S och M bygger sönder Stockholm

Stockholms växer och vår stadskärna står inför sin största omdaning sedan mitten av förra seklet. Det City nu behöver är fler bostäder, inte ännu fler sterila kontorsområden. Om vi inte tänker efter innan vi bygger finns risken att vi upprepar 1960-talets misstag och bygger sönder det som gör Stockholm vackert och istället skapar nya otrygga miljöer. Om detta skriver Madeleine Sjöstedt, Björn Ljung och jag i dag på Svenska Dagbladets Brännpunkt (här). En ohelig allians av moderater och socialdemokrater förändrar nu City, hus för hus, utan vare sig eftertanke eller sammanhang.

Förslaget om att bygga på Galleriankvarteret är det senaste exemplet på detta. En del av den nya påbyggnaden, som inte innehåller en endaste bostad, kommer att ses från i stort sett varenda vinkel av Stockholms innerstad. NK:s vackra sekelskiftesbyggnad kommer att framstå som en grindstuga.

Vad Stockholm behöver är en tydlig tanke och vilja om City och resten av stadens gestaltning. Har en stadsdel rivits eller uppförts, ett hus byggts om eller byggts nytt, kommer det överleva flera generationer stockholmare och Stockholmspolitiker. Skadorna kan i vissa fall aldrig repareras.

Att fortsätta på den nu inslagna vägen är inget alternativ. 60-talets kontoriseringsiver kan inte botas med ännu fler kontor, uppförda utan eftertanke, sammanhang och långsiktiga perspektiv. En principiell diskussion om Stockholms gestaltning är uppenbarligen något som Moderaterna och Socialdemokraterna vill undvika. Men så här avgörande beslut får inte fattas över huvudet på stockholmarna.

Du kan läsa artikeln här eller nedan.

Read Full Post »

S och MP har accepterat valfriheten

Idag kom äntligen beskedet att Friskolekommittén nått fram med en bred och långsiktig överenskommelse. Såväl allianspartierna som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har nu landat i att möjligheten att välja skola är av stort värde för individen och för skolväsendets utveckling i stort. Man förtydligar att alla skolor, oavsett huvudman, måste genomsyras av ambitionen att med eleven i centrum nå högsta möjliga kvalitet. Därför får nu Skolinspektionen tydligare mandat att djupare granska kvalitet och hållbarhet hos aktörer som tar på sig ansvaret att driva skolverksamhet. Granskningsfunktionen får aldrig vara tandlös, varken mot kommunala eller mot fristående skolor.

Ur elevers och föräldrars perspektiv vore det välkommet om vi nu kan lägga en debatt om friskolors vara eller inte vara bakom oss, och fokusera på långsiktiga regelverk med kvaliteten i fokus. I Stockholm har vi sedan Folkpartiet tog över ansvaret för skolan 2006 byggt upp ett branschråd där såväl kommunala skolor som fristående tillsammans resonerar om de gemensamma behov som finns i staden. Det gynnar både eleverna och skolorna.

Uppgörelsen innehåller bland annat:

* Inga vinstförbud; det blir tillåtet att ta ut vinst även i fortsättningen.
* Inget kommunalt veto; kommuner kan inte stoppa friskoleetableringar utan mandatet att godkänna etableringen är fortsatt Skolinspektionens.
* Skarpare prövning av friskolors ägare; ökade krav på seriositet, lämplighet och långsiktighet. Det betyder att ägare som bara vill äga några år och snabbt sälja vidare till högsta möjliga pris knappast kan komma i fråga som ägare i framtiden.
* Offentlighetsprincip och meddelarfrihet; skolväsendet ägnar sig åt en omfattande myndighetsutövning, och det kan därför vara rimligt att samma principer om öppenhet och insyn som gäller i kommunala skolor ska gälla även friskolor.
* Skärpta sanktioner som Skolinspektionen ska kunna använda sig av i sin tillsyn, till exempel kraftigt höjda viten och i särskilda situationer att kunna förelägga en enskild skola med låga resultat och stora problem att i vissa fall höja sin lärartäthet.
* Ökade krav på samråd mellan kommunen och friskolorna för att förbättra samarbetet.

Read Full Post »

Olyckliga uttalanden av Billström om papperslösa

”Ett lands karaktär kan bedömas på hur solidarisk man är mot sina medmänniskor. Det handlar inte minst om hur man tar hand om de som förlorat allt – utom sitt eget liv. På debatten låter det som om alla flyktingar i världen kommer till Sverige. Men av alla syriska krigsflyktingar som nu finns har bara tre promille sökt sig just till Sverige. Nu finns det krafter i Sverige som vill stänga dörren, som anser att tre promille är för mycket.”

Så sade Jan Björklund i sitt tal på Folkpartiet liberalernas riksmöte i Västerås förra helgen.

I dagens DN säger Migrationsminister Tobias Billström (M) följande angående människor som gömmer papperslösa:  ”Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.”

Vad menar egentligen migrationsministern? Varför är det intressant hur den som gömmer en flykting ser ut? Hade Billström varit av en annan åsikt om det i högre grad var blonda, blåögda damer som gömde papperslösa?

I samma artikel svävar Tobias Billström på målet när det gäller papperslösa ungdomars rätt att gå på gymnasiet. För mig är detta en fullkomligt självklar rättighet och en viktig del av regeringens reform för papperslösas rätt till skolgång. Att ett av Moderaternas statsråd till synes saknar både kunskap om och sympati för reformen är mycket olyckligt.

Frågan om papperslösa som lever gömda i Sverige är komplex. Miljöpartiet har de senaste dagarna höjt tonläget och börjat ifrågasätta ett fortsatt samarbete med regeringspartierna kring migrationspolitiken. Samtidigt vill jag påminna Miljöpartiet om att Socialdemokraterna näppeligen är ett parti att hålla i handen för den som vill slå vakt om ett Sverige som är öppet mot omvärlden. Det socialdemokratiska motståndet mot en alltför omfattande invandring till Sverige har präglat partiets politik i decennier. Så sent som i januari argumenterade Stefan Löfvén i en DN-intervju för att lagen om arbetskraftsinvandring ska rivas upp – också den en följd av regeringens och Miljöpartiets överenskommelse om migrationspolitiken.

Read Full Post »

MPs förslag är redan verklighet i Stockholm

Ledande miljöpartister skriver i dag på DN debatt om vikten av att barn tidigt lär sig läsa, skriva och räkna. Att Miljöpartiet efter sju år nu anammat Folkpartiets krav på en läsa-skriva-räkna-garanti är förstås bra. De krav som Miljöpartiet nu för fram är dock redan verklighet i Stockholms skolor. Dessutom kan jag inte låta bli att återigen förundras över det gröna motståndet mot att ta reda på vad eleverna faktiskt kan.

Att lära sig läsa, skriva och räkna är avgörande för varje barn. De elever som har de största behoven av stöd ska också få de bästa förutsättningarna i skolan. I Stockholm har vi infört rätt till läxhjälp och sommarskola.  Elever som halkat långt efter erbjuds även ett extra skolår i grundskolan. IT-satsningen i skolan har ett tydligt fokus på starkt stöd till de elever som har lättare att lära sig med hjälp modern teknik.

Men en bra skola förutsätter också att man vet vad eleverna kan. Några tankar kring hur detta ska gå till innehåller dock inte MP-artikeln. Tvärtom beskrivs hur de skolreformer som genomförts ”alltför ensidigt fokuserat på ökad kontroll”. Men sanningen är ju att utan vetskap om elevernas kunskaper blir det helt omöjligt att sätta in rätt stöd från skolan.

I dag vet vi oändligt mycket mer om de yngsta elevernas kunskaper än vi gjorde för bara några år sedan. Sedan 2007 har alla föräldrar till Stockholms elever frått skriftliga omdömen från första klass. Läskunskaperna för elever från årskurs ett till sex följs nu med särskilda läsutvecklingsscheman. Nationella prov har införts i årskurs tre. Tillsammans utgör de en utmärkt grund för lärare, föräldrar, elever, skolledare och politker att på olika nivåer sätta in det stöd och de resurser som krävs.

Jag gläder mig åt att Miljöpartiet anammat Folkpartiets syn på hur viktigt det är att elever tidigt ska lära sig läsa, skriva och räkna. Problemet är bara att om man inte har en aning om hur stora behoven är, vet man inte heller hur man bäst ska bemöta dem.

Read Full Post »

Ungdomsavtal minskar arbetslösheten

Att ha ett jobb att gå till handlar om så mycket mer än att det rasslar till på lönekontot den 25 varje månad. Det handlar om att känna sig värdefull och själv råda över den egna tillvaron och ekonomin. Jobbet formar mycket vår identitet och vår självkänsla.

Därför är det så nedslående att så många unga inte har ett jobb att gå till. Och av samma anledning är det positivt att Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting nu har enats om ett avtal om introduktionsanställningar för att kunna få fler unga att arbeta inom välfärdssektorn. Introduktionsanställningarna, eller ungdomsavtalen, gäller främst inom vård och omsorg, men det står lokala parter fritt att sluta avtal även om andra verksamheter.

Lönen ska utgöra minst 75 procent av lägstalönerna i de aktuella kollektivavtalen, eftersom tre fjärdedelar av arbetstiden utgörs av arbete och en fjärdedel av utbildning. Tanken är ju att introduktionsavtalet efter ett år, när den anställde lärt sig yrket, ska kunna övergå i en regelrätt anställning.

Redan för ett knappt år sedan föreslog Folkpartiet att Stockholms stad i egenskap av arbetsgivare skulle verka för att införa ungdomsavtal inom vissa yrkeskategorier för personer upp till 23 år (läs skrivelsen här). Det centrala avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting gör det lättare för Stockholm att gå vidare med arbetet.

Det går inte nog att understryka hur viktigt det är att fler unga i Stockholm får in en fot på arbetsmarknaden. Kostnaderna för ungdomsarbetslösa är alldeles för stora – både för samhällsekonomin och för dem som inget hellre vill än att ha ett jobb att gå till.

Read Full Post »

Kontor ut, bostäder in

Bild: Tengbom Arkitekter AB

Idag presenterade min partikollega, kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP), och finansborgarrådet Sten Nordin (M) ett förslag om att flytta 1100 av stadens arbetsplatser från Tekniska nämndhuset på Kungsholmen till nya Söderstaden. Förslaget innebär att staden tar ett ytterligare steg i att omlokalisera stadens förvaltningar och bolag till områden där det i dag råder stor brist på såväl offentliga som privata arbetsplatser.

Omlokaliseringen innebär även att kontorsfastigheter i centrala Stockholm kan göras om till välbehövliga bostäder. Att få in fler bostäder i City är en viktig fråga om vi vill skapa en mer levande stadskärna som inte stänger efter kontorstid.

Madeleine bloggar om förslaget här.

Mer information:
Ett inriktningsbeslut planeras kunna fattas under våren 2013. Det nya kontorshuset och de 500 nya bostäderna i Söderstaden väntas kunna vara klara tidigast under 2018. De nya bostäderna på Kungsholmen kan därefter vara klara under 2020.

Länk till presentationen från pressträffen idag återfinns på länk:
http://db.tt/jKRo1yEN

Länk till arkitektskisserna högupplösta från presentationen: https://www.dropbox.com/sh/ce4m5wqolsz8iv4/9Sag4_mCul
(Vid publicering vänligen uppge: För skisserna Tekniska nämndhuset-tomten: Gert Wingårdh arkitetktkontor AB, för fastigheten i Söderstaden Tengbom Arkitekter AB )

Read Full Post »

Mer tid till undervisning

Stockholms stads utbildningsdirektör Thomas Persson har av regeringen fått i uppdrag att utreda hur lärarnas administrativa arbete kan minskas och förenklas. Igår kväll kunde utbildningsminister Jan Björklund (FP) presentera utredningens förslag som innebär flera ändringar av skollagen och som kommer att avlasta lärarna och ge dem möjlighet att fokusera på undervisningen.

Införandet av individuella utvecklingsplaner (IUP:n) och skriftliga, betygsliknande omdömen var när de genomfördes två viktiga reformer för att förbättra uppföljningen av elevernas resultat i skolan och för att ge tydligare information till vårdnadshavarna. Sedan reformerna genomfördes har dock kunskapsuppföljningen i skolan och informationen till föräldrarna förstärkts på flera andra sätt, bland annat genom införandet av tidigare betyg och fler nationella prov, och dagens dokumentationskrav innebär en betydande ökad arbetsbelastning för lärarkåren. Detta är något som många lärare och rektorer har tagit upp med mig den senaste tiden, och det känns väldigt bra att Folkpartiet nu föreslår tydliga förbättringar i frågan.

Regeringen har helt riktigt dragit slutsatsen att kraven på att allt ska dokumenteras kan minskas. De förändringar av skollagen, som utbildningsministern presenterade igår, var därför både efterlängtade och välkomna. I de årskurser där betyg ges (Åk 6-9) föreslår regeringen att kravet på skriftlig information, d v s IUP och skriftliga omdömen, helt avskaffas. Regeringen föreslår även att kravet på skriftlig information, i de årskurser där betyg inte ges (åk 1-5), reduceras från en gång per termin till en gång per läsår. Detta innebär en halvering av arbetsbelastningen för lärarna inom detta område. Ambitionen är att dessa viktiga förslag till ändringar av skollagen ska träda i kraft redan under vårterminen 2014.

Även här i Stockholm försöker vi på olika sätt se till att rektorer och lärare ges möjligheten att fokusera på sina huvuduppgifter. Utbildningsförvaltningen har därför fått i uppdrag att genomföra en översyn av ansvarsfördelningen mellan stadens grundskolor och den centrala förvaltningen. Målet är att rektorer och skolledare ska få mer tid att arbeta med aktiv ledning av den pedagogiska verksamheten, istället för att lägga tid på administration. Utbildningsförvaltningen ska även se över om lärarnas administrativa belastning, utöver regeringens förslag, kan minskas och förenklas än mer.

Mer om förslaget här och här.

Read Full Post »

Stockholms stad satsar på språkutveckling i skolan

Ett speciellt språkpaket för lågstadiet har tagits fram i Stockholm vilket är ytterligare ett steg i den stora satsning på läs- och språkutveckling som sker i Stockholm. Syftet är att öka måluppfyllelsen på respektive skola samt att skapa förutsättningar för en fortsatt god läs-, skriv- och språkutveckling för eleverna. Jag är övertygad om att språket är en nyckel till goda resultat i skolan och min förhoppning är att eleverna ska knäcka läskoden tidigare. Men läsning är inte bara ett nödvändigt verktyg i klassrummet utan också en källa till bredare kunskaper.

Språkpaketet innebär riktade insatser till skolor som behöver utveckla sitt arbete på området. Språkpaketet omfattar kurser, seminarier och föreläsningar till 7 grundskolor och ca 50 deltagare. En utvärdering av den första omgången av Språkpaketet ska göras dels under projektets första fas (början av september 2012), dels juni 2013 då första omgången Språkpaket är avslutat.

Detta ingår i Språkpaketet

• Kurs ”Att skriva sig till läsning”
• Handledning för arbetslagen kring ”Att skriva sig till läsning”
• Föreläsningar kring läsforskning, lässtrategier och LUS
• Workshops kring bedömning av läsfärdighet
• Bokpresentationer med Cirkulationsbiblioteket
• Inspirationsföreläsning om att undervisa i läsförståelse
• Workshops med fokus på att undervisa i läsförståelse

Read Full Post »

Grattis till Adolf Fredriks Musikklasser

Dik är ett fackförbund som organiserar högskoleutbildade personer som arbetar inom kultur- och kommunikationsbranschen. De driver en ambitös och viktig kampanj för skolbiblioteken runt om i landet. Nu har de lyft fram sju skolbibliotek som de anser håller extraordinär kvalitet och som därför får utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. På listan återfinns den kommunala skolan Adolf Fredriks musikklasser. Det är väldigt roligt att de har vunnit detta viktiga pris. Stort grattis till Adolf Fredriks musikklasser!

Read Full Post »

Eleverna med de sämsta förutsättningarna hemma ska ha de bästa förutsättningarna i skolan

Skillnaderna i den svenska skolan ökar mellan de elever som kommer från socioekonomiskt starka hem, där de flesta klarar sig bra i skolan, och de elever med en svagare socioekonomisk bakgrund, där tyvärr en del faller efter. Det här är ett stort problem och därför har vi i Stockholm valt att ha en mycket kraftig resursfördelning utifrån socioekonomiska variabler. Konkret innebär det att Smedslättsskolan, som får lägst stöd av stadens skolor, under 2013 får 1 543 kr per elev i socioekonomiskt stöd samtidigt som Rågsvedskolan, som får högst stöd, får 47 775 kr per elev. Detta är alltså ett stöd som ligger utöver den ordinarie skolpengen på 49 970 kr per elev för lågstadiet. I ljuset av dessa ytterligheter ska Sätraskolans stöd på 18 730 kr per elev ses. Dagens Nyheter skriver om effekten idag.

Under 2011 lades det socioekonomiska stödet om, i full politisk enighet, efter att utbildningsförvaltningen hade föreslagit ett nytt fördelningssystem. Genom ett långt statistiskt arbete hittades en fördelning med betydligt mer träffsäkra kriterier – som på ett bättre sätt kan fördela det socioekonomiska stödet dit det behövs mest. I Stockholm finns det ca 140 kommunala grundskolor och ännu fler friskolor och det nya systemet får givetvis mycket olika effekter på olika skolor. Det är en mycket stor omläggning men samtidigt vet vi att resurserna numera i större utsträckning går till de elever som behöver stödet bäst. Jag vill vara tydlig med att eleverna med de sämsta förutsättningarna hemma ska ha de bästa förutsättningarna i skolan.

En sådan här stor omläggning sker sällan. Det är viktigt att förstå att det stora genomslaget som förändringen får beror på att Stockholm har ett så pass kraftigt socioekonomiskt stöd, där en elevs socioekonomiska stöd kan vara nästan lika stort som den ordinarie skolpengen. I omläggningen av stödet är det självklart mycket viktigt att utbildningsförvaltningen hjälper skolorna att ställa om sig utifrån de nya förutsättningarna. Både de skolor som får mer pengar och de som får mindre pengar.

Jag har skrivit om detta tidigare här och här.

Read Full Post »