Ingen flytt av Karlbergs skola till Solna

Utbildningsförvaltningen tog tidigare i vår fram ett förslag om att flytta Karlbergs skola från dess nuvarande lokaler runt Norrbackagatan till lokaler precis över kommungränsen till Solna.  Utbildningsförvaltningen har under flera år letat efter nya lokaler till Karlbergs skola så att skolan ska kunna växa till en skola fr o m förskoleklass till årskurs 6. Det är ovanligt att flytta en skola utanför kommungränsen men i det här fallet handlade det om ca 350 m från huvuddelen av lokalerna till den nya adressen.

På utbildningsförvaltningens förslag undertecknade jag ett så kallat ordförandebeslut, alltså ett beslut där jag representerar utbildningsnämnden, om att ge ett inhyrningsmedgivande till utbildningsförvaltningen i de nya lokalerna i Solna. Anledningen till att ett ordförandebeslut föreslogs var att frågan också måste komma upp i stadens ekonomiutskott, eftersom det rör en större ekonomisk fråga vid inhyrning av lokaler, och tiden var därför knapp.

Efter att jag undertecknade ordförandebeslutet fick jag ytterligare information om de tilltänkta lokalerna i Solna. Det visade sig att det redan 2006 gjorts buller- och luftpartikelmätningar på platsen som visade på att nivåer för skolverksamhet överskreds. Dessutom gjordes då en riskanalys som enligt mig är allvarlig då den visar att lokalernas närhet till farligt gods som transporteras på Essingeleden kan få allvarliga följder vid en olycka. Detta ledde till att Solna kommun år 2006 nekade skolverksamhet att starta i lokalerna. Detta var inget som jag var medveten om då jag tog ordförandebeslutet om inhyrningsmedgivande.

Alla gruppledare i utbildningsnämnden fick information om förslaget att flytta skolan och om ordförandebeslutet på ett möte med utbildningsförvaltningen 10 april.

På utbildningsnämnden den 19 april diskuterades denna fråga grundligt. Utbildningsförvaltningen fick i uppdrag av en enig nämnd att återkomma dels med buller- och luftmätningar, liksom med alternativa förslag på lokaler till skolan. Jag kan dock redan nu konstatera att det mot bakgrund av de riskanalyser och mätningar som gjordes 2006, som ledde till att Solna nekade en skola att starta i dessa lokaler, inte är möjligt att flytta skolan dit. Något nytt lär knappast framkomma av nya mätningar då det såvitt jag vet inte gjorts några förbättringar på området sedan dess. Idag har jag också fått information av utbildningsförvaltningen att de bedömer att skolvägen inte är tillräckligt säker.

Mot bakgrund av all denna nya information kommer jag att agera så att vi inte flyttar Karlbergs skola till Tomtebodavägen. Istället får utbildningsförvaltningen i uppdrag att hitta alternativa lösningar. Alla föräldrar ska uppleva att deras barn går i en trygg skola och jag hoppas att detta kan lugna alla de oroade föräldrar jag har haft kontakt med.

Read Full Post »

Tionde skolåret gör skillnad

Idag skriver Dagens Nyheter (ej på nätet) om Stockholms satsning på ”tionde skolåret” som visat sig mycket lyckat. DN har varit på besök på Eriksdalsskolan där ett antal elever går ett tionde grundskoleår. Idag finns denna satsning på Eriksdalsskolan och Spånga grundskola. Satsningen vänder sig till elever som av någon anledning misslyckats med grundskolan och saknar behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Med mindre grupper, skickliga lärare och höga förväntningar har skolorna lyckats oerhört bra. Den genomsnittliga ökningen av meritpoäng för 13 elever som gick det tionde skolåret under 2010 – 2011 var hela 111 poäng.

Jag har förstått att de flesta elever vittnar om en mer positiv inställning till skolan och i några fall har eleverna vänt en mycket negativ trend och för första gången på flera år börjat närvara och prestera studieresultat. Skolan är det bästa vaccinet mot utanförskap, och om det tionde skolåret lyckas få upp studieintresset för de som behöver det mest, kan det vara läge att fundera på en utökning av verksamheten.

Den svenska skolan lider av att varje stadium skjuter ansvaret framför sig. Jag får ofta höra historier om skolpersonal som resonerar att eleverna som inte lyckas nå målen i mellanstadiet nog kommer att lyckas på högstadiet, och de eleverna inte lyckas med högstadiet kommer det nog att gå bättre för på gymnasiet. Det är i grunden feltänkt. Jag tror att många av de elever som inte lyckats nå kunskapsmålen behöver få extra stöd och stanna kvar i grundskolan, istället för att släppas vidare och försöka hinna ikapp med grundskolans mål, samtidigt som man ska läsa in nya ämnen i gymnasiet.

Read Full Post »

Elever i kommunala skolor nöjdare

Varje år genomförs en totalundersökning i grundskolans årskurser 2, 5 och 8 samt i årskurs 2 på gymnasiet på Stockholms skolor. De senaste resultaten visar bland annat att eleverna i kommunala gymnasieskolor är mer nöjda än elever i fristående. Resultaten för gymnasieskolan har förbättrats för i stort sätt alla frågeområden, tre frågor har samma resultat som förra året och endast en fråga visar ett försämrat resultat.

Det är glädjande att våra kommunala gymnasieskolor ökar kvaliteten och attraktiviteten. Det är en tuff situation på gymnasiemarknaden idag och det är roligt att våra kommunala verksamheter förbättras.

Undersökningen visar även mycket goda värden på den helt nya frågan ”Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen” i grundskolan. 93 procent av föräldrarna i årskurs två uppger att de är positiva, bland eleverna i årskurs fem är 92 procent positiva och eleverna i årskurs åtta är 84 procent positiva. Det är första gången som eleverna i årskurs två själva svarar på stadens frågor, tidigare har enbart föräldrarna svarat.

Forskning har visat att höga förväntningar är en nyckelfaktor för goda kunskapsresultat. Det är oerhört viktigt att lärarna har höga förväntningar och krav på eleverna.

Hela undersökningen återfinns nedan.

Totalrapport grundskola (2,5,8) 2012

Totalrapport gymnasiet 2012 (3)

Read Full Post »

Inför ungdomsavtal i Stockholm

Stockholms stad är en av landets största arbetsgivare med nästan 40 000 anställda.  Av dem är mindre än 1,5 procent, ca 550 personer, födda 1989 eller senare. Nästan alla jobbar inom förskola eller skola och endast ett hundratal har fast jobb.

Samtidigt är närmare 3500 personer i Stockholms stad mellan 18 och 24 år öppet arbetslösa eller arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Knappt 1200 personer mellan 18 och 24 år är beroende av försörjningsstöd.

Det är alltid bättre att ha ett arbete att gå till än att fastna i bidragsberoende. Att få in en fot på arbetsmarknaden är avgörande för den fortsatta utvecklingen av en ung människas liv. För de ungdomar som hoppat av gymnasiet, har bristfälliga språkkunskaper eller av andra skäl har svårt att få sitt första jobb är detta givetvis extra viktigt.

Folkpartiet föreslår nu att Stockholms stad i egenskap av arbetsgivare verkar för att särskilda ungdomsavtal införs inom vissa yrkeskategorier för personer upp till 23 år. Som förebild finns det ungdomsavtal som IF Metall och arbetsgivarna har kommit överens om, och som riktar sig till unga utan yrkeserfarenhet. Lönen bör vara minst 75 procent av lägstalönerna i kollektivavtalen och kombineras med handledning och utbildning. Anställningen ska vara högst ett år med möjlighet till förlängning, och det måste självklart finnas en lokal uppgörelse med berörda fackliga organisationer. Metro skriver om detta i dag.

Förslaget i sin helhet kan du läsa här.

Read Full Post »

Hög tid att utöka förskollärarutbildningen

Svenska Dagbladet har under de senaste dagarna uppmärksammat bristen på förskollärare i Stockholmsregionen. Jag instämmer helt i att detta är ett stort problem och att det krävs en rad olika insatser för att nå målet att varannan anställd i Stockholms förskolor ska vara förskollärare. Precis som jag skrev på bloggen i går så är det grundläggande problemet att det inte utbildas tillräckligt många nya förskollärare i vår region. Jag blev därför mycket bekymrad över biträdande utbildningsminister Nyamko Sabunis kommentar i dagens SvD att lärosätena i dag ”utbildar så många som vi vet kommer att behövas”.

Befolkningstillväxten i Stockholmsregionen slår varje år nya rekord. Detta har också lett till missbedömningar från statligt håll när det gäller exempelvis behoven av investeringar i infrastruktur. Min analys är att denna typ av felaktiga bedömningar kring behoven gäller även förskollärarutbildningen.

De senaste åren har antalet förskolebarn ökat med mellan 3 500 och 5 500 barn per år i Stockholms län. Enbart i Stockholms stad ligger den årliga ökningen på omkring 2000 barn i förskolan. Mellan år 2001 och 2011 ökade antalet barn i länets förskolor med mer än 50 procent, eller över 40 000 barn. Under samma period har andelen förskollärare minskat från 44% till 38% i Stockholms län.

För att upprätthålla den andel förskollärare vi nu har i regionen krävs att ungefär varannan nyanställd är förskollärare, vilket betyder minst 300 personer varje år. Utöver detta räknar Stockholms stad med att närmare 1 100 förskollärare behöver anställas för att nå målet om 50 procent. För hela Stockholms län ligger den siffran sannolikt på omkring 2 500 förskollärare.

Att antalet utbildningsplaster är på tok för få jämfört med behovet är en relativt enkel matematik. Om kommunerna i Stockholms län ska ha en rimlig chans att nå målet om hälften förskollärare inom fem år krävs att över 800 förskollärare anställs i länet varje år. Minst 300 för att kompensera barnökningen, och ytterligare 500 för att höja andelen förskollärare. Detta kan jämföras med de ca 850 studenter som antagits på förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet, Södertörns högskola, Mälardalens högskola och Uppsala universitet det senaste året. Det innebär att Stockholms län i praktiken behöver göra anspråk på i stort sett samtliga förskollärare som  utexamineras i Stockholms-och Mälardalsregionen varje år. Det säger sig självt att detta inte är möjligt, eller ens önskvärt med hänsyn till behovet av förskollärare i övriga delar av Mälardalsregionen.

En rad kommuner, bland dem Stockholm, har vidtagit egna åtgärder för att öka antalet förskollärare som utbildas. I samarbete med Stockholms universitet och Södertörns högskola erbjuds barnskötare en vidareutbildning till förskollärare. Utbildningen har varit mycket framgångsrik och Stockholms stad har som mål att ständigt ha minst 100 personer i utbildning. Det senaste året har dock lärosätena valt att inte göra några nya intagningar. Detta är förstås oerhört oroande och försämrar kommunernas möjligheter att ha en hög andel förskollärare i förskolan.

Söktrycket till förskollärarutbildningen vid Stockholm universitet är högt – i vintras gick det dryg 10 sökande per plats. Även vidareutbildningen för barnskötare till förskollärare är mycket populär. Kommunerna i Stockholms län har ett kraftigt behov av att anställa fler förskollärare. Det är hög tid att antalet platser på förskollärarutbildningen utökas, och att den uppskattade vidareutbildningen drar igång på nytt!

Read Full Post »

Albano som nytt studentområde?

Idag har jag träffat Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, för att uppdatera mig om deras arbete och läget för Stockholms studenter. Självklart pratade vi en hel del om tillgången på studentbostäder, som är ett stort problem i Stockholmsregionen, men där vi ser framsteg med jämna mellanrum.

SSCO driver just nu kampanj för att lyfta fram Albanoområdet som ett framtida studentcampus. En mycket intressant tanke för ett område som idag verkligen skulle behöva ett ansiktslyft. Läs mer om detta och se deras informationsfilm här.

Read Full Post »

Folkpartiet kommer att rösta nej till flytt av skärgårdsbåtarna

SL:s vd Anders Lindström överväger ett förslag som innebär att Waxholmsbåtarna inte längre kommer att trafikera Strömkajen i Stockholm. I stället ska trafiken utgå från terminaler och replipunkter som Vaxholm och Stavsnäs. Dessutom ska ångfartygen inte längre gå i linjetrafik utan betraktas som ”kulturbåtar”.

Det finns flera anledningar till att detta är en dålig idé. För det första ligger både Stavsnäs och Vaxholm ca 50 minuter med kollektivtrafik från city. Att först ta sig till Slussen eller Danderyds Sjukhus för att sedan åka buss i nära en timme innan man kommer till båten går inte att jämföra med dagens lättillgängliga anslutning vis Strömkajen. Jag tror att dagens centrala läge för båtarna gör dem extra attraktiva som resväg. För det andra står Slussen inför en stor ombyggnad vilket tillfälligt kommer att komplicera busstrafiken från Värmdö och Nacka; här borde en väl fungerande skärgårdstrafik som ej går via Slussen snarare byggas ut än läggas ned.

Närheten till skärgården är det som gör Stockholm unikt, skärgårdsbåtarna från city öppnar upp skärgården för många stockholmare; båtarna lockar även tusentals turister varje sommarmånad. Att lägga ned trafiken från Stockholm och flytta den till andra kommuner  tycker Folkpartiet är ett ogenomtänkt förslag och kommer därför att rösta emot det i landstinget om det blir verklighet.

Birgitta Rydberg med flera Folkpartister har därför skrivit ett öppet brev till Christer G Wennerholm (M) som du kan läsa i sin helhet här.

Tidningen Skärgården skiver mer om detta.

Read Full Post »

Andelen förskollärare låg i Stockholm

Svenska Dagbladet publicerade idag en artikel om andelen förskollärare i Stockholms stad. Jag berättar lite mer om hur vi hanterar problemet i Stockholm här.

Hela Stockholmsregionen har idag brist på förskollärare och det grundläggande problemet är att det inte utbildas tillräckligt många nya förskollärare i vår region.Vi står mitt i en enorm befolkningsökning i Stockholms stad och i regionen där vi bara i Stockholms stad öppnar en ny förskoleavdelning varannan arbetsdag. Givetvis innebär detta ett enormt behov av nya förskollärare samtidigt som det inte utbildas nya i tillräckligt snabb takt.

Det är glädjande att det nu skett en vändning och så många sökt till Stockholms universitets förskolelärarutbildning till hösten, men givetvis täcker inte detta upp det enorma behov som finns. Stockholms stad har alltid ungefär 100 barnskötare  i utbildning till förskolelärare. De läser på deltid och arbetar samtidigt kvar på förskolorna. Detta leder till att man lockar många med god erfarenhet och etablering på förskolorna att ta steget och utbilda sig och deras utbildning kommer också verksamheten direkt till del. Sådana lösningar måste bli fler om vi ska klara det stora behovet av förskollärare i Stockholmsregionen. Jag anser också att stadsdelsnämnderna, som ansvarar för förskolan, måste fundera på hur man kan behålla förskollärare, som närmar sig pensionen, ett par år till i yrket.

Read Full Post »

Bra av Ygeman (S)

Transportstyrelsen beslutade nyligen att sänka kraven på taxichaufförers lokalkännedom i Stockholm, ett beslut som trädde i kraft 1 april. Riksdagens trafikutskott, med Anders Ygeman i täten, har nu beslutat gå emot Transportstyrelsen,  och beslutat att kravet på lokalkännedom för taxichaufförer i Stockholms län ska vara kvar. Detta är glädjande nyheter, för även om gps och färddatorer kan vara en stor hjälp ersätter de inte basal lokalkännedom. Att åka taxi i Stockholm riskerar att bli en dyr affär, åtminstone om man åker med några av de mindre nogräknade bolagen. Sämre orienterade chaufförer skulle knappast ändra på detta utan snarare riskera att göra resan än dyrare. Min borgarrådskollega Ulla Hamilton har också skrivit ett öppet brev till Transportstyrelsen om detta. Trafikutskottet föreslog också att obligatoriska redovisningscentraler för taxametrar införs, något jag också länge förespråkat. Bra jobbat av stockholmaren Anders Ygeman!

DN skriver också om det här.

Read Full Post »

Gör förskoleklassen obligatorisk

Expressens ledarsida skriver idag om att göra förskoleklassen obligatorisk. Jag har tidigare skrivit om detta här, här och här.

Förskoleklasserna organiseras redan i huvudsak av skolor, där eleverna sedan fortsätter i första klass, och den absoluta merparten av eleverna går också i förskoleklass. För att få till en likvärdig utbildning över landet, men också att förskoleklassen kommer alla barn till del är det viktigt att också denna del av grundskolan blir obligatorisk.

Read Full Post »