Skolsim – en livsviktig fråga

I Sverige och inte minst i Stockholm är simkunskap en grundläggande kunskap, som inte enbart handlar om att lära sig utöva en sport, utan även en fråga om att kunna leva tryggt i ett land som omges av vatten.  Många barn lär sig simma redan innan skolan börjar, men det kan inte i ett liberalt samhälle vara avhängigt barnens föräldrar huruvida de tillgodogör sig denna livsviktiga kunskap. Skolan har ett ansvar att lära alla barn att simma.

I kursplanen för Idrott och hälsa anges bland betygskriterierna att för att uppnå betyget E (godkänt) i årskurs 6 ska eleven kunna ”simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge”. Det är idrottsläraren och rektor på varje skola som ansvarar för måluppfyllelsen i simkunnighet. Runt 5 000 elever (ca 70 % av årskurs 2) deltar i den simundervisning som Stockholms stads idrottsförvaltning erbjuder i de kommunala simhallarna, så kallad skolsim. Skolsimmet i årskurs 2 är ofta den mest utförliga simundervisningen, med utökad undervisning för de som inte lär sig simma.

I dag uppmärksammar DN att det råder stora skillnader mellan stadens skolor. Totalt lyckas skolsimmet i Stockholm dessutom enbart få ungefär hälften av eleverna att simma 25 meter bröstsim i årskurs två. Den simundervisning som bedrivs idag är helt enkelt inte tillräckligt framgångsrik. Detta beror sannolikt på flera faktorer, men tydligt är att många elever behöver mer simundervisning och att denna behöver förbättras.

Jag anser att det finns mycket att göra på detta område. Lek och bad borde påbörjas långt tidigare i skolan än i årskurs 2 för att underlätta för de elever som är ovana vid vatten. Förskolan har fått ett utökat pedagogiskt uppdrag och bör lägga tid på vattenvaneträning. Det sätt som simundervisningen bedrivs på behöver kvalitetskontrolleras. De simhallar som har högre måluppfyllelse och framgångsrik pedagogik ska framhållas. Att lära ut andra simsätt bör utredas – bröstsimstraditioner får inte hindra att fler barn blir simkunniga. Socioekonomiska faktorer och vattenovana hemma ska inte hindra barn från att uppnå simkunnighet – likvärdigheten är här en fråga om elevernas säkerhet.

Read Full Post »

Sommar

Nu är sommaren här på riktigt och jag kommer att trappa ner aktiviteten på bloggen för en tid framöver. Jag hoppas att ni alla får en riktigt bra sommar!

Read Full Post »

Almedalen

Jag är plats i Visby för Almedalsveckan. I tisdags deltog jag i ett mycket intressant och välbesökt seminarium om långsiktigt ledarskap i skolan som Skolledarna anordnare. En viktig fråga som diskuterades under seminariet var hur vi ska få fler rektorer att stanna kvar i yrket. I Stockholm har vi bl a ett bra chefsprogram för skolledare som jag tror gör att fler upplever att de kan stanna kvar och utvecklas i staden. 

Under tisdagen deltog jag också i Skolvärldens seminarium om grundskolans 50-årsjubileum samt en diskussion ordnad av högskolan i Kristianstad om betyg och bedömning. Båda innehöll lyckade och givande diskussioner.

Jag har även hunnit vara med i ett seminarium på temat ”Varför lyckas bakåtsträvare ofta stoppa bostadsbyggen & spännande bostadsprojekt?” som Incit ordnade. Det blev bra diskussion där bl a Tomas Rudin (S) medverkade. Byggande är en viktig fråga, inte minst i Stockholm där inflyttningen är mycket stark. Stockholm växer så att det knakar, vilket ställer höga krav på bl a infrastruktur och trafiklösningar. Tomas Rudin (S) profilerade sig kraftigt när debatten om Slussen rasade som värst, och var då kraftigt emot projektet. Denna sida av Rudin märktes knappast alls under dagens seminarium. Här kan man läsa mer om seminariet och dessutom se på det hela som spelades in.

Read Full Post »

Var varsam om silhuetten

I dagens SvD återfinns en artikel om höga hus som grundar sig på en undersökning som branschorganisationen Fastighetsägarna skickat till samtliga riksdagsledamöter och kommunstyrelseordföranden i landet. Folkpartiet Liberalernas inställning är att vi självklart ska bygga mycket – och även på sina ställen riktigt högt.

Vi som har ansvar för att forma stadens utveckling måste inse att en ny byggnad i staden inte är en enskild fråga. En byggnad kan inte endast ses utifrån sina egna kvaliteter utan måste också passa in i ett sammanhang. Vi måste alltid väga in hur den omgivande stadsmiljön och stadens karaktär påverkas. Det finns ingen motsatsställning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagande för stadens skönhet och kulturhistoriska värden.

Jag är mån om att Stockholm bevarar sin karaktäristiska silhuett eftersom jag anser att vi måste vara varsamma om de kulturmiljöer vi har.

Jag konstaterar än en gång att vi förefaller vara ensamma om att inte vilja överskugga Stockholms vackra stadssilhuett med skyskrapor.

Tidigare blogginlägg om finns bland annat här.

Read Full Post »

Matematiken viktig också i framtiden

Jonas Thente skrev i DN Kultur i helgen att ”Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig.”. Visst vore det skönt, särskilt för tonårsföräldrarna, om vi helt enkelt kunde lägga ner matematikundervisningen på grund av bristande intresse. Ett sådant ansvarsbefriande skulle dock få stora konsekvenser för Sverige som kunskapsnation.

Även om många, särskilt i Jonas Thentes bekantskapskrets kan det förmodas, arbetar inom diffusa mediayrken där den enda mattekunskapen som behövs är den som krävs för att kunna fakturera, så är det inte enbart dessa jobb som säkerställer den ekonomiska utvecklingen. Sverige går mer och mer över till en kunskapsdriven industri och allt mindre av tillverklingen sker här. Istället är det forskning och utveckling som driver ekonomin framåt – inte sällan av ingenjörer, kemister, fysiker etc. Hur ska denna industri kunna rekrytera nya medarbetare i Sverige om vi avskaffar matematik i skolorna? För att inte tala om de framsteg som dessa industrier bidrar med. Ska utvecklingen stanna av för att ungdomar kollektivt har bestämt sig för att matematik är jobbigt?

Thente tycker att fokus ska ligga på svenska språket. Gott så, den som ordentligt behärskar språket har större möjligheter att lyckas i samtliga ämnen i skolan, också matematiken.  Jonas Thente tycks ha missat att också matematik är ett språk. Ett språk som det inte är alldeles lätt att lära sig och som kräver mycket repetition för att sätta sig. Om högstadiet endast skulle ta upp basal matematik skulle det inte gå att undervisa djupare på gymnasiet; grunden skulle inte finnas där. Det skulle ta åratal att komma ikapp de år som förlorats för våra blivande ingenjörer.

I Stockholm stad satsar vi på både matematik och svenska, utan motsättning. Mitt under pågående mattesatsning har utlåningen i skolbiblioteken fördubblats de senaste åren. Eleverna har inga problem med att satsa på två ämnen, varför har Thente det?

Läs gärna mer om den satsning på matematik som Jan Björklund (FP) presenterade i höstas:  Mattelyftet – 2,6 miljarder ska höja resultaten.

Read Full Post »