Beslut om nya Slussen ikväll: Mindre betong, färre hus och bättre och säkrare cykelbanor

Mindre betong, färre hus och bättre cykelbanor. Så kan man sammanfatta det beslut om nya Slussen som ikväll togs på stadsbyggnadsnämnden. Ett beslut som Folkpartiet och jag nu ställt oss bakom. Den stora nyheten är att vi valt att utreda möjligheten förutsättningarna för endast sex körfält över Slussen. Den skrivelsen i sin helhet finner du längst ned i denna bloggpost. Framförallt är det glädjande att Folkpartiets tidigare invändningar mot de höga husen som blockerade utsikten fått resultat. De skymmande byggnaderna är nu bortplockade och en större del av siktlinjen har därför kunnat bevaras. För oss har det också varit viktigt med ett tydligt fokus på cyklister, och de nya cykelbanorna kommer att vara både säkrare och bredare än dagens. Nedan finner du historik kring slussenfrågan samt det förslag till beslut och skrivelse Alliansen ikväll lagt i stadsbyggnadsnämnden. Där utvecklar vi vidare våra visioner för platsen.

 

Read Full Post »

Stockholm behöver 1000 nya förskollärare

Varannan arbetsdag öppnar en ny förskoleavdelning i Stockholms stad, och inom de närmaste åren kommer vi behöva minst 1000 nya förskollärare. Om behovet av nya förskollärare och om behovet av ökad pedagogisk ledning i förskolan skriver jag om idag på Newsmill, läs gärna hela.

De senaste fem åren har antalet förskolebarn i Stockholm ökat med 2000 barn per år. Detta har ställt staden inför två enorma utmaningar – att ge alla barn en plats i förskolan, och att fortsätta hålla en hög pedagogisk kvalitet i verksamheten. Mer än 50 000 barn går också redan i förskolan. Vi står därför inför en stor utmaning att öka andelen förskollärare i Stockholms förskolor under de kommande åren. Ett rimligt första steg är att varannan anställd förskolorna ska vara förskollärare. Totalt sett handlar det om minst 1000 nya förskollärare i kommunal och fristående förskola för att nå delmålet om varannan förskollärare. Framförallt är det fyra saker som måste göras.

-          För det första krävs att fler studenter väljer förskolläraryrket, och att Stockholmsregionen tillförs fler studieplatser. Regeringen bör därför se över möjligheterna att utöka förskollärarutbildningarna vid Stockholm universitet och Södertörns högskola ytterligare.

-          För det andra krävs en utökning av den mycket framgångsrika vidareutbildningen för barnskötare till förskollärare. Stockholms stads satsning på detta behöver utökas rejält år 2012.

-          För det tredje krävs att förskollärarnas centrala roll som ledare för den pedagogiska verksamheten i förskolan stärks. Tanken att en lärare i skolan inte skulle vara pedagogiskt ansvarig för undervisningen är smått absurd. Självklart borde förskolläraren ha samma tydliga ledarroll i förskolan som läraren har i klassrummet.

-          För det fjärde behövs tydligare fokus på barns utveckling och lärande. Stockholms stads förskoleinspektörer konstaterar i sin senaste årsrapport att det finns alltför stora skillnader i kvalitet på Stockholms förskolor, inte minst när det gäller språkutveckling och matematik. Stockholms stad förskoleplan, som är styrande för alla Stockholms förskolor, ska därför revideras med tydligare fokus på dessa områden.

 

Read Full Post »

Föräldrarna lägger grunden för barns syn på utbildning

Journalisten Ola Wong skriver i tidningen Skolvärlden om hur kinesiska föräldrar uppmuntrar till och förutsätter att deras barn ska studera på högskolenivå. Även de föräldrar som inte har någon egen högskoleutbildning drömmer om en sådan för sina barn. I Sverige ser det annorlunda ut och det är många som inte fokuserar på eller ens prioriterar sitt barns utbildning. Ola Wong exemplifierar detta med en anekdot där en pappa prioriterar sonens hockeyträning framför läxorna. I själva verket så behöver det inte alltid vara en annan aktivitet som stjäl tid från skolarbetet – själva attityden från omgivningen att det inte är viktigt att göra sitt bästa och lägga ner tid på sitt skolarbete kan stjälpa en elevs ansträngningar, särskilt de som har det svårt i skolan.

”Visst kan man skylla Sveriges försämrade resultat på skolpolitiken: kommunalisering, lärarnas låga status och kvalitet. Vi har en lärarutbildning där läsmetodik har tagits bort och man har kunnat bli lågstadielärare utan att kunna matte. Men det går inte att komma ifrån att en minst lika viktig orsak är den svenska kulturen.”, skriver Ola Wong.

Det har funnits brister i den svenska skolan som vi nu med ny politik förändrar, men en faktor är också synen på utbildning som härskar i samhället och i de enskilda familjerna.  Det finns en del skolor där studiemotivationen är hög och kulturen är att man ska studera och göra sitt bästa i skolan. För att uppnå resultat i världsklass måste detta dock vara attityden bland elever och föräldrar i alla skolor.

Read Full Post »

Fler studentbostäder i Stockholm

I dag skriver jag med Sten Nordin (M) och Regina Kevius (M) på DN debatt om behovet av studentbostäder i Stockholm. Vi skriver bland annat att en studentfärja med totalt 600 nybyggda studentbostäder placeras inom promenad- och cykelavstånd från både Stockholms Universitet och KTH och att vi inom kort kommer att besluta om att bygga om S:t Görans gymnasium och göra 250 studentbostäder av fastigheten.

Nu höjer vi ambitionerna för studentbostadsbyggandet och lovar stockholmarna närmare 4.400 nya studentbostäder.

Read Full Post »

Kinesiska ska kunna bli B-språk i gymnasiet

Idag skriver Metta Fjelkner från Lärarnas Riksförbund ihop med Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv på DN Debatt om behovet av att satsa på tyska och kinesiska i skolan. Jag har flera gånger tidigare skrivit om vikten av att svenska elever lär sig kinesiska och det är glädjande att fler tar upp frågan.

Demoskop har tillfrågat 200 personalchefer vid svenska företag vilket språk förutom engelska de anser är viktigast att prioritera i skolan. Ca 33 procent tycker att tyska är det viktigaste språket och ca 14 procent svarar kinesiska. Arbetsmarknaden verkar ha en klar bild av vilka språkkunskaper som efterfrågas men dessvärre ser det inte likadant ut i skolan. Det är mycket få som läser kinesiska och allt färre elever väljer att läsa tyska. Det är bara 9,3 procent av gymnasieeleverna i Sverige som fick slutbetyg i tyska steg tre, trots att Tyskland är Sveriges största exportmarknad.

De senaste åren har Kina haft en enorm tillväxt och i en globaliserad värld kommer ett litet land som Sverige att vare sig vi vill det eller ej att göra affärer och interagera med Kina. Man får inte glömma att Kina är världens största diktatur med enorma problem med mänskliga rättigheter. Jag är dock övertygad om att vägen till ett bättre och mer demokratiskt Kina inte går via bojkott utan istället genom mer handel och utbyte.

Intresset för att läsa kinesiska i Stockholms skolor har ökat på senare år. I dag erbjuder flera av Stockholms gymnasieskolor eleverna att läsa kinesiska som C-språk. Även på grundskolan är det i dag möjligt att läsa kinesiska på några skolor. Ett viktigt nästa steg handlar om att göra det möjligt för elever som börjar läsa kinesiska på högstadiet att fortsätta studera kinesiska som B-språk i gymnasiet.

Ett antal gymnasieskolor i Stockholm erbjuder eleverna studier i kinesiska, eller kinainriktning i andra former. Blackebergs gymnasium har ett specialprogram med kinainriktning som jag besökte förra året. Flera av elevernas kurser orienteras mot Kina – till exempel historia, samhällskunskap och naturkunskap och ett antal elever läser också kinesiska som språk. Det är viktigt att Stockholm erbjuder elever både på högstadiet och på gymnasiet möjligheten att läsa kinesiska. Det stora problemet med att utöka undervisningen i kinesiska på C-nivå är bristen på behöriga lärare, vilket även Tobias Krantz som f d  högskole- och forskningsminister säkerligen känner till.

Read Full Post »

Framtidens skolplanering presenterad

De närmast tio åren kommer antalet elever i Stockholms grundskolor öka från dagens cirka 75 000 till över 100 000. I dag presenterade jag tillsammans med Sten Nordin (M) och Tomas Rudin (S) de viktigaste slutsatserna i den utredning som gjorts under ledning av stadsledningskontoret, och som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Rapporten är ett planeringsunderlag, nu vidtar arbetet i stadens nämnder med att fatta de beslut som krävs.

De kommande årens stora befolkningsökning kommer ställa krav på en mycket stor utbyggnad av grundskolan. Ett tiotal nya kommunala skolor behöver byggas fram till 2019, och på ett antal av stadens befintliga skolor behöver kapaciteten ökas rejält. Även bland fristående skolor krävs en kraftig utbyggnad, eftersom ungefär en tredjedel av elevökningen väntas välja fristående skolor. Barnantalet i förskolan väntas också fortsätta öka de närmaste åren.

Tempot i byggandet måste alltså höjas rejält. Redan under året som kommer måste vi fatta beslut om en rad nya och utbyggda skolor. Vi måste anpassa skolorna efter ny läroplan, nytt betygssystem och ny lärarutbildning. Därför kommer vi att återgå till traditionell stadieindelning, med låg- och mellanstadieskolor, högstadieskolor eller grundskolor för F-9.

En annan viktig utgångspunkt i arbetet med utredningen har varit att bevara valfriheten för elever och föräldrar. Prognoserna för det framtida skolbehovet bygger därför på hur elever väljer skola i dag. Faktum är att varannan Stockholmselev går i en annan skola – fristående eller kommunal – än sin närmaste kommunala skola. Utbyggnaden av befintliga skolor kommer därför, där det är praktiskt möjligt, att fokusera på populära skolor med högt söktryck.

Ladda ner rapporten här: Skolplanering för ett växande Stockholm

Läs mer här: SvD, Metro, DN, DN2, ABC, Radio Stockholm

Read Full Post »

Pojkars lyft ger högsta betygen någonsin i Stockholms kommunala skolor

Glädjande siffror har kommit från utbildningsförvaltningen. Genomsnittsbetygen för de elever som gick ut nian i juni 2011 var de högsta någonsin i Stockholms kommunala skolor och det verkar vara en ihållande trend. Den färska statistiken från utbildningsförvaltningen visar att det genomsnittliga meritvärdet för läsåret 2010/2011 var 223,5 poäng. Även andelen elever med godkänt i alla ämnen nådde rekordnivåer, med 79,4 procent. Det är oerhört glädjande och visar att skolornas tydliga fokus på kunskap ger resultat. Framför allt är det pojkarna som höjt sina resultat markant. Utbildningsförvaltningen konstaterar i en analys att pojkarna i praktiken står för hela resultatförbättringen, även om flickorna generellt sett fortfarande har högre betyg. Pojkarnas resultat har länge påverkats negativt av en antipluggkultur. När fokus på kunskap ökar slår man också undan benen för en sådan destruktiv kultur. Tv4 Stockholm rapporterar också om det här (ca 1:50 in i inslaget).

Read Full Post »

Coacher ska ge ännu bättre lärare

Idag skriver SvD om Stockholms nya satsning på lärarcoacher. Vi har anställt åtta mycket skickliga pedagoger som ska coacha kollegor i staden till att bli ännu bättre lärare. Jag är mycket förväntansfull inför projektet som inspirerats av det framgångsrika skolsystemet i kanadensiska Ontario. Dessutom lyfter McKinsey-rapporten ”How the world’s most improved school systems keep getting better” fram den här typen av insatser, speciellt för länder som Sverige där vi måste höja läraryrkets status.

Det här projektet fokuserar på matematik och NO samt svenska och svenska som andraspråk, och riktar sig till lärare som undervisar i årskurserna 4-9. Förhoppningsvis blir detta ett framgångsrikt projekt som vi kan utöka på sikt.

Read Full Post »

Stureby och Spånga satsar på spetsklasser

Sturebyskolan och Spånga grundskola ansöker om att få starta spetsklasser i grundskolan från och med 2012. Två utmärkta skolor som nu vill ge elever som brinner för matematik respektive naturvetenskap en utbildning utöver det vanliga. Om detta berättade även Radio Stockholm i dag.

Svensk skola har alltför länge haft svårt att utmana elever som har stor talang i t ex matte eller språk. Resultatet av den oförmågan är tyvärr ofta att elever tappar intresset. Att talang och intresse går till spillo på grund av skolans oförmåga att möta elevernas behov av utmaningar, är bedrövligt. Därför är jag oerhört glad över att Stockholm redan nästa år kan få en eller två skolor med spetsklasser. Att skolorna riktar in sig på matematik och naturvetenskap, två ämnen där vi verkligen behöver lyfta resultaten, är förstås extra bra.

Read Full Post »

3,8 miljarder till lärarreformer

Regeringen meddelade idag att man kommer att satsa 3,8 miljarder på lärarreformer. Bland annat tillsätts medel för en ny karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. En andra omgång av lärarlyftet för obehöriga lärare, fortsatta satsningar på vidareutveckling för lärare och mycket mer. Även förskolan berörs då insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer föreslås inom två viktiga områden, barn i behov av särskilt stöd samt uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet.

Det var länge sedan den svenska skolan var i ett sådant fokus som nu för en regering. Folkpartiets uppfattning har också alltid varit att det är lärarna som är skolans viktigaste resurs, något som utbildningsminister Jan Björklund här tagit fasta på. Satsningen på en karrtärutvecklingsreform är av central betydelse för att skapa fler karrärvägar inom läraryrket, något jag vid flera tillfällen skrivit om såväl här på bloggen som i andra sammanhang.

DN skriver om det här och du hittar hela dokumentet här

Read Full Post »