Alltför många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. För att vända trenden krävs insatser som inbegriper både arbetsstruktur och undervisning på skolor med låga kunskapsresultat. Det är framförallt de elever som har kommit sent till Sverige som har svårt att uppnå kravnivåerna, speciellt de som inte påbörjar sin utbildning förrän i årskurserna 6-9 och därför har mycket kort tid på sig att klara gymnasiebehörigheten.
Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att utarbeta förslag på hur undervisningen för nyanlända elever kan förbättras och en satsning på att stödja ett urval av grundskolor i utanförskapsområden under 2012–2014 har satts igång. Men mer satsningar krävs för att vända resultaten.
Idag presenterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) och integrationsminister Erik Ullenhag (FP) nästa steg. Totalt satsar regeringen 128 mnkr under perioden 2013–2016, varav drygt 30 miljoner i år, för att stärka stödet till nyanlända elever. Insatserna handlar bland annat om att förlänga skolplikten, upp till det år man fyller 18, för de elever som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet i grundskolan. Det handlar även om att än mer fokusera på svenskundervisningen i förberedelseklasserna och se till att eleverna bara stannar i dessa i högst ett år, för att snabbt kunna komma ut i ordinarie undervisning. Rektorer ges vidare möjlighet att göra vissa omprioriteringar i skolplanen, under det första året, så att de elever som behöver mer undervisningstimmar i svenska kan få det.
Från Stockholms stads sida har vi de senaste åren genomfört en rad reformer i syfte att öka förutsättningarna för de elever och skolor som når lägst kunskapsresultat. Läxhjälp, sommarskola och lördagsgymnasium garanteras från 2013 för alla elever som inte når kunskapsresultaten. Ett tionde skolår har också införts för de som inte når gymnasiebehörighet i årskurs nio. I år startar även en stor satsning för att lyfta resultaten på de skolor som har lägst måluppfyllelse.
En central mottagningsenheten startar även snart som ska analysera vad sent anlända eleverna kan och vilket stöd som de behöver. Detta för att öka likvärdigheten i mottagandet och samtidigt underlätta för skolorna, då de får ett underlag om elevernas förkunskaper redan första skoldagen. Projektet kommer i första hand fokusera på elever från årskurs tre till och med årskurs nio och pågår till 2014. Stockholm har också ett starkt socioekonomiskt resursfördelningssystem, där faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund samt hur länge eleven gått i svensk skola väger mycket tungt.
Sedan den nya skollagen trädde i kraft har kraven för att bli behörig till gymnasiet ökat. Därför är det oerhört viktigt att nyanlända elever tidigt får det stöd som behövs. Den satsning som regeringen presenterade idag innebär att dessa elever får bättre möjligheter till en bra start av sin skolgång. Det är en mycket vikigt och riktig prioritering - skolan är det bästa vaccinet mot utanförskap.
Mer om förslaget här.
Read Full Post »
