Berlinmurens fall

Idag är det tjugo år sedan Berlinmuren föll. Vissa händelser etsar sig fast i minnet så att man minns detaljer om var man var, vad man gjorde och tänkte. Detta är för mig en sådan händelse. Det verkade som en omöjlig tanke att denna mur som präglat så stor del av samhällsklimatet och min föreställning om världen plötsligt var borta. Det var verkligen en hisnande och mycket glädjande tanke. DDRs folk och många andra i östra Europa fick starta ett nytt liv i frihet. En ny tid började där Warzawapakten, Sovjetunionen, järnridån, kalla kriget, terrorbalans och andra tidigare realiteter förpassades till historieböckerna. 

Sedan dess har en helt ny generation unga européer vuxit upp som aldrig upplevt den spänning som fanns i vår världsdel under 1900-talets andra hälft. De måste också få möjlighet att lära av historien. Därför är historieämnet och inte minst kunskaper om Europas blodiga 1900-talshistoria mycket viktiga att förmedla genom skolan.

Idag välkomnar vi alltfler länder i det gemensamma samarbetet i EU och tillsammans söker vi lösningar på Europas och världens utmaningar. Det finns uppenbarligen många problem att lösa, som situationen i Vitryssland – den sista diktaturen i Europa, de kvarstående konflikterna på Balkan, människohandel och miljöproblem. Men ändå måste jag konstatera så här på tjugoårsdagen av murens fall: Europa har blivit bättre.

DN har gjort ett fint bildspel om muren, missa inte det.

Rätt att gå i skolan

Alla barn har, eller borde ha, rätt att gå i skolan. I Sverige har finns denna rättighet stadgad sedan 1842. Enligt min uppfattning är det en av de viktigaste reformerna någonsin. Den har lett både till större möjligheter för den enskilde att bestämma över sitt eget liv och till större välstånd för Sverige.

Därför är det viktigt att upprätthålla skolplikten, också för de barn vars föräldrar vill hålla dem hemma från skolan. Utbildningsnämnden i Stockholm är mycket restriktiv med att bevilja hemundervisning och vi har bl a avslagit ett par maranata-anslutna föräldrars ansökningar. Saken har prövats i både länsrätt och kammarrätt och nämndens linje har vunnit i båda fallen.

Dessa barn är nu inskrivna i fristående Stefansskolan som, utan lagstöd, beviljat dessa föräldrar hemundervisning. Skolinspektionen riktar kritik mot detta förfarande och det är min förhoppning att skolan nu rättar sig efter beslutet och medverkar till att barnen kommer till skolan. Dagens Nyheter skriver om detta idag, men artikeln finns än så länge inte på nätet.

Grattis Jakob!

Idag blev det klart vilka elever som vunnit Dagens Nyheters nutidsorientering. I den absoluta toppen hamnade Jakob Hultgren, elev vid Vittra Södermalm. Jakob lyckades, tillsammans med en enda annan elev i Sverige, svara rätt på samtliga frågor i testet. Grattis Jakob!

Resultaten från DN:s nutidsorientering ingår idag som en självklar del av Sveriges kommuner och landsings, SKL:s, utvärdering av den svenska skolan. Jag tycker att det är utmärkt. Vid sidan av betyg, andel elever som går vidare till högskolan etc, är resultaten från nutidsorienteringen en god värdemätare på skolornas resultat. För den som är nyfiken kan jag berätta att Stockholm placerade sig som kommun nr 11 av Sveriges samtliga kommuner. Mycket bra!

Stockholms gymnasieelever har bra betyg

Sveriges kommuner och landsting presenterade igår sin nationella jämförelse över resultaten i den svenska gymnasieskolan. För Stockholms del innebär rapporten både ris och ros. När det gäller andelen som slutför sina studier inom gymnasieskolan är det en alltför hög andel elever Stockholm som avbryter studierna i förtid. Å andra sidan finns det också mycket att glädjas åt. Stockholm ligger i den absoluta toppen när det gäller andel ungdomar som går vidare till högskolestudier. 50,1 % av våra gymnasieelever gör det, vilket ger oss en åttonde plats i riket.

Landets övriga två storstäder, de s-styrda Göteborg och Malmö, ligger något sämre till. 45,8 % gäller för Göteborg och 45,4 % för Malmö, vilket gör att de hamnar på 23:e respektive 28:e plats.

Avgångsbetygen i Stockholm är också bland de högsta i landet. Den genomsnittliga betygspoängen för Stockholms gymnasieelever ligger på 14,7 poäng, medan den för Göteborg är 14,2 och för Malmö 13,8. Stockholm ligger på plats 12 i landet, Göteborg på plats 58 och Malmö på plats 163.

Sammantaget betyder det att Stockholmseleverna klarar sig väl och vårt fokus på kunskap i skolan ger bra resultat. Utmaningen ligger dels i att ytterligare utveckla kunskapsnivåerna och framförallt att jobba ännu hårdare för att fler elever ska fullfölja sin gymnasieutbilding.

DN uppmärksammade undersökningen.

Trist beslut om rysk gas

Regeringen fattade idag det tråkiga, men väntade beslutet, att godkänna att Nord Stream bygger en gasledning genom svensk ekonomisk zon i Östersjön. Det är möjligt att regeringen av lagliga skäl inte kunde fatta något annat beslut, men likväl kommer det att få stora neagtiva konsekvenser både för Sverige och våra baltiska grannländer. Beroendet av rysk gas är redan idag alltför stort i förhållande till hur Ryssland väljer att agera mot sina grannländer. Att öka beroendet av rysk gas, samtidigt som den demokratiska utvecklingen i Ryssland går bakåt, inger stora farhågor.

Det kan också vara värt att påminna om bakgrunden till dagens beslut. När Tyskland, under röd-grönt styre, beslutade sig för att avveckla kärnkraften så ökade det beroendet av rysk gas. Konsekvensen av beslutet blev alltså inte mer av förnyelsebar energi utan snarare ett ökat beroende av klimatpåverkande naturgas och ett sämre säkerhetspolitiskt läge.

Sverige har ett stort ansvar i denna fråga. Jag vet inte om det hade funnits möjligheter för Sverige att sinka processen för att vinna tid, men i vilket fall som helst så har Sverige nu ett stort moraliskt ansvar för att försöka ena Europa kring en gemensam europeisk energipolitik. Det är vi skyldiga våra baltiska vänner och grannar.

Otydligt om övervakning för skolorna

I dag skriver jag på Newsmill om den kameraövervakningsutredning som har lämnats in till regeringen. Och det kommer fortsatt vara otydligt för skolorna i Stockholm vad som gäller. Läs hela artikeln på Newsmill, eller nedan.

Otydligt om övervakning för skolorna

Den utredning som i dag överlämnades till regeringen ger inga nya svar till skolorna i Stockholms stad. Skolorna kommer fortsatt att befinna sig i en form av praxisvakuum när det gäller kameraövervakning i skolornas lokaler. Kameraövervakning i skolorna har blivit en allt vanligare metod för att få bukt med misshandel, langning, sabotage och inbrott. Datainspektionen har nu, i en rad beslut över hela Sverige, slagit ner på denna sortens övervakning och också fått stöd i länsrätten i sin bedömning. Om detta beslut inte ändras så innebär det i praktiken att denna typ av brottslighet återigen ökar på många av våra skolor, inte minst i utsatta förortsområden. 

Nu blir det spårvagnar i Stockholm!

Folkpartiet har länge drivit att Stockholm, liksom många andra städer i Europa, ska bygga nya spårvägslinjer. Att våra allianspartier också delar denna uppfattning är väldigt positivt och därför kunde vi på kvällens kommunfullmäktigesammanträde fatta beslut om Spårväg City. Etapp 1 skall vara klart den 30 maj 2010 och driftstart beräknas till den 16 augusti 2010. Hela Spårväg City planeras vara färdigbyggd 2014. Socialdemokraterna utmärkte sig dock att som enda parti vara emot spårvagnar i Stockholm. Spårvagnen är miljövänlig och hör till morgondagens stadsbild och att Socialdemokraterna i Stockholm inte har förstått detta är ytterst beklagligt.

Vi i Folkpartiet vill se spårvagnens återkomst i större skala mellan Östermalm, Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Det är ett smidigt transportsystem som ger en stor del av tunnelbanans effekt – till en bråkdel av kostnaden. Det är också enklare och billigare att bygga än tunnelbana och kan därmed komma på plats fortare.

 

Matematiklärare belönad

Jag har tidigare berättat att matematikläraren Attila Szabo, som arbetar i Stockholms stad, fått Kunskapspriset 2009. Han utsågs också till månadens stockholmare i oktober.  Sedan 1996 lyfter Stockholms stad fram en person varje månad som gjort eller gör något bra för Stockholm och oss stockholmare. Med anledning av detta finns en intervju med Attila på Stockholms stads hemsida. Läs gärna här.

Matematik är ett oerhört viktigt ämne som vi ska jobba för att utveckla ytterligare i Stockholms skolor. Utbildningsnämnden ska under nästa år utveckla en matematiksatsning för skolorna. Attila Szabos insatser kan bli en viktig inspiration i detta arbete.

S skattepolitik drabbar pensionärer

Idag skriver jag och Carl B Hamilton, ekonomisk-politisk talesman (FP), på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om hur Socialdemokraternas skatteförslag drabbar pensionärer. Socialdemokraternas olika skatteförslag innebär för många pensionärer i storstadsregionerna – särskilt i Storstockholm – betydande skattehöjningar. Risken är överhängande för att många äldre i Stockholmsregionen kan tvingas lämna sina hem om socialdemokraternas sammantagna skattepolitik blir verklighet. Läs debattinlägget här.

Miljöpartiet – i socialdemokraternas hägn

Miljöpartiet blev i det senaste valet, europaparlamentsvalet för några månader sen, största oppositionsparti i Stockholm. Av det märks ingenting i partiets budgetmotion. De gröna underordnar sig helt ett rött oppositionsledarskap, och traskar patrull efter socialdemokraterna.

Det gäller inte bara oppositionens skattechock. Miljöpartiets tidigare så positiva syn på friskolor är märkbart nedtonad. Nu nämns friskolor bara i ett defensivt sammanhang. De gröna skriver att en attraktiv kommunal skola ”inte är hotad” av nya fristående skolor.

Effekterna av miljöpartiets politik blir också att en hel del av stockholmarnas ökade skattebörda kommer att gå till mer skolbyråkrati i form av omorganisering. Partiet kräver att ansvaret för grundskolan ska flyttas från utbildningsförvaltningen till stadsdelsnämnderna, precis som socialdemokraterna vill. Det kommer att ta stora resurser i anspråk, och mer än i pengar kommer kostnaden vara i form av arbetstid för rektorer, skolledning, tjänstemän med flera, som får ta tid från pedagogik till att flytta pärmar.

Miljöpartiet brukar man förknippa med decentralisering. Men hela deras skolbudget genomsyras av en klåfingrig lust att vilja reglera saker centralt. Budgeten radar upp en mängd direktiv till de enskilda skolorna, som att livskunskap ska in på schemat, alla skolor ska använda genuspedagoger, killgrupper ska finnas, skolmaten ska vara ekologisk, lokala styrelser ska införas, och så vidare. Mycket av detta kan man vara välvilligt inställd till. Men var är tanken om att skolorna själva får bestämma?

Det absolut kortaste stycket i miljöpartiets skolbudget är det om mobbning. Bara tre rader ägnas åt detta problem som skapar sådant lidande för många elever. Partiet tycks fortfarande leva i föreställningen att betyg är värre än mobbning. I ett mycket argt hållet stycke vill de ta bort betygsliknande omdömen i de lägre klasserna, något som faktiskt varje enskild skola får bestämma själva över.

Men i miljöpartiets Sverige så är det inte skolorna, utan miljöpartiet som bestämmer.

Eller snarare socialdemokraterna.