Rektorerna har fått en tydligare roll

Stadsrevisionen har granskat rektorernas roll och ansvar i Stockholms kommunala skolor. Rapporten visar att samtliga rektorer uppfattar sitt uppdrag som tydligt, både när det gäller nationella regler och det som är formulerat i stadens styrdokument som budget, skolplan, utbildningsnämndens verksamhetsplan. Rektorerna är också överens om att det finns ett stort utrymme och en stor frihet för rektorerna att forma sin egen organisation.

Det glädjer mig mycket! Det är precis den skolpolitik som jag som skolborgarråd arbetar för, och som vi gick till val på och fick väljarnas förtroende för. Det är inte jag, eller andra politiker, som ska detaljstyra skolorna eller gå in och överpröva rektorernas beslut. Staden ska ha tydliga mål – men det är rektorerna, såsom de kompetenta och meriterade pedagogiska ledare de är, som ska se till att målen verkställs på den egna skolan.

Detta hade inte varit möjligt utan den organisationsförändring av skolan som var bland det första vi genomförde när vi valdes att leda Stockholm. Ansvaret för grundskolorna överfördes till utbildningsnämnden. Tidigare låg ansvaret för grundskolan hos stadsdelsnämnderna, vilket gjorde det svårare att skapa en likvärdig skola i hela staden, men lättare för de lokala socialdemokratiska stadsdelspolitikerna att vara klåfingriga och peta i rektorernas arbete. Nu går socialdemokraterna till val på att återföra skolorna till stadsdelsnämnderna. Socialdemokraterna litar uppenbarligen inte på självständiga och professionella rektorer.

Revisorerna påpekar dock att en av tankarna med att överföra grundskolorna till utbildningsnämnden, att uppnå ökad samverkan mellan grundskola och gymnasieskola, ännu inte uppfyllts. Det är viktigt att ta till sig den kritiken. Även detta syfte med att flytta ansvaret för grundskolan till utbildningsnämnden måste vi arbeta för att nå.

Språkförskolan Bamse i P1 Morgon

Idag sände P1 Morgon ett reportage om barn med språkstörning efter att bl a ha besökt Stockholms språkförskola Bamse. Barn med språkstörning har en försenad språkutveckling och behöver därför hjälp av bl a logopeder. Det är viktigt att barn med en språkstörning får specialisthjälp så tidigt som möjligt i förskolan, antingen på en språkförskola eller i sin ordinarie förskola. Lyssna gärna på inslaget.

Lektorat införs i hela Sverige

I dag har den nya skollagen presenterats. Bland många andra reformer finns lektorerna med. Lärare med doktors- eller licentiatexamen ska få kalla sig lektorer och bli huvudlärare i sina ämnen. Såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund och Skolledarförbundet är positiva.

I Stockholm har vi redan infört lektorat. Se min tidigare blogg. Det är viktigt att lärare ska kunna göra karriär. Det gör det mer attraktivt att bli lärare, och för de som är lärare att vidareutbilda sig.

Inte minst är detta en fördel för eleverna. Det är det allra viktigaste.

Nu får Jämtin vara med i leken

Jag kan inte låta bli att reflektera över den debattartikel i Dagens Nyheter i dag där ledande socialdemokrater tar avstånd från sin storstadsfientliga politik och erkänner att det mesta av den omläggning av politiken som Alliansen genomfört är rätt och riktig.

Nej, de skriver förstås inte detta rakt ut, men det är kontentan. Företagande ska uppmuntras. Villor ska byggas. Brott ska bekämpas. Man får önska dem lycka till att genomföra detta ihop med Lars Ohly som näringsminister. Eller justitieminister. Eller rent av vice statsminister.

Dock skriver de inget om skolan, annat än i bisatser, och då inte om skolans innehåll. Hur kunskaper ska bli bättre. Hur det ska bli lugn och studiero i klassrummen. Hur vi ska satsa på lärarkåren.

Det är förståeligt. I andra delar av landet avmoderniserar socialdemokrater sin skolpolitik ytterligare, genom att införa stämpelkort för lärare. Se min tidigare blogg.

Intressant är också att den här gången är Stockholms stads socialdemokratiska oppositionsråd Carin Jämtin med. Det var hon inte i en tidigare debattartikel i DN i våras, där Stockholms läns mest tongivande s-politiker skrev om att socialdemokraterna behövde förnya sin storstadspolitik. En artikel alltså om Stockholmsregionen utan företrädare från huvudstaden.

I stadshuset har socialdemokraterna i alla tider gått helt emot allt vad modernisering heter, och hållit en stenhård vänsterlinje på tvärs mot hur allt fler stockholmare vill leva sina liv.

Kanske ska dagens debattartikel därför ses som ett tecken – det handlar inte om att Stockholms stads socialdemokrater rört sig mot mitten, utan om att Jämtin måste röra sig tillbaka till rikspolitiken, eftersom de socialdemokratiska fundamentalisterna i Stadshuset inte vill ha någon förnyelse. Exit Jämtin?

(S)tämpelklocka för lärare?

Det socialdemokratiskt styrda Piteå kommun vill införa stämpelklocka för lärare för att komma åt slarv med lönerutinerna. Lärarfacken ser det som startskottet på avtalsrörelsen och menar att det visar på en tydlig misstro från arbetsgivaren mot sina anställda.

Detta har Dagens Eko rapporterat om.

Jag är inte förvånad. Återkommande nålstick mot lärarkåren går som en röd tråd i socialdemokraternas skolpolitik ända sedan partiet styrde om skolan i vänsterpolitisk riktning. Socialdemokraterna började tala föraktfullt om ”katederundervisning” – det vill säga att lärarna faktiskt får utlopp för det som driver varje lärare att vilja bli lärare: Lusten att förmedla  kunskaper till framtidens medborgare. Lusten att ge av de kunskaper – matte, svenska, engelska, bild - eller vilket ämne det vara må – som man lärt in på lärarhögskolan. Lusten att få använda de pedagogiska färdigheter man tillägnat sig för att hålla en klass engagerad och stimulerad att lära sig.

Att socialdemokraterna ihärdigt motsätter sig den modernisering av skolan som vi liberaler nu genomför, på riksplanet och här i Stockholm, är uppenbart för alla. I stället för att ta skolan in i framtiden, i globaliseringens tidevarv, vill de återgå till den gammaldags skola som vi fick på 70-talet.

Eller vill de egntligen ännu längre tillbaka i tiden? Stämpelklockan började ju fasas ut redan på 60-talet. Knappast någon av de nya arbetsplatser i de nya sektorer som skapats sedan 1960/1970-talet har använt de gammaldags stämpelklockorna. Det är ett arbetssätt som samhället frigjort sig från, helt enkelt därför att det visat sig att bra arbetsresultat skapas när man litar på de anställda och ger dem förtroende.

Socialdemokraterna misstror lärarkåren. Det är uppenbart.

Nobelfest i globaliseringens tidevarv

I kväll sker, som alla vet, den största, årliga begivenheten här i Blå hallen i Stadshuset - Nobelmiddagen. Förberedelserna bakom kulisserna är enorma. TV-kameror, ljussättning, loger och mat till alla kameramän – och -kvinnor – står installerade i korridorerna, diskret. Inget av detta får förstås märkas i TV-sändningarna.

Nobelpriset är världens främsta pris inom forskning och vetenskap, litteratur – och världspolitik (vilket ju fredspriset ytterst handlar om). De två senare priserna är de som röner klart störst medieuppmärksamhet. Det är inte på något som helst sätt oförtjänt. Men ändå är det lite talande för att vårt intresse för naturvetenskap är för lågt. Det rimliga vore att alla Nobelpris rönte lika stor uppmärksamhet.

Att det är i Sverige (och i Norge) som några av världens förnämsta priser delas ut ska vi vara mycket stolta över. Men målet måste vara att Sverige inte bara delar ut Nobelpris, utan att vårt lands forskare också tar emot Nobelpris. Detta krävs om vi ska kunna fortsätta ha ett högt välstånd i globaliseringens tidevarv.

Därför måste vi öka intresset för matematik och naturvetenskap, och det måste börja redan i förskolan. Det förutsätter att fler av de lärare som utbildas, särskilt i de lägre årskurserna, riktar in sig på naturvetenskap. Alla blivande lärare måste också få mer kunskaper i matematik.

I Stockholm kopplar vi gymnasielärare till forskning, men inte bara det utan även grundskollärare och förskollärare. Till och med elever, i gymnasiet, kan gå högskolekurser parallellt med sina gymnasiestudier.

Stockholm står väl förberett inför den ökande globaliseringen. Några av framtida Nobelpristagare kan ha börjat sin skolgång i någon av Stockholms förskolor.

Stockholms stads lärare mer nöjda med sin anställning

Årets medarbetarenkät i Stockholms stad visar att nöjd-medarbetarindex (NMI) stigit för utbildningsförvaltningens anställda. Förra året låg NMI på värdet 58, nu ligger det på 60. Värdet räknas ut på ett flertal delfrågor såsom trivsel, arbetsklimat, organisation, utbildning och kompetens, mm.

Trivsel får ett högt värde bland utbildningsförvaltningens anställda. Det är mycket glädjande. Lärare och rektorer är ju de största yrkeskategorierna hos utbildningsförvaltningen. Att de trivs med sitt jobb är A och O för en väl fungerande skola. Utbildningsförvaltningens anställda ger också högt betyg för arbetsklimat, medarbetarskap och organisation.

Lärare och rektorer önskar sig emellertid mer kompetensutveckling och de tycker att arbetsbelastningen är för hög. Detta arbetar vi med, och behöver fortsätta att arbeta med. Vi har inrättat två sorters karriärtjänster för lärare – lektorer och utvecklingslärare. Vi har ett projekt där lärare kan forska vid sidan om sin tjänst. Men dessa frågor behöver belysas mer.

Många rapporter visar samstämmigt att lärarnas tid för undervisning är mer avgörande än många andra faktorer för att skapa bra kunskapsresultat. De som söker sig till läraryrket gör det för att de känner lust och engagemang för att undervisa. Belastningen av andra arbetsuppgifter på lärarna behöver minskas. En särskild grupp inom utbildningsförvaltningen arbetar nu tillsammans med de fackliga organisationerna för att belysa och så småningom ge förslag till hur situationen kan förbättras.

Goda resultat i de nationella proven

Resultaten från de nationella proven i årskurs nio har kommit. De visar mycket bra siffror för Stockholms skolor. Resultaten ökar i samtliga kategorier jämfört med förra året. Stockholm ligger också betydligt bättre till än landet i stort.

Andelen stockholmselever som uppnått målen i de nationella proven är:

                           vt06       vt07       vt08           vt09       nationellt snitt vt09

Svenska          97,5       97,8        97,8%        97,9%      96,7%

Matematik     91,0       88,2         86,1%        89,4%       87,0%

Engelska         96,1       96,1          97,2%       97,3%      95,8%

Det är förstås att glädjande att resultaten i matematik förbättrats sedan förra året. Det är också det ämna där stockholmseleverna ligger mest över riksgenomsnittet. Men ändå menar jag att siffrorna ligger på för låg nivå. Det finns ingen anledning att inte lika många elever ska klara målen för matematik som de som klarar målen i svenska och engelska.

Därför har vi i budgeten för 2010 gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till en genomgripande satsning på matematik, liknande den som vi haft på läsutveckling och som visat sig mycket framgångsrik.

Intressanta TV-program om niqab

I går var jag med i TV4:s Kalla fakta som handlade om huruvida det var rätt av Åsö Vuxengymnasium att inte tillåta så kallad niqab - alltså en heltäckande huvudduk på kvinnor där bara ögonen syns - i undervisningen till att bli barnskötare. Frågan har varit uppe i Stockholms stads utbildningsnämnd. Endast miljöpartiet tycker att det är OK med niqab i undervisningen.

Jag har skrivit en debattartikel på Newsmill i ämnet. Direkt efter Kalla fakta sände för övrigt SVT2:s Dokument inifrån ett program på samma tema.

Dolph Lundgren – en riktig hjälte

Har just sett Dolph Lundgren på Skavlan. Är inget stor fan av actionvåld, men kvällens program gav onekligen nya dimensioner till den typen av film. Lundgren berättade hur han misshandlades av sin far, redan från 3-4-årsåldern. Med några få ord lyckades han förmedla känslan av vanmakt när också hans mor misshandlades.

Det är mod att berätta om att ha blivit misshandlad som barn. Särskilt när man byggt hela sin karriär på muskler och filmvåld. Att våga tala om ett litet barns rädsla, men också kärlek, till en far som slår är modigt. Det är viktigare än summan av Dolph Lundgrens hela filmkarriär.