Mer om skolvalet och segregation

Förra veckan kom senaste numret av Liberal debatt ut, där finns ett längre reportage om hur det fria skolvalet påverkar segregationen. Det är en av de bättre texterna jag läst på ämnet och jag rekommenderar er alla att läsa Martin Liby Alonsos text. Det fria skolvalet och friskolornas etablering är en komplicerad fråga och det är därför uppfriskande med en text som försöker ta helhetsgrepp på frågan.

”Skolforskare är överrens om två grundläggande slutsatser när det gäller skolsegregationen och dess orsaker. För det första, skolsegregationen – vare sig man syftar på etnisk eller socioekonomisk segregation – har ökat dramatiskt de senaste 15 åren. Det har lett till både försämrad likvärdighet och kvalitet i skolan. För det andra, den främsta orsaken till den ökade skolsegregationen – alla kategorier och här är forskningen entydig – är den ökade boendesegregationen. Boendesegregation skapar skolsegregation.”

Jag är intervjuad senare i reportaget och lyfter bl.a. fram vikten av att försöka utjämna skillnaderna i våra skolor. Där använder vi i Stockholm ett mycket kraftigt socioekonomiskt stöd till de skolor som har många elever med utländsk bakgrund eller föräldrar med låg inkomst eller utbildningsnivå. Den skola som får högst stöd får i genomsnitt ca 52 000 kr/elev och år, medan den så får lägst får i genomsnitt ca 1500 kr/elev och år, vilket också är bra eftersom vi ska ge extra stöd till de som behöver det mest.

Artikeln tar också upp det obehagliga diskussionsklimatet som finns kring dessa frågor. Anders Lindbom, statsvetare från Uppsala universitet berättar, ”När vi sökte forskare som ville delta i ett projekt om friskolor så var det några som tackade nej med hänvisning till att de hade fått utstå otrevliga reaktioner för tidigare forskningsresultat.” Det efterspel som min Agenda-debatt mot Lena Sommestad fick på nätet gör mig lite oroad. Det fria skolvalet har sannolikt kommit för att stanna (endast vänsterpartiet vill avskaffa det) och jag tror man gör hela debatten om försämrade skolresultat en otjänst om man tror att lösningen är att tvinga barn att gå i skolor som de och deras föräldrar valt bort. Läs även: mer på min blogg, Lena Sommestad 1, Lena Sommestad 2, Roger Haddad, Expressen

Read Full Post »

Stockholm i rätt riktning

Det är roligt att Stockholm klättrar på tidningen Skolvärldens ranking över Sveriges bästa skolkommuner. I fjol hamnade vi på 123:e plats och i år lyfte vi oss till 108:e plats. Det är fortfarande långt kvar till toppen men det är glädjande att se att vi går i rätt riktning. Totalt är 298 kommuner rankade.

Skolvärlden är Lärarnas Riksförbunds tidning och de gör varje år en lista över Sveriges bästa skolkommuner. De använder data från sex olika områden som vägs ihop. De sex områdena är: resultaten i de nationella ämnesproven, andelen elever som har gymnasiebehörighet när de lämnar årskurs 9, andelen elever som uppnåt målen i samtliga ämnen i årskurs 9, lärartäthet, andel lärare med pedagogisk utbildning och undervisningskostnad per elev. En svaghet i rankningen är att den inte tar någon som helst hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Hela listan hittar du här.

Read Full Post »

Studentråd

I morse var det dags för kommunalt studentråd igen. Stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Regina Kevius och jag själv mötte representanter för Stockholms studenters centralorganisation samt från Stockholms största studentkårer.

Framförallt var frågan om studentbostäder på agendan. Hur kan vi från kommunens sida hjälpa till, och vad är det för typ av boende studenterna efterfrågar? Allt från studentboende på båtar och byggnormer, till andrahandsuthyrning och parkeringstal diskuterades. Även nya former av studentboenden, långt borta från den klassiska korridoren, diskuterades.

Vi fick också chansen att prata om vad avskaffandet av kårobligatoriet lett till. Samtliga närvarande kårer hade tappat färre medlemmar än de räknat med, och de hade också hittat nya sätt att göra medlemskapet mer attraktivt. Samtidigt är det naturligtvis en stor utmaning för kårerna att säkra sin finansiering för att säkerställa sin verksamhet.

Vi har också bestämt att snart träffas igen för att prata om hur staden, näringslivet och högskolorna ytterligare kan samarbeta när det bl a gäller praktikplatser, examensarbeten, gästföreläsare och fadderskolor.

Read Full Post »

Bra med hårda skolkontroller

Idag skriver SvD om att Skolinspektionen ska skärpa sin granskning av friskolor. Det tycker jag är mycket bra. En nyhet är att Skolinspektionen framöver ska granska alla skolor med samma ägare samtidigt, istället för att granska alla skolor i samma stad som det var tidigare.

Pedagogig och didaktik är ingen barnlek och kräver stor kunskap. Det måste därför finnas hårda kontroller på  skolor om vi ska kunna vara säkra på att de levererar bra utbildning. Vi som ser att fördelarna överträffar nackdelarna med friskolor har ett stort ansvar att slå ned på de skolor som inte lever upp till kraven, kommunala som fristående. För de kommunala fungerar dock även kommunen som en kontrollinstans.

Read Full Post »

Att backa in i framtiden

I söndags debatterade jag det fria skolvalet med Lena Sommestad (S) i Agenda. I går fortsatte Sommestad på Newsmill sin vurm för 1980-talsskolan där politiker och byråkrater ansåg sig veta bättre än föräldrar och elever vilken skola varje barn skulle gå i.

Sommestads nostalgitripp är ett praktexempel på klassisk socialdemokratisk skolpolitik. Hon har desssutom fel. När Sommestad i sin iver att svartmåla Folkpartiets skolpolitik tar upp det faktum att svenska elevers resultat dalat under 2000-talet förbiser hon några viktiga fakta.

För det första är det Socialdemokratiska skolreformer, inte liberala, som präglat hela 2000-talet. Såvitt jag minns var det socialdemokraterna som styrde Sverige fram till 2006. Socialdemokraterna låg bakom den skola som förde kunskaperna ur fokus med ett närmast obefintligt system för att mäta elevernas kunskaper. Socialdemokraterna införde den lärarutbildning som lockat allt färre studenter och examinerat lärare som i många fall saknar behörighet för de ämnen de undervisar i. Socialdemokraterna kommunaliserade skolan och bidrog på så sätt till enorma skillnader mellan skolor i olika kommuner. Att vända denna supertanker av skolpolitiska misslyckanden är knappast något man gör över en natt, eller ens på fyra år.

Sedan maktskiftet 2006 har omdanandet av svensk skola gått i expressfart, med allt från ny skollag till ny lärarutbildning, ny gymnasieskola och nytt betygsystem. Trots det har reformerna de facto ännu knappt börjat gälla. I praktiken blir sommaren 2011 startskottet för när Folkpartiets omläggning av svensk skolpolitik i praktiken kommer börja prägla skolans vardag.

I Stockholm har vi under min tid som skolborgarråd fattat en rad viktiga beslut för ett ökat fokus på kunskap och tidiga utvärderingar. Som jag skrev på bloggen i går ser vi nu hur elevernas kunskapsresultat förbättras i femman. Jag hoppas och tror att detta är ett tidigt tecken på att vi är på rätt väg.

Det fria skolvalet ger föräldrar och barn möjligheter att välja sin egen väg. Detta är inte alltid oproblematiskt. Det går inte att blunda för det faktum att när elever med goda resultat söker sig bort från vissa skolor, så ökar svårigheterna för dem som stannar kvar. Till skillnad från Lena Sommestad tror jag inte att lösningen ligger i att tvångsförvisa elever till vissa skolor. Jag tror heller inte på någon ”pakt” där just medelklassens barn stoppas från att välja själva. Så var ju situationen innan friskolereformen – för den som hade tillräckligt med pengar att välja en dyr privatskola fanns valfrihet, men barn till låg- och medelinkomsttagare var i händerna på politiskt planerade skolplaceringar.

Jag har förstått att Lena Sommestad är en kandidat till posten som partiledare för Socialdemokraterna. Jag deltar gärna i kampanjen för att göra henne till partiledare. Om hennes syn på kollektivets rätt före individens skulle få fullt genomslag inom socialdemokratin så tror jag nämligen att det skulle garantera ett lång maktinnehav för Alliansen.

Read Full Post »

Bättre skolresultat i femman

Stockholms femteklassare når allt bättre resultat i svenska, engelska och matematik. När utbildningsförvaltningen jämfört resultaten på de nationella proven i årskurs fem visar det sig att elevernas resultat förbättrats i alla tre ämnena mellan 2009 och 2010. Allra mest ökar resultaten i matematik och svenska, något som Svenska Dagbladet uppmärksammar i en artikel i dag.

Jag hoppas och tror att de förbättrade resultaten i femman till stor del är en effekt av de reformer för tidig kunskapsuppföljning som vi genomfört i Stockholms skolor de senaste åren. Genom satsningar på läsutveckling och skriftliga omdömen har vi ökat förutsättningarna för att tidigt upptäcka elevers behov av stöd och utmaningar. Dessutom har vi genomfört riktade satsningar med extra resurser i matte och svenska till de skolor som haft lägst kunskapsresultat.

Miljöpartiets Per Olsson är dock inte imponerad av mig. Om resultatet av vår politik är han dock mindre reserverad ”Det är bra, rentav utmärkt.”

Read Full Post »

Tydliga skillnader i Agenda

I gårdagens Agenda diskuterade Lena Sommestad och jag det fria skolvalet. Det var en bra debatt som tydligt visade på skiljelinjerna mellan liberal och socialdemokratisk utbildningspolitik. Men den visade också på stora skillnader i vår syn på individen. För mig är barn individer och det värdefullaste vi har och de har också rätt till bästa möjliga utbildning vid varje givet tillfälle. I Lena Sommestads vision verkar de dock bara vara kuggar ett större politiskt projekt. I längden leder det till ett samhälle där politisk välvilja och social ingenjörskonst går före föräldrars och barns rätt att själva bestämma över sina liv. Den stora frågan som vi dock inte fick svar på är om detta är Lena Sommestads egen eller Socialdemokraternas linje, synd att hon inte ville svara på den.

Självklart ska alla kommunala skolor vara bra. Jordbromalmsskolan som visades i inslaget i Agenda ligger inte i Stockholms kommun och jag kan inte uttala mig om huruvida skolan är bra eller inte. Vad jag dock vet är att avskaffandet av det fria skolvalet inte är lösningen på problemet, tvärtom. En tillbakagång till den tid då politiker och byråkrater valde skola åt elever och föräldrar skulle återigen låsa in människor och göra dem än mer beroende av samhället. För mig är det inte ett alternativ att tvinga elever att gå kvar i skolor som de inte vill gå kvar i.

Expressen skriver också om det här

Read Full Post »

På skolfronten intet nytt

Jag har ögnat igenom rapporten kriskommissionen inom Socialdemokraterna släppte i veckan. Trist nog hittar jag få nyheter även om det finns guldkorn av insikt, men dessa dränks dock snabbt av drömmar om en tillväxt fri från företagande och marknad och en fritid allt mer styrd av politiker.

Detta är förvånande, speciellt när vi vet att storstadsväljarna blir fler och därmed viktigare för varje val. Vi vet också vilken typ av valfrihet stockholmarna vant sig vid och fortsätter att efterfråga. Trots detta verkar kriskommissionen inte ha någon som helst insikt i vad storstadsbor förväntar sig av politiken. Detta både vad gäller valfrihet och egenmakt, men också en politik som fungerar mer än bara på pappret. Det bådar således inte gott för Socialdemokraterna i storstäderna nästa val heller.

Framförallt blev jag förvånad över avsnittet om skolan. Här verkar man gå som mest i otakt med stockholmsväljarna. Drömmen om att högskolebehörighet för alla redan på gymnasiet är ett exempel på den symbolpolitik man vill föra. Lovvärt i teorin, men i praktiken har det lett till än fler utslagna elever än med andra alternativ. Synen på att alla är stöpta i samma form och att ingen ska få gå före är en annan djupt rotad inställning som går igen i rapporten. Citat som:”Särlösningar genom nivågruppering och eget arbete har visat sig vara ineffektiva.” vittnar om en fortsatt fyrkantig människosyn. Det känns lite märkligt att socialdemokraterna fortfarande inte kan prestera några egna, nya tankar på skolpolitikens område. Det har trots allt gått mer än fyra år sedan valet 2006.

Read Full Post »

John Chrispinsson till Skönhetsrådet

DN familj (ej online) har idag en bra artikel om vårt val av John Chrispinsson till Skönhetsrådet, eller Rådet till skydd för Stockholms skönhet som det egentligen heter. Skönhetsrådets roll är framförallt att granska detaljplaner och bygglovsärenden som remitterats från stadsbyggnadskontoret. Det känns är både glädjande och tryggt att ha John i rådet. Han har ett stort intresse för stadsbyggnad och har också skrivit flera böcker om staden. Skönhetsrådets tyngd ligger framförallt i ledamöternas kunskap, och med John Chrispinsson som ledamot är jag övertygad om att rådets relevans kommer öka ytterligare.

Jag kan också hålla med John om att Malmskillnadsgatan vid Brunkebergstorg helt klart kvalar in som en av stadens fulaste platser.

Read Full Post »

Alla barn har rätt att gå i skolan

Ekot rapporterar i dag om 16-årige Anton som inte gått i skolan sedan förra året, trots att han vill. Förra året anmäldes 239 fall till Skolinspektionen av föräldrar till elever som vill, men inte kan gå i skolan.

Utan att gå in på det enskilda fallet som Ekot rapporterar om vill jag börja med att slå fast att det är helt oacceptabelt att en elev tvingas stanna hemma trots att han eller hon vill gå i skolan. Kommunen har en skyldighet att erbjuda det stöd som krävs för att alla elever ska få en bra skolgång. Under de senaste åren har jag medverkat till en rad förändringar i Stockholm som ska förbättra skolgången för dessa elever.

För elever med stort behov av särskilt stöd i skolan krävs ofta extra resurser. Det är bakgrunden till att Stockholms stad år 2011 avsatt över 200 miljoner kronor för elever med behov av stora stödinsatser. Rektorerna i grundskolan kan ansöka om medel ur denna centrala pott för att kunna organisera undervisningen på ett sätt som passar den enskilda eleven.

För att hitta lösningar för elever som uteblir från skolan är det givetvis avgörande att skolan och kommunen har vetskap om vilka eleverna är. Därför har vi i Stockholm skärpt rutinerna på flera sätt de sista åren. Utbildningsförvaltningen har tagit ett centralt grepp för att kartlägga de elever som över huvud taget inte kommer till skolan. Dessutom har grundskolornas rutiner för frånvarorapportering skärpts och all olovlig frånvaro rapporteras numera in till central förvaltning. Fram tills 2007 skedde ingen som helst samordning av frånvarostatistik för Stockholms grundskolor. I dag har vi betydligt bättre kunskaper om elevernas närvaro i skolan. Att tidigt upptäcka och motverka skolk är A och O när det gäller att fånga upp elever som är på väg att glida in en situation där de inte alls kommer till skolan.

Men ibland räcker inte skolans insatser. För vissa elever krävs en samverkan mellan skolan och socialtjänsten eller landstinget för att hitta lösningar som kombinerar utbildning med exempelvis behandling eller habilitering. Stockholms stad har sedan förra året tydliga riktlinjer för hur samverkan ska ske mellan skola och socialtjänst. Riktlinjerna tar bland annat upp samverkan kring elever som uteblir från skolan, samverkan kring placerade barn och skolsituationen för barn som lever i utsatthet. Samverkansformerna måste hållas aktuella och ses över regelbundet. Det är möjligt att riktlinjerna måste förtydligas ytterligare när det gäller samverkan mellan skola och andra aktörer när det gäller elever med behov av särskilt stöd.

Alla barn har rätt att gå i skolan. Den nya skollagen som börjar gälla från höstterminen 2011 stärker elevens rätt till stöd. Från och med i höst blir det möjligt att överklaga skolans beslut kring åtgärdsprogram och andra stödinsatser. Den nya lagen skärper kraven ytterligare på skolorna och kommunerna att ge varje elev det stöd som han eller hon behöver för att klara skolarbetet. Självklart är det ett välkommet steg i rätt riktning.

Read Full Post »