Socialdemokraternas Ibrahim Baylan skriver idag på DN debatt om hur socialdemokraterna med åtta förslag vill förändra den svenska skolan. Det är spännande att se hur Socialdemokraterna nu kommer ut på banan i skolfrågorna.
”Av de 50 mest segregerade kommunerna i Sverige tar en av fyra inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när resurser ska fördelas till skolan. Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov.” skriver Baylan.
Det är intressant att Socialdemokraterna nu intar den här ståndpunkten – att fördela skolpeng endast efter antal elever leder till att de som behöver resurserna mest, riskerar att få för lite. I Stockholms stad har vi redan idag en stark socioekonomisk omfördelning.
Baylan missar dock den uppenbara anledningen till varför det finns så stora skillnader mellan olika skolor och kommuner i Sverige. Vilka pengar menar Baylan ska omfördelas i kommuner som inte prioriterar skolan? En del har så dåliga resurser att det helt enkelt inte blir särskilt mycket resurser att fördela.
Det är graverande att Socialdemokraterna inte vågar ta steget och kritisera det som möjliggör den stora skillnaden mellan olika skolor i landet, nämligen kommunaliseringen av skolan. Kanske beror det på att det var just Socialdemokraterna som genomförde reformen på 90-talet. Folkpartiet Liberalerna har länge drivit kravet på ett förstatligande av skolan; det skulle möjliggöra en likvärdig skola över hela landet.
I socialdemokratiska Malmö och Göteborg spenderar man exempelvis över 10 000 kr mindre per elev och läsår på undervisningen än vad vi gör i Stockholm. Sådana olikheter kan uppstå när skolan är kommunaliserad – spenderar man inget på skolan kan man omfördela bäst man vill utan resultat. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, menar också idag att en centralisering av skolan är nödvändig för att komma åt segregationen.
Baylan gör dock förtjänstfullt upp med tidigare politik då han skriver att ”Mer av eget arbete i skolan har lett till såväl lägre generella kunskapsresultat som större skillnader. Eleven och dess föräldrar har fått ta ett för stort ansvar då skolan backat undan. Vi är kritiska till hur vi själva har drivit denna utveckling i skolan och ser att den behöver vändas.”.
Det är bra att nu även oppositionen förändrar den syn på undervisningen som har bidragit till de sjunkande resultaten. Självklart är det lärarens ledarskap och kompetens i undervisningen som gör skillnad för eleverna.
Baylan poängterar hur viktigt det är att förskolan har ett starkt pedagogiskt uppdrag och resurser. Den reviderade läroplanen har snart funnits i ett år och innehåller just ett sådant pedagogiskt uppdrag. Jag ser fram emot att se hur detta påverkar resultaten i grundskolan om några år.
Read Full Post »
