Detta är någonting skolor måste ta fasta på, då mobbning ofta ser olika ut mellan killar och tjejer.

Den nya skollagen ställer hårdare krav och ger bättre möjligheter för skolor när det gäller att bekämpa mobbning. Vi får ett starkare värdegrundsarbete och tydligare koppling till barnkonventionen. Dessutom får rektorer och lärare utökade och förtydligade befogenheter att ta till åtgärder för att värna trygghet och studiero.

Svd skriver om det här och DN här och här, Barnombudsmannen kommenterar det även här.

Read Full Post »