Utmärkt Wallström – men inte i Lund

Låt mig först och främst slå fast; Margot Wallström är en utmärkt person. Jag tror att det konstaterandet krävs innan jag med samma emfas slår fast att jag anser att Lunds universitet gör fel när man vill utnämna henne till ordförande för universitetsstyrelsen.

I Sverige finns ett utbrett akademikerförakt. Det syns på många sätt i samhället, men det mest uppenbara är kanske värnskatten och det faktum att högre utbildning lönar sig allt sämre ekonomiskt. Detta i kombination med att kvinnor numera läser vidare i allt högre utsträckning i förhållande till männen gör att högre utbildning snart riskerar att bli till personligt förfång än till en fördel. För Sverige som välståndsland är detta naturligtvis skadligt. Vi behöver fler människor, inte färre som gör en akademisk karriär på hög nivå. Att studera och forska måste bli mer lönsamt.

Lunds universitet väljer nu att föreslå att Margot Wallström blir ordförande i styrelsen för universitetet. Detta trots att Wallström inte har några akademiska poäng. Wallström är, som sagt, en utmärkt person, men att ett av Sveriegs mest välrenommerade universitet väljer en person helt utan akademiska meriter är märkligt. Om inte ett universitet anser att högre utbildning är intressant för ett sådant viktigt uppdrag, varför ska då resten av samhället uppskatta akademiska meriter?

Read Full Post »

Stockholm – en framgång för folkpartiet

Sverige har förändrats. Det socialdemokratiska maktmonopolet är brutet. Enligt min uppfattning hade detta varit ett faktum även om de rödgröna hade vunnit valet. Socialdemokraterna har backat till en nivå som gör partiet till ett parti bland andra, samtidigt som man valt att ingå i ett samarbete som varit helt otänkbart för bara några år sedan. Alliansen har dessutom fler röster idag än för fyra år sedan.

Folkpartiet har anledning att vara nöjt. För och främst för att Alliansen vann valet, men också för att det gick ganska bra för partiet. Folkpartiet har aldrig (förutom i krigsvalet 1944) ökat sin väljarandel när man suttit i regeringen. Hade det inte varit för taktikröstandet, som gynnade centern och kristdemokraterna, hade vi sannolikt hållit ställningarna.

Här i Stockholms stad ökade vi vår väljarandel i valet till fullmäktige. Tyvärr gav det inte utdelning i form av fler mandat, men det viktigaste är att Alliansen sitter kvar vid makten. En borgerlig regim har inte sedan 1954 lyckats erövra makten två val i rad. Historia även där, alltså.

Jag tror att en delförklaring (förutom skolfrågorna förstås, som ju var det viktigaste skälet för väljarna som helhet att välja folkpartiet) till att folkpartiet lyckades öka sin väljarandel något är att vårt engagemang för stadsmiljöfrågor. Stockholm är en av världens absolut vackraste städer och vi måste vara försiktiga så att vi inte förstör värden som inte går att återskapa. Samtidigt är folkpartiet inte ett nejsägarparti utan vi vill naturligtvis bygga många bostäder framöver. Till skillnad från miljöpartiet, som under förra mandatperioden röstade emot hälften av alla föreslagna bostäder, tror vi att det går att förena ett högt bostadsbyggande med varsamhet med våra kulturmiljöer.

Det ska bli intressant att följa eftervalsdebatten. Jag tar tacksamt emot synpunkter på vad mina bloggläsare tycker om valrörelsen och folkpartiets framtoning.

Read Full Post »

Mer fakta om fördelning i skolan

Socialdemokraterna har idag presenterat en ny skolrapport. Sin vana trogen ägnar Socialdemokraterna all sin energi åt att prata pengar och inte en stavelse åt behovet av en skola för kunskap med lugn och ro i klassrummen. Rapporten är ett omkok av samma soppa som partiet levererat de senaste åren, med utgångspunkten att alliansen skurit ner på skolor i utsatta områden. Precis som tidigare är urvalet av skolor gjort med omsorg för att spegla Socialdemokraternas åsikter snarare än verkligheten. Detta faktum skrev jag för övrigt om här på bloggen så sent som i förrgår.

En stor del av kritiken som levereras i rapporten handlar om det socioekonomiska stödet som ges till skolor beroende på elevernas bakgrund. Därför vill jag en gång för alla reda ut hur Stockholms resursfördelning till grundskolorna ser ut.

Alla kommunala skolor får en grundpeng som är lika för alla elever. Därutöver får skolan ett tilläggsbelopp baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund. Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå spelar in, liksom utländsk bakgrund. Såväl forskare som politiker är i dag tämligen överens om att dessa faktorer är av stor betydelse för barnens möjligheter att lyckas i skolan. För mig är det självklart att vi ska ha en kraftig socioekonomisk utjämning mellan Stockholms skolor eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan olika bostadsområden.

I Stockholm omfördelas omkring 20 procent av skolans resurser efter socioekonomiska faktorer. Lärartätheten i de skolor som får högst tilläggsbelopp är nästan dubbelt så hög som i skolor som får mycket låga tilläggsbelopp. Detta är fullt rimligt och helt nödvändigt för att ge alla elever bra förutsättningar för lärande. Resurserna har inte minskat under mandatperioden. I 2010 års budget uppgår det socioekonomiska tilläggsanslaget till 1 miljard 141 miljoner kronor, en ökning på 14 miljoner sedan 2007.

Socialdemokraterna påstår vidare i rapporten att lärartätheten i ytterstaden har sjunkit. Eftersom inga skolor nämns utan bara en klumpsumma för ”innerstad” och ”ytterstad” är det svårt att se vilket underlag som använts. Jag gissar dock att ytterstad ska tolkas som alla skolor utanför tullarna, dvs även inkluderande områden som Bromma, Älvsjö och Mälarhöjden, vars skolor ofta lyfts fram som ”gynnade” av (S).

Faktum är att lärartätheten i Stockholms kommunala grundskolor i år är exakt densamma som vid mandatperiodens början 2006, nämligen 8,4 lärare per 100 elever (källa Skolverket). Både skolor med ökad lärartäthet och minskad lärartäthet finns i alla delar av Stockholm. Tittar man specifikt på skolorna i ytterstadsområdena Järva, Skärholmen och Rågsved kan man konstatera att lärartätheten där också varit oförändrad över mandatperioden med i genomsnitt 10,9 lärare per 100 elever.

Även en jämförelse av de 10 skolor som år 2006 hade lägst andel gymnasiebehöriga visar att det inte går att dra generella slutsatser om sämre lärartäthet och resultat. Av de 10 skolor som 2006 hade lägst andel gymnasiebehöriga har 5 fått en ökad lärartäthet under mandatperioden och 5 har fått en minskad lärartäthet. Bakom förändringarna ligger en rad faktorer som bland annat handlar om förändrad elevsammansättning. Också resultatförändringen i dessa 10 skolor skiljer sig kraftigt åt.

Socialdemokraterna avslutar sin rapport med en rad exempel på skolor som man menar har drabbats av den förda politiken. Med motsvarande logik hade Folkpartiet kunnat presentera en lista över skolor i ytterstaden som förbättrat sina resultat, för att därefter påstå att vår politik genomgående leder till bättre resultat. Men så enkelt svartvit är inte verkligheten. Stockholm har i dag skolor med stora likheter i elevunderlag, men med stora skillnader i resultat. Vad är det som gör att Enbacksskolan i Tensta, Lillholmsskolan i Skärholmen och Rågsvedsskolan höjer sina resultat?

Att öka resultaten i de skolor som har lägst kunskapsresultat är för mig mycket, mycket viktigare än att de med goda resultat ska förbättras ytterligare. Självklart måste varje skola ha tillräckliga resurser för att ge varje elev det stöd som krävs för att nå kunskapsmålen. Men pengar löser inte allt. Jag tror att vi i Stockholm behöver läggar mer arbete på att hitta framgångsfaktorer för en bra skola och lära av de goda exemplen.

Read Full Post »

Intervju i DN

Idag blir jag intervjuad av Dagens Nyheter i tidningens serie av intervjuer med gruppledare i Stockholm stadshus.

Read Full Post »

Så ska Stockholm bli bäst

Idag publicerar Peter Larsson, samhällspolitisk direktör vid Sveriges Ingejörer, och jag, en debattartikel i tidskriften Ny Teknik. Tyvärr kan man inte länka till den, men här är den i fullängd!

 

Tekniken är navet i samhället. Det är lampan vi tänder, maten vi lagar, transporterna till jobbet, miljöutvecklingen i framtiden och framtida rymdresor. Teknikdelegationen konstaterar i sitt slutbetänkande att Sverige står dåligt rustat för att kunna konkurrera i den globaliserade kunskapsekonomin. Svenska elevers matematikkunskaper sjunker i internationella mätningar som TIMSS och PISA. Det är hög tid att Sverige bryter denna negativa trend och Stockholm ska gå i bräschen för teknikutvecklingen i Sverige.

 

Teknikintresset ökar glädjande nog i Stockholm. Teknikprogrammet är det tredje mest sökta programmet till gymnasiet i Stockholms stad. Det visar de siffror som utbildningsförvaltningen har tagit fram för sökperioden under våren. Vi kan se att 16 procent fler söker till teknikprogrammet jämfört med andelen sökande föregående år. Detta är naturligtvis en fingervisning till oss politiker – efterfrågan på utbildning finns.

 

Genom att intresset av teknikprogrammen minskat under en längre period har vi nu en utbildningslucka i Sveriges huvudstad. Vi behöver tekniskt utbildad arbetskraft i Stockholm. Därför vill vi att Stockholm ska bli en teknik- och naturvetenskapskommun.

 

Det har hänt mycket i Stockholm såväl som i övriga Sverige. Stockholm uppfyller redan i dag några av de kriterier som Teknikdelegationen pekar ut som särskilt viktiga inslag. Vi har en spetsklass i matematik på en av våra gymnasieskolor. Vi har utvecklingslärare som arbetar med att övergripande förbättra undervisningen och stödja lärare. Vi har inspirationsplatser i matematik och naturvetenskap i grundskolan.

Vi ser mycket positivt på de förslag som finns på att få starta profilklasser i teoretiska ämnen och att inrätta ett fjärde år på det tekniska programmet. Vi vill ta vårt ansvar för att Sverige ska ta nästa kliv i utvecklingen av teknikundervisningen.

 

Att stärka de duktiga och motiverade eleverna är viktigt. I Stockholm kan de elever som vill läsa gymnasiekurser i matematik redan under högstadiet och universitetskurser på gymnasiet. På högskolenivå erbjuds ett tekniskt basår för de elever som valde att inte gå ett naturvetenskapligt program under gymnasiet. För att ytterligare stärka vår attraktivitet på den globala marknaden erbjuds elever både på högstadium och på gymnasium att läsa kinesiska. För de praktiska programmen är målsättningen att göra praktik i alla världsdelar. Kopplingen till arbetslivet är viktigt.

 

Read Full Post »

Sanningar och lögner om skolan

Socialdemokraterna har vid flera tillfällen i denna valrörelse anklagat mig för att ljuga. Sannolikt kan anklagelserna skyllas på en viss desperation, men förtjänar ändå att bemötas. Jag har aldrig ägnat mig åt lögner, vare sig omedvetet eller medvetet.

Den första ”lögnen” gällde Rinkebyskolans resultat. I en TV-debatt hävdade jag att många skolor i utsatta områden faktiskt förbättrar sina resultat. Jag nämnde Lillholmsskolan i Skärholmen, Rinkebyskolan i Rinkeby samt Enbacksskolan i Tensta som exempel. Socialdemokraterna hävdar att det är en lögn att säga att Rinkebyskolan förbättrat sina resultat. Resultaten i Lillholmsskolan och Enbacksskolan berör de inte. Sanningen är följande: Lillholmsskolan, Enbacksskolan och Rinkebyskolan tillhör de 10 skolor i Stockholm som förbättrade sina resultat (meritpoäng) mest mellan åren 2006 och 2008.  Under 2009 lyckades dessutom Enbacksskolan förbättra sina resultat ytterligare. Rinkebyskolan föll tillbaka från 195 till 163 meritpoäng. Under samma år tog skolan emot fler, till Sverige, nyanlända elever. Kan man kalla det en lögn att säga att en skola förbättrat resultaten när de gjort så under en rad år innan resultatet försämrats under ett enskilt år? När man samtidigt vet att nedgången i resultat beror på att skolan tagit emot fler elever som faktiskt inte behärskar det svenska språket ännu?

Den andra ”lögnen” enligt (S) gäller lärartäthet i skolorna. Det underliga med det påståendet är att Socialdemokraterna använder helt fel siffror för att bevisa sin tes. Roger Mogert påstår i en debattartikel i SvD den 11 september att Stockholm lärartäthet 2009 var 8,1 lärare per 100 elever. Källan sägs vara Skolverket. Kruxet är att siffran inte stämmer. Läser man Skolverkets statistik för Stockholm 2009 framgår klart och tydligt att lärartätheten än 8,4 elever per 100 elever. Det innebär att lärartätheten i Stockholm är högre än rixgenomsnittet på 8,2 lärare per 100 elever – inte tvärtom vilket S-företrädare upprepade gånger påstått i valrörelsen. En välvillig tolkning av Mogerts felaktiga siffra är att han helt enkelt läst på fel rad i Skolverkets tabell och tittat på siffran för S-styrda Göteborg. Där är nämligen lärartätheten mycket riktigt 8,1 lärare per 100 elever – och alltså under såväl Stockholm som rikssnittet. Lärartätheten är i dag exakt densamma som 2006, när (S) styrde Stockholm.

Socialdemokraterna påstår också att jag ljugit om att Stockholm satsar mest i landet på grundskolan. Under såväl 2008 som 2009 uppgav Lärarförbundet i ”Årets skolkommun” att Stockholm var den kommun i landet som satsar mest på grundskolan per elev. Detta är de resultat som legat till grund för mina uttalanden om att vi satsar mest på våra skolor. I dagarna har resultaten för Lärarförbundets undersökning 2010 kommit, och visar att Stockholm backat något till plats 20 av 290. Samtidigt visar Skolverkets statistik att Stockholm hör till de kommuner i landet som lägger störst del av skolbudgeten på undervisning. I Stockholm går i dag över 60% av skolbudgeten till undervisning, jämfört med 52% under S-styret 2002-2006. Under 4 år har Folkpartiet och de övriga allianspartierna i Stockholm ökat grundskolans resurser med mellan 13% och 15%. (S) satsningar under motsvarande tid 2002-2006 var 9%-10%. När det gäller gymnasiet har vi ökat resurserna med 10%, jämfört med ynka 2,4% under (S) styre.

Statistik kan användas på många sätt. Med ett lämpligt urval av siffror går det mesta att bevisa. Genom att lyfta fram enskilda exempel och blunda för helheten försöker Socialdemokraterna ge bilden av att den kommunala skolan utsatts för stora besparingar. Att den bilden inte stämmer överens med verkligheten tycks spela mindre roll.

Stockholm skolor har mycket att vara stolta över. Åtskilliga skolor, varav flera i utanförskapsområden, har gjort anmärkningsvärda resultatförbättringar de senaste åren. Samtidigt får vi inte blunda för det faktum att det finns skolor som halkar efter resultatmässigt. Jag är övertygad om att det går att lära av de goda exemplen och att framgång föder framgång. För mig ligger en av de stora utmaningarna under den kommande mandatperioden i att lyfta resultaten i alla Stockholms skolor. Då krävs en skolpolitik för kunskap, trygghet och studiero.

Read Full Post »

RUT kostar inte staten ett dugg

RUT-avdraget har inte kostat staten ett dugg. Det konstaterar Konjunkturinstitutet (KI). Orsaken är helt enkelt att svarta jobb blivit vita i så stor utsträckning att de ökade skatteintäkterna helt kompenserar statens kostander för hushållens skattereduktion. RUT har alltså lett till:

• Att minst 11 000 personer har fått nya jobb
• Att svarta jobb har blivit vita
• Att många av jobben gått till personer som haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden
• Att barnfamiljer och andra med en stressad tillvaro fått mer tid över
• Att alltihop skett utan ökade kostander för staten

Trots det lovar de rödgröna heligt och dyrt att riva upp reformen så fort de får makten. Det är nog fler än jag som helt enkelt inte förstår den matematiken.

Read Full Post »

Fysik på Gröna Lund

I dag invigde jag ”Fysik på Gröna Lund” tillsammans med Gröna Lunds VD Jan Roy. Tanken är att skolelever från Stockholm med omnejd ska få prova på att räkna på t ex g-krafter eller sannolikhetslära. 
För mig är teknikutvecklingen i Stockholm oerhört viktig och  jag hoppas att Stockholm blir en föregångsstad, en  ”teknikkommun” som teknikdelegationen nyligen föreslagit. Det är glädjande att intresset för både teknikprogrammet och för naturvetenskapliga programmet ökar i Stockholm, men vi behöver göra mer. Genom att i praktiken visa hur fysik fungerar i verkliga livet, som på Gröna Lund, är ett utmärkt exempel på hur man genom samarbete kan göra naturvetenskap till något kul och nyttigt på samma gång. Stort tack till Gröna Lund!

Read Full Post »

Socialdemokratisk icke-politik

Socialdemokraterna har nu vaknat upp i skolfrågorna. Något yrvaket hävdar de att man i mångt och mycket håller med folkpartiet, men ändå inte. Naturligtvis är det välkommet att sossarna i staden nu äntligen tycks ha något att säga, men det känns lite sent påkommet så här en och halv vecka före valet. Under de gångna fyra åren har partiet knappt märkts i skoldebatten, annat än för att säga att man är emot allt Alliansen förelår. De egna förslagen har lyst med sin frånvaro.

Vad har då socialdemokraterna föreslagit i kommunfullmäktige? Under fyra år som snart gått sedan maktskiftet har socialdemokraterna lagt sex motioner som berör skolan. Dessa behandlar vegetariska tisdagar i skolan, skolans roll i att stärka de nationella minoriteterna, demolering av de skriftliga omdömena, hårdare kontroll av skolor och förskolor, inrättande av vidareutbildning för vårdpersonal samt förbättringar av rutiner av förskoleköken.

En del kanske skulle säga att det är ett smula magert för att komma från ett parti som säger sig ha höga ambitioner inom skolområdet.

Read Full Post »

Stockholm klättrar på skolrankning

Stockholm fortsätter klättra på Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun”. I år ligger vi på 76:e plats, jämfört med plats 84 år 2009 och plats 104 år 2008. Rankningen, som i år toppas av Arvidsjaur, är en sammanvägning av ett 15-tal faktorer som rör bland annat kunskapsresultat och lärares arbetsvillkor. Bakom Stockholm klättring ligger framför allt förbättrade kunskapsresultat i grundskolan. Stockholm placerar sig också mycket högt när det gäller lärarlöner, resurser och övergång till högskolan.

Självklart är det glädjande att Stockholm klättrar på Lärarförbundets rankning. Stockholms lärare har all anledning att vara stolta över detta. Men vi ska självklart inte nöja oss, utan fortsätta vårt arbete med att bli ännu bättre. Då krävs ett fortsatt fokus på kunskap, kunniga och engagerade lärare, samt lugn och ro i klassrummen.

Read Full Post »